”Det känns så där att inte få vara med i landslaget”

Hon omnämns som en av Sveriges bästa backar, men efter att ha tackat nej till VM-spel av personliga skäl i fjol har landslagsdörren varit stängd. Någon förklaring från förbundskaptenen Leif Boork har hon inte fått.
– Det är många som tror att jag tackat nej den här säsongen också, men det har jag verkligen inte gjort, säger Bäcklin till hockeysverige.se.

GÄVLE (HOCKEYSVERIGE.SE)
En av svensk hockeys bästa backar finns i Brynäs. Det handlar om 22-åriga Lina Bäcklin, född och uppväxt i Gävle. Hon VM-debuterade 2013, spelade OS 2014 och VM 2015. Säsongen därpå blev det elva A-landskamper, men efter det har hon inte längre haft någon plats i Damkronorna.
– Nej, precis. Jag tackade nej till VM 2016 av personliga skäl. Sedan dess har jag inte varit med, säger Lina Bäcklin när hockeysverige.se träffar henne för en intervju in Gavlerinken.
– Det som hände var att livet kom i vägen. När sådant händer så är det viktigare än hockeyn. Just vid det tillfället när jag tackade nej var jag inte ens uttagen. Att jag sedan inte fått vara med är väldigt tråkigt eftersom landslaget är fortfarande mitt stora mål.

Någon dialog med förbundskaptenen Leif Boork har Brynäsbacken inte heller haft efter det att hon tackade nej.
– Nej, det har jag inte haft.

Tror du att det ligger dig i fatet att du tidigare tackat nej till landslagsspel?
– Jag vet inte. Sedan jag började spela med damerna har jag alltid varit med i landslagen, från juniorerna och hela vägen upp till och med förra säsongen när jag tackade nej. Då dog allting ut på en gång utan att jag vet varför.
– Jag har alltid haft något extra att sträva efter. Klubblaget och SM-guld har alltid varit målet, men jag har även haft det är extra med landslaget. Det känns så där att inte få vara med där. Det är många som tror att jag tackat nej den här säsongen också, men det har jag verkligen inte gjort.

Finns OS-spel i tankarna hos dig?
– Ja, OS är fortfarande min stora dröm och det jag strävar efter. Bara för att jag inte blev uttagen för något som jag inte vet om…, jag antar och hoppas att det är för att jag inte har kvalitéerna som krävs för det vore konstigt om det vore något annat. Även fast jag inte varit uttagen är fortfarande OS mitt stora mål.

Hur ser annars vardagen ut för en spelare i Brynäs?
– För dom flesta är det antingen jobb eller plugg. Sedan är det hem, laga mat, träning, hem för att göra matlåda till dagen efter. Sedan är det bara att gå och lägga sig.

Kan du känna att det här kan bli ett stressmoment för dig?
– Absolut. Just att jobba kan jag tänka mig är oerhört påfrestande. Nu har inte jag inte jobbat heltid, men plugga är nog det bästa alternativet om man spelar damhockey för det kanske är lugnast.

Har du själv hamnat i situationen där du börjat fundera på om du ska välja jobb, skola eller hockey?
– Jo, det är klart att jag har, men oftast har jag valt hockeyn och har då fått tagit smällen senare med chefer och rektorer. Man lär välja, så är det, och det är svårt att kombinera.

Foto: Bildbyrån/Johanna Lundberg

”VIKTIGT FÖR BRYNÄS ATT HAKA PÅ DE ANDRA LAGEN

I dag har Brynäs inga andra lag på dam- eller juniorsidan. Resultatet av det har blivit att det inte kommer upp spelare underifrån, vilket i sin tur betyder att truppen inte är så bred som exempelvis Luleå, Djurgårdens, Modos, HV71:s eller Leksands.
– Jag tycker ändå Brynäs satsning på damhockeyn går framåt. Samtidigt tror jag att det är viktig att haka på lagen som ligger i framkanten, Luleå satsar, jag vet att Färjestad satsar hårt och så vidare. Att man hakar på tror jag är väldigt viktigt om man ska vara med och slåss där uppe.

