Från och med nästa säsong kommer även Rögle att ha ett damlag. 
Hockeysverige.se har då träffat tränaren Julius Bergkvist och sportchefen Nanna Holm Glaas för att berätta om satsningen. 
– Rögles satsning är väldigt unik på så sätt att den är genuin från alla, säger Holm Glaas. 

STOCKHOLM (Hockeysverige.se)

Rögle har valt att göra en tuff både kort och långsiktig satsning på damhockeyn. Från och med nästa säsong kommer laget spela i NDHL med sikte på kval till SDHL inom två säsonger. Hockeysverige.se stämde träff med lagets tränare, Julius Bergkvist, men även sportchefen Nanna Holm Glaas för att lyssna närmare kring den här satsningen. 

Bergkvist, hockey och Ängelholm förknippas såklart med OS- och VM-guldmedaljören, Jonas Bergqvist, men också Stefan Bergkvist som coachat bland annat Juniorlandslag i Sverige, men även danska landslaget under många år.  
– I och med den uppväxt jag haft har det alltid varit mycket hockey och även kring julborden hemma har det såklart blivit en del hockey, men vi diskuterar annat också. Bland annat har jag fått med mig massor av kunskap, arbetssätt och erfarenheter hur man är som ledare, från mamma och pappa mot aktiva även från Jonas som varit ledare i olika positioner inom näringslivet. Däremot är alla i familjen från pappas till mammas sida intresserade av hockey. 

Pappa är Stefan Bergkvist medan mamma är en av Sveriges främsta konståkerskor genom alla tider, Lotta Falkenbäck. 
– Mamma gillar både hockey och konståkning. Min morbror (Claes Falkenbäck) har också spelat hockey. Han var målvakt i bland annat Rögle.

Varför valde du att satsa på hockeyn och inte konståkningen?
– Det valet gjorde jag ganska tidigt, då jag var liten. Jag ville inte åka konståkning och fastnade i stället för hockeyn. 
– Jag tyckte det var jättekul att spela hockey, men jag har åkt lite konståkning också och tagit hjälp av den skridskoåkningen, tekniken där. Jag följde med mamma på konståkningens sommarträning. Där var det mycket koordination, smidighet och sådant som jag kunde ta med mig in i hockeyn. 

När kom du i kontakt med damhockeyn första gången?
– Egentligen då jag började jobba i Rögle 2021. Rögle har gjort en satsning under flera år och var då inne i en femårsplan med fokus på rekrytering och utveckling i ungdomsverksamheten. Där kom jag i kontakt med damhockeyn och hur dom ville bygga upp det för att få in kvalité på tjejer. 
– Sedan jobbade jag som administratör där, så det kanske inte direkt in i verksamheten. När den här säsongen kom behövde Rögle en tränare till äldsta flickgruppen. Jag fick frågan och tyckte att det lät väldigt intressant att få vara en del av det och föra mina kunskaper vidare och bidra till damhockeyn. 

När du själv var aktiv spelare, hur tänkte du då kring förutsättningarna för tjejer som spelar hockey?
– När jag gick på hockeygymnasiet i Leksand tränade vi tillsammans med många av Leksandstjejerna. Bland andra Cecilia Östberg och Klara Myrén. Jag såg det inte som någon konstighet att dom var med och körde med oss. 
– Det här var runt 2008 och det var inte så mycket fokus på damhockeyn i Leksand då. 

Vad fick dig att tacka ja till det här tränaruppdraget?
– Jag hade spelat ganska länge och är tränare för min sons lag i Helsingborg, men kände att det skulle vara en bra utmaning och start på tränarkarriären.
– Jag såg visionen Rögle har, hur klubben vill bygga damhockeyn framåt. Det ville jag vara med på och en del i. Jag såg att det fanns mycket talanger att utveckla. Vi är bara i starten av den processen och jag ville vara med från början.

Vad var utmaningen senaste säsongen?
– Vi har att tjejerna får träna med både mixade och tjejlag. Många av tjejerna valde oftast att träna med det mixade laget. Jag såg då att vi i den organisationen ska bygga en kvalité och seriös verksamhet även för flickverksamheten så vi kan bygga ett lag. Att få in tjejerna i flickverksamheten samtidigt som dom tränar med mixade lag. 
– Det är ändå dom här tjejerna som ska försörja vårt damlag. Har dom inte tränat tillsammans innan… Spelarna måste få den här samhörigheten.

“Det finns en bra ekonomisk uppbackning”

Nanna Holm Glaas har under många år jobbat som målvaktstränare i bland annat Linköping och videocoach för Damkronorna. I augusti 2022 började hon jobba med damhockeyn i Rögle. Hon kan också jämföra nu med då inom damhockeyn och satsningen, vilket skiljer sig en hel del mot då hon själv vaktade kassen i AIK, men även spelade med andra klubbar.
– Rögles satsning är väldigt unik på så sätt att den är genuin från alla. Oavsett om man håller på med herrar, ungdomshockey eller jobbar på kansliet, alla är väldigt engagerade och intresserade, berättar Holm Glaas. 

