Den svåra ögonskadan ska inte stoppa SSK-forwardens karriär

Under säsongen fick han vara med och nosa på hetluften i Hockeyallsvenskan. Men en ögonskada i kvalspelet med Södertäljes J20-lag innebar att säsongen var slut. Trots att Noah Pereira fortfarande inte återfått synen siktar han på att komma tillbaka.
— Jag kommer fortsätta att sträva mot mina drömmars mål som hockeyspelare, berättar han i en intervju med hockeysverige.se.

HUDDINGE (HOCKEYSVERIGE.SE)
Södertäljes talangfulla forward, Noah Pereira fick under säsongen chansen till spel i Hockeyallsvenskan. Men i en J20-match mot Skellefteå var oturen framme. 20-åringen fick en puck i ögat och i dagsläget vet man inte om eller hur det kan komma att förändra hans hockeykarriär.
— Vi spelade mot Skellefteå hemma. Det var andra matchen i kvalspelet. Jag kommer ut från en situation nere i hörnet och pucken går upp till backen. Jag kommer upp bredvid målet och ropar på pass eftersom jag står helt ren. Istället skjuter backen och pucken får en konstig styrning på en Skellefteåspelares skridsko. Pucken styrs rakt upp under visiret på mig och rakt upp i ögat, säger Noah Pereira till hockeysverige.se när vi ses i solskenet på hans altan hemma i Fullersta.
— Det jag kommer ihåg är när backen skjuter. Sedan är nästa sekvens när jag kollar ner i isen och märker att jag inte ser någonting från höger öga. Min första tanke är att försöka öppna ögat eftersom jag direkt blev orolig för att jag skulle ha tappat synen. Det forsar dessutom blod. Jag fick två jack, ett ovanför och ett under ögat. Jacket ovanför fick jag sy eftersom det blödde så pass mycket. Det var också det första jag fick göra när jag kom in till akuten. Sedan var det direkt till St. Eriks ögonklinik.

Vad var första diagnosen då du kom in till ögonsjukhuset?
— Man kunde inte öppna och kolla ögat direkt eftersom det var så pass svullet. Jag fick ligga kvar över natten och det tog två dagar innan läkarna kunde kolla ögat. Det första man gjorde var att försöka få ner svullnaden samtidigt som jag fick droppar för att det inte skulle bli infekterat.
— Det man kunde konstatera då var att ögat var skadat och att jag hade fått en allvarlig smäll där. Utifrån förutsättningarna såg det ändå bra ut.

SVÅRT ATT GÖRA TIDIG BEDÖMNING

När man väl hade fått upp ögat och sett hur skadat det var så konstaterades att det ändå var svårt att göra en tidig bedömning om vilka åtgärder som behövdes för att rädda synen fullt ut.
— Det man sa var att jag hade en blödning i ögat. Blodet i ögat gjorde att det blev svårt för dom att se hur ögat såg ut, speciellt då på baksidan. Själva linsen satt löst, men med utifrån att jag hade fått en puck i ögat såg det ändå bra ut på framsidan av ögat.
— Man får gråstarr av att få en så pass traumatisk smäll mot ögat. Det har också varit det största problemet i början av läkningsprocessen, att man inte kunnat se baksidan av ögat genom min lins eftersom det varit så grumligt.
Kunde du se någonting på höger öga då?
— Jag kunde som bäst se fingrar på två meters avstånd. Det var efter ungefär två, tre veckor. Innan det var det ganska svart. Allt var väldigt grumligt, men jag kunde se ljus och siluetter lite svagt.

Hur mycket ser du idag på det ögat?
— Jag tycker inte att jag ser så mycket bättre idag. Jag opererades i onsdags och man har sagt att det kan ta ett tag innan jag får tillbaka synen. Det där är lite från person till person. För vissa tar det bara en dag medan det för andra kan ta flera veckor.
— Nu vet jag inte om jag bara inbillar mig eller om det faktiskt har blivit succesivt lite bättre redan efter fyra dagar. Det här är något som man måste ge lite tid.