Hakar Brynäs på som du ser det?
– Som jag sa så har det gått framåt, men jag tycker ändå att Brynäs har några steg till att ta. Då tänker jag bland annat på ett hockeygymnasium för flickor. Det tror jag är väldigt viktigt för att få bredden så man kan få upp unga tjejer, säger Lina Bäcklin som är uppväxt i Brynäs och kan klubben väldigt väl.
– Ja, jag har spelat här under många år. Först spelade jag med killarna fram till det jag var 15 år. Sedan gick jag över till damerna. Jag spelade med killarna som var födda 1994 och vissa av dom är borta i NHL nu. Bland annat har jag spelat med Elias Lindholm som är i NHL och Christian Djoos som är i AHL så det är några stycken. Det är kul att det gått bra för dom.

Dom killarna tjänar ett antal miljoner per säsong och du jobbar halvtid för att kunna spela hockey över huvud taget, hur tänker du kring det?
– Det är lite skillnad, men det är inte mycket att göra åt. Vi är vana med det här samtidigt som vi inte kräver hur mycket pengar som helst. Det här är vårt liv.

Brynäs slutade sexa i årets SDHL och blev sedan utslagna av Luleå i kvartsfinal.
– Säsongen var väldigt upp och ner. Vi har haft höga toppar, men också väldigt djupa dalar. Vi har vunnit mot topplagen men även förlorat mot bottenlagen.
– Det kanske inte var där vi ville vara utan vi ville vara mer jämna under säsongen. Nu åkte vi tyvärr ut i kvartsfinalen, säger Bäcklin som har lite svårt att svara på varför Brynäs varit så ojämna under säsongen.
– Vissa perioder har några av oss få gå väldigt hårt. Vi har haft en ganska liten trupp under många säsonger. Blir det då någon skada blir det ganska mycket speltid på vissa och så vidare. Det blir väldigt mycket upp och ner när vi inte har den här bredden i laget.

Lina Bäcklin svarade för tre mål och totalt nio poäng på 35 matcher. En säsong hon själv inte riktigt är nöjd med.
– Nej, jag är inte så jättenöjd. Jag ska vara en produktiv spelare men har inte gjort så många poäng som jag hade velat.

Varför har det blivit så?
– Svårt att svara på, men jag har inte fått det att kugga i riktigt…

59 utvisningsminuter?
– Det kanske inte är där jag ska sitta direkt, säger Bäcklin med ett skratt.

Vad kommer din fysiska spelstil ifrån?
– Jag har en pappa (Per) som spelat hockey och som kanske tycker om när man sitter där borta. Sedan har jag en bror, Oscar, som har spelat här i J20 och sedan i Division 1. Han har haft stor marginal när han har haft ledningen i utvisningsligan. Det tycker pappa om (skratt). Det har väl kommit lite grann därifrån. Annars är jag inte en sådan spelare.

Lina Bäcklin har svårt att förstå varför man inte tillåter ett ännu mer fysiskt spel i SDHL. Bland annat vill hon se att damlagen ska få tackas i samma omfattning som herrlagen gör.
– Ska jag vara helt ärlig tycker jag att den här tacklingsregeln helt, helt åt skogen. Jag tycker att den förstör damhockeyn för man vet inte hur man får spela. Ena matchen är det på en nivå och nästa match är det en annan nivå. Nu är det 2017 och den där regeln har ännu inte försvunnit, vilket jag tycker är väldigt konstigt.
– Hockey som hockey. Det ska vara fysiskt. När man pratar med någon vid sidan av så är det tacklingarna man nämner. Jag tror att man ändrar regeln för oss så tror jag att det kommer mer folk till läktarna för det är vad publiken vill se, man vill se det tuffa spelet och tacklingarna. 

Lina, ditt kontrakt med Brynäs har gått ut, hur går dina tankar kring nästa säsong?
– Vi får som vad det blir nästa säsong. Jag har i alla fall inte stängt några dörrar till någonting.