Var det inte samma satsning i AIK då du spelade där?
– Jag har både spelat och jobbat i AIK. Det var mycket AIK-hjärta i spelarna och ledarna som varit i klubben länge. Sådant fanns det. 
– Förutsättningarna från klubbens sida var inte alls detsamma som jag jobbar med nu. Det var väldigt många år sedan jag var i AIK, så hur det ser ut idag kan jag inte uttala mig om. 

Hur upplever du som sportchef uppbackningen från klubben i den här satsningen?
– Det finns en bra ekonomisk uppbackning, vilket vi naturligtvis vi behöver ha. Just nu håller v på att bygga om omklädningsrummet i Catena. Bara det är en investering. 
– Alla kan säga ”Här har ni en klump pengar. Gör någonting bra utav det.” Men här finns det ett genuint intresse där man undrar hur det går med rekryteringarna och vill gärna veta hur det går med tjejerna vi pratar om ”Hur gör vi det bäst för tjejerna då dom kommer hit? Hur kan vi hjälpa till?”

Julius Bergkvist:
– Det är väldigt lätt att rekrytera en tränare och en sportchef. ”Nu får ni bedriva dam verksamheten”. I Rögle är alla med och hjälper till. Fullt engagemang. 

Just nu har Rögle officiellt sex spelare i sin trupp och det är en bit kvar till man har fyra femmor. 
– Det är en lite annorlunda process jämfört med herrhockeyn eftersom det inte finns så många agenter inom damhockeyn. Då blir det mer personlig kontakt med tjejerna. I och för sig är det roligare att prata med individerna själva, säger Nanna Holm Glaas med ett leende och fortsätter:
– Spelarna kommer såklart inte spela på heltid. Då blir det också mycket annat som kommer in. Vad ska dom jobba med? Hur ser situationen ut? Ska sambon flytta med? Ska Sambon ha jobb?
– Det är en väldigt lång process att få in en spelare. Vi vill kunna erbjuda bra lösningar för tjejerna eftersom det kanske handlar om hela deras liv och inte bara att komma hit för att spela hockey. Spelarna måste också få ihop sin vardag på ett bra sätt. Vi vill inte heller att tjejerna ska behöva jobba heltid för att få ihop sitt liv. 
– Våra seniorspelare ska känna att dom kan komma på träningarna halv fem då gymnasietjejerna slutat skolan och inte behöver träna mitt i natten för att få ihop sitt heltidsjobb. 

Från vart rekryterar ni era nya spelare?
– Det handlar om att ha en personlig kontakt med spelarna, utnyttja vårt nätverk…

Är det mestadels i Skåne ni letar nya spelare?
– Vi började närområdet. Rögle, Jonstorp, Åstorp… Spelare som är fostrade där. Det finns inte jättemånga spelare i närområdet, men jag tror vi har lyckats kontakta alla som är från det området. Sedan har vi jobbat oss ut i Sverige och Danmark är såklart väldigt nära. 

“Ska vi spela i SDHL inom två år så måste våra tjejer vara SDHL-klara då”

Julius, hur bråttom är det att klättra i seriesystemet?
– Vi har som målsättning att kvala till SDHL inom två år. Vi vill också se till att, unga spelarna vi får in nu, deras utveckling går i samma takt som vi lyfter vårt lag. 

Holm Glaas:
– Hela satsningen kommer utav att vi har några duktiga spelare i U16 och U15-lagen. Vi vill kunna behålla de spelarna och därför gör vi satsningen nu. 
– Vi vill att dom spelarna är med på resan eftersom det är viktig för Rögle, även på killsidan, att det är våra egna produkter som är med och tar verksamheten framåt. För att dom här spelarna inte ska flytta till andra klubbar måste vi kunna erbjuda en verksamhet som är likvärdig eller bättre. Ska vi spela i SDHL inom två år så måste våra tjejer vara SDHL-klara då.

Bergkvist:
– Hela Rögles koncept är att skaffa utvecklingsmöjligheter för spelare, vilket vi kommer jobba mycket med. Vi har hittat bra spelare som vi kan få en bra utveckling på, så det ser spännande ut. 

Måste ni även få in spelare med SDHL-rutin som kan leda det här laget?
– Det är ambitionen, säger Holm Glaas och fortsätter:
– Det gäller att hitta rätt personer både som karaktärer och spelare ute på isen. Vi jobbar mycket på, när man kommer upp i junior och senioråldern, att man utvecklas i sin roll. Att vi har personer som sticker ut åt alla håll. 
– Alla måste spela efter samma spelidé, men att vi har olika spetskompetenser som vi ska utveckla. Att spelarna måste våga sticka ut. Då måste vi rekrytera spelare som har spetskompetenserna för att fylla rollerna inom laget. 
– När det gäller mer rutinerade spelarna så behöver dom inte alls vara jättegamla, men lite mer rutinerade och har spelat på en högre nivå. Spelare som är speldrivande och vill ta pucken framåt. Vi vill spela en rolig hockey, en anfallshockey. 

Bergkvist:
– Vi vill ha in äldre personer som kan vara dom här ledargestalterna i laget. Personer som kan driva det här framåt. Att vi får in ledarna som har erfarenhet, men ändå är en bra personlighet och allt det här. 

Holm Glaas:
– Vi vill bygga rätt kultur från början i damlaget. Sätta kulturen i väggarna. Rögle är en klubb med väldigt mycket traditioner och vi vill att dom ska föras vidare in i damhockeyn.
– I och med att vi idag inte har seniorspelare i Rögle måste vi få in seniorspelare som står för dom värderingarna och traditionerna som finns inom föreningen.

“Visionen för damhockeyn borde vara att spelarna ska vara heltidsanställda”

Julius, som nyinflyttad i damhockeyn, vilka utmaningar ser du där?
– En utmaning, om vi ser till högsta ligorna i Sverige, är att spelarna behöver jobba vid sidan om och kombinera det med sitt hockeyspelande. 
– Jag har själv spelat i Hockeyettan under tio, tolv säsonger. Då fick jag alltid jobba heltid för att sedan komma direkt till träningen, men det fungerande helt okej.

Hur var det?
– Det var tufft vissa dagar, men det blir någon form av vardag och jag har haft väldigt förstående tränare. Dessutom måste man vara ganska planerande i sitt liv. 
– Den erfarenheten kan jag ta med mig och hjälpa tjejerna med. Sedan måste man vara förstående. Det kan gå lite upp och ner första åren när man ska kombinera allting. Vissa går i skolan och sedan direkt till träning medan andra jobbar. 
– Det kommer bli en utmanande grej att få ihop deras livspussel. Jag tror vi kommer få se i början att det går lite upp och ner. När vi sedan får in den här rutinen tror jag det kommer flyta på ganska bra. 

Holm Glaas:
– Många av unga tjejerna bor hemma fortfarande. Det är även några av unga tjejerna som kommer utifrån och som vi kanske behöver stötta lite mer i början. Det kommer ligga lite mer på mig så tränarna kan fokusera på att utveckla tjejerna på isen. 
– Det är jättebra att ha tränare som förstår att det är en utmaning att få ihop sitt livspussel. Samtidigt får man inte som spelare lägga sig platt utan tjejerna måste själva lägga upp hur dom planerar sin vardag. Äldre tjejerna som kommer in har levt i det här tidigare så det kanske inte är helt nytt för dom. 

Bergkvist:
– Visionen för damhockeyn borde vara att spelarna som är i högsta ligorna ska vara heltidsanställda. Det är vad vi också får jobba utefter. Vissa lag i SDHL har börjat jobba upp så spelare är halvtidsanställda och så vidare.

“Det blir ingen skillnad mot ett lag i SDHL”

Nya tolkningen av tacklingsregeln kommer bli en nyhet för era unga spelare, hur kommer ni jobba där för att dom ska komma förberedda till den momentet?
– Tjejerna vi har klara nu spelade tidigare i mixade lag och har fått tacklas under senaste tre, fyra säsongerna, berättar Julius Bergkvist.

Holm Glaas:
– Vi har inga spelare som inte har spelat med tacklingar. Spelarna som kommer utifrån har spelat i antingen NDHL eller SDHL. Bland spelarna som kommer från egna leden har alla spelat med tacklingar. 
– En 14-årig tjej är oftast som en 16-årig kille kroppsmässigt sett till hur långt de har kommit i puberteten, men det är vårt ansvar att dom spelare vi ställer på isen kan ta emot en tackling av exempelvis (Michelle) Karvinen. Är hon inte utvecklad i kroppen är det också vårt ansvar att inte ställa ut henne på isen, utan utveckla henne utifrån sina förutsättningar just där och då. 

Bergkvist:
– Även att kunna dela ut en tackling på rätt sätt. Respekten för andra spelarna är också något vi jobbat mycket med. 

Holm Glaas:
– Vi tränar mycket fys också och vi kommer driva det här laget som ett SDHL-lag vad det gäller träningsmängd, fys och så vidare. Det blir ingen skillnad mot ett lag i SDHL.

Nanna Holm Glaas har själv spelat många säsonger på elitnivå och gillar den nya justeringen av tacklingsregeln på damsidan. 
– Jag tror att det kommer utveckla damhockeyn något enormt och jag tror vi får se snabbare reaktioner. Tacklingsregeln för herrarna har också ändrats mycket senaste tiden. 
– Det är fortfarande en väldigt fysisk men juste idrott där man visar respekt. Jag har alltid tyckt det ska vara tacklingar i damhockey, säger jag som gammal målvakt, skrattar Holm Glaas innan vi ger oss ut på Hötorget inte långt ifrån Hockeysverige.se och Eliteprospects.com kontor på Gamla Brogatan för att ta några bilder att ha med i artikeln. 

TV: Är HV71:s tid som bottenlag över?