Björklövens Per Kenttä inför slutspelet: "Tycker vi har en väldigt god chans"

Björklöven är i toppen av tabellen - likt det alltid varit sedan