Viktor Fasth fick chansen i Elitserien - som 28-åring: "Mycket att tacka AIK för"

Viktor Fasth kämpade på i de lägre divisionerna - och som 28-åring kom Elitseriedebuten. Därefter följde ett galet genombrott i AIK, som sedermera tog honom till VM- och OS-spel, NHL, KHL och dubbla SM-guld.
– Jag var otroligt tacksam över att få spela i Elitserien. Det var en barndomsdröm, säger han i en stor intervju om karriären.

Inför säsongen 2010/11 kom till sist chansen för Viktor Fasth. Han skulle för första gången få spela i Elitserien. I en intervju i OLD SCHOOL HOCKEY, som du kan läsa på söndag här på hockeysverige.se, berättar han om sin tid i AIK och känslorna för klubben idag. 
– Jag blev värvad till AIK. Vi möttes i vår sista kvalseriematch säsongen innan. AIK var tvungna att vinna för att gå upp medan vi egentligen inte hade något att spela för. Vi åkte dit upp för att spela av sista omgången. 
– Vi lyckades hålla 0-0 till mitten av tredje perioden. Jag har aldrig varit med om att Hovet varit så tyst under två och en halv period som då (skratt). 

AIK vann till slut med 2-0 och tog klivet upp till elitserien. 
– (Anders) Gozzi ringde mig och allt gick ganska snabbt. Det var ingenting att fundera på. Jag var otroligt tacksam över att få spela i Elitserien, som det hette då, var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. Det var en stor milstolpe för mig. 

Viktor Fasth: “Aldrig tagit det för givet”

Du var 28 år då du klev in i elitserien och hade gått den långa vägen, var det här något du rent av hade nytta av då chansen väl kom?
– Absolut. Skulle du frågat ”Hade du inte velat slå igenom när du var 18 år?” Klart som fasen att jag svarat jag velat det. Jag hade inte tackat nej till det heller. 
– Samtidigt tror jag att jag har haft nytta av det under min karriär. Just att vara trygg i mig själv och känna en tacksamhet över där jag befann mig. 
– Vi pratade Division 1 förut. Det är där riktiga hockeykrigarna finns. Killar som jobbar vid sidan av, men ändå måste träna som en elitidrottsman för att kunna spela ishockey. 
– Att då få den här chansen i Elitserien… Jag har aldrig tagit det för givet utan det har hängt med mig hela vägen att vara tacksam och ta vara på varje dag som ges under min karriär. 

Hur trivdes du socialt med att bo i Stockholm?
– Otroligt bra. Jag bodde i Johanneshov och hade nära till Hovet och Globen. Man kan säga att jag hade en snäv tillvaro och behövde inte röra mig över några större ytor. 
–Varje gång jag åker upp till Stockholm saknar jag pulsen lite, men vi trivs väldigt bra här i Växjö. Det var ändå en bra tillvaro och period i livet.

“Känner ett otroligt starkt band”

Vad har du tagit med dig som spelare från tiden i AIK?
– Framför allt var det svårt att inte smittas av engagemanget runt föreningen, fansen… Jag försöker följa AIK så mycket jag kan. Dessutom har jag en dotter som gått och blivit ett AIK-fan (skratt). Så länge AIK inte spelar i samma serie som Växjö är det okej, säger förra AIK-målvakten med glimten i ögat och fortsätter: 
– Självklart känner jag ett otroligt starkt band till den föreningen också. Jag har mycket att tacka AIK för. Det var där jag slog igenom internationellt och AIK gav mig chansen att få spela i Elitserien, vilket jag är otroligt tacksam över.