Opererade man linsen då eller?
— Steg ett var att operera linsen för att få bort gråstarren. Det är en jättevanlig operation och något som dom gör på äldre människor dagligen. Operationen gjorde man för att kunna se in i ögat om det finns några skador på baksidan av ögat.
— Det största problemet är att om det har blivit en skada på synnerven så finns det ingenting man kan göra åt synen. Om min syn inte förbättras så kan man konstatera att synnerven är skadad. Jag ska tillbaka på till ögonkliniken på onsdag och om synnerven har förtynat och blivit vit vet dom att det är fel på den.
— Irisen har dessutom släppt från sitt fäste så min pupill är oval och har dragit ihop sig. Men det är en operation jag får ta i efterhand. Det kan påverka synen i och med att det kan släppa in för mycket ljus. Om det inte gör det så är det egentligen bara något man rättar till för att det ska se normalt ut.

RÄKNAR MED ATT KOMMA TILLBAKA

Trots den allvarliga ögonskadan räknar Noah Pereira med att komma tillbaka till hockeyn.
— För mig… (Noah Pereira tystnar lite och tittar ner i bordet lite innan han fortsätter) Jag kommer fortsätta att sträva mot mina drömmars mål som hockeyspelare. Jag har inte testat att spela eller vara ute på planen eftersom jag måste vila. Men jag till exempel kört bil och sådana saker. Där känner jag att det inte påverkats så mycket av synen. Det är väl döda vinkeln, men det är bara att vrida på huvudet lite mera, säger Pereira med ett leende och fortsätter:
— Jag ser inga problem med att spela hockey med ett öga om så krävs. (Mattias) Weinhandl gjorde det under sin tid så jag kan inte se några hinder för mig heller att göra det.
— Klart att det kanske kommer att påverka spelet, det får vi väl se, men jag får lära mig spela med det.

Noah Pereira hade i övrigt en lyckad säsong där han fick debutera i Hockeyallsvenskan med Södertälje hemma mot Björklöven.
— Det har gått bra. Det var kul att jag fick chansen, innan jag fick pucken i ögat, att kliva upp och spela med A-laget. Mitt mål den här säsongen var att få komma upp och visa framfötterna och ta en plats där i framtiden.
— Det var riktigt kul att få göra A-lagsdebut, men det var inte första A-lagsmatchen någonsin jag spelat. Den första var i Modo då Larry Huras tog upp mig. Då fick jag spela tre eller fyra matcher där på försäsongen. Det var lite samma känsla.
— Men det var riktigt kul att få komma in mot Björklöven och känna hur det är att ha Södertäljes klack bakom sig.

Hur var känslan då dina kompisar i SSK såg till att laget spelar i Hockeyallsvenskan även nästa säsong?
— Det var såklart riktigt kul både för mig, klubben och för Stockholmshockeyn. Jag tycker att det är viktigt att Stockholm har tre klubbar i våra två högsta ligor. Stockholm skulle egentligen ha minst två lag i SHL, men har man nu ett i SHL och två i Hockeyallsvenskan och det bättre än bara ha ett lag i varje serie.

Din kompis Erik Ullman lämnar Södertälje för AIK, hur tänker du själv kring nästa säsong?
— Mitt mål är fortfarande att ta en plats i Södertäljes A-lag. Men först och främst handlar det om att ta hand om mig själv och se till att ögat blir bra. Jag har hållit igång med träningen så gott det går under den här tiden med läkarbesök och då jag inte får träna fullt ut.
— Södertälje har verkligen visat att dom bryr sig och tar verkligen hand om sina spelare. Både Mats Waltin och mina andra tränare har erbjudit sin hjälp om jag vill prata med dom eller vad som helst. Det känns jättebra och genuint.