En Oscar i Hollywood: ”Jag stannar oavsett vad som händer”

Som 25-åring ger sig Oscar Fantenberg ut på sitt livs äventyr: att uppfylla pojkdrömmen att bli NHL-spelare. Men vad som än händer när han kommer att försöka ta plats i Los Angeles Kings i höst kommer han att stanna i Nordamerika.
– Ska man åka över ska man ge det en chans på riktigt. Det gör man inte om man har en plan att åka hem så fort det går tungt, säger han till hockeysverige.se.

Sommaren har svischat förbi i rask takt för Oscar Fantenberg. Sedan han skrev på sitt NHL-kontrakt med Los Angeles Kings i början av maj har det ”gått i ett”, som han själv uttrycker det. Träning med PT:n Kristian Skarphagen i Göteborg har varvats med träningsläger i Kalifornien. Och snart hoppas han få chansen att gå på is med moderklubben och allsvenska nykomlingen Troja-Ljungby.
– Om jag får godkänt, tillägger han med ett skratt.

Redan i mitten av augusti drar han över till Nordamerika för att inleda jakten på sin pojkdröm: att få chansen att spela NHL-hockey. Los Angeles locktoner gjorde beslutet att flytta till Kalifornien enkelt. Det var ett par andra NHL-klubbar som också visade intresse efter hans fina KHL-säsong med Sotji, men Kings stod ut.
– Jag fick en bra magkänsla när jag pratade med dem. De hade ett vettigt resonemang kring mig och jag gillade de planer och ambitioner som de presenterade för mig, säger Oscar Fantenberg till hockeysverige.se.

Los Angeles Kings har befunnit sig i utförsbacke efter Stanley Cup-titlarna 2012 och 2014 och missade slutspel senaste säsongen. Det fick till följd att både general managern Dean Lombardi och coachen Darryl Sutter fick lämna klubben. I deras ställe kom backikonen Rob Blake och tidigare asstränaren John Stevens in. På spelarfronten har det också skett en del förändringar. Förändringar som faktiskt talar till Fantenbergs fördel.

ÖVERKOMLIG KONKURRENS I NYA KLUBBEN

Kings tappade backen Brayden McNabb till Vegas Golden Knights i expansionsdraften och köpte ut skadeförföljde veteranen Matt Greene ur hans kontrakt. Samtidigt har man inte värvat någon etablerad NHL-back vid sidan av landsmannen Christian Folin. Därmed finns det en hel del öppna platser som den 25-årige smålänningen konkurrerar om.
– Vi är kanske nio eller tio backar som slåss om platser. Det var ganska många som testades förra året och som kommer att vilja ha mer speltid i år. Men det finns öppningar och det känns verkligen som man har chansen, konstaterar han.
– Det är inte så att jag åker till något lag där man vet att de har sex killar på dyra envägskontrakt som inte går att flytta på.

Har du någon plan B för om du inte skulle ta en plats i Kings på en gång?
– Nej, jag kommer att stanna därborta i ett år oavsett vad som händer. Ska man åka över ska man ge det en chans på riktigt. Det gör man inte om man har en plan att åka hem så fort det går tungt. Jag tänker ge det ett år och sedan får vi se hur man känner, men jag blir kvar även om jag åker ned i AHL.

Har NHL varit aktuellt tidigare för dig?
– Nja, det var först nu det blev riktigt konkret. När jag fick genombrottet i HV (säsongen 2012/13) innan jag blev skadad fanns det intresse, men efter det har jag inte haft det som krävts för att få ett riktigt erbjudande.

Foto: Imago Sport

”ÅKER ÖVER MED MER KÖTT PÅ BENEN OCH STARKARE RYGGRAD”

Oscar Fantenberg tror att han gynnas av att ha en KHL-säsong bakom sig när han nu flyttar till Nordamerika. I Ryssland fick han snabbt lära sig att hantera omständigheter som aldrig skulle kunna uppstå i Sverige.
– Man hamnade utanför sin komfortzon med allt vad det innebär. Det var en annan kultur och framför allt en annan tränarkultur och annan typ av hockey. Man tar med sig den erfarenheten.
– Hemma i Sverige är man trygg, men där fick jag klara mig själv. Det gör att man måste våga tro på sig själv lite mer. Jag känner att jag åker över med lite mer kött på benen och starkare ryggrad nu.

Sotji, där Fantenberg var lagkamrat med André Petersson, är en av KHL-klubbarna som ryktades ha stora ekonomiska bekymmer. Men backen tonar ned att det skulle ha varit alltför struligt i övrigt.
– Utöver att lönerna inte kom när de skulle var det inget att klaga på organisationsmässigt. Det kanske inte är som hemma där allt är uppstyrt till punkt och pricka. Det är klart att det tär lite på en när det strular med lönen och man undrar hur det ska sluta, men man kan inte ha för höga förväntningar när man åker dit heller. Jag måste säga att jag är positivt överraskad ändå över hur det mesta funkade.

Är Sotji fortfarande skyldig dig pengar?
– Nej, jag har fått det jag ska ha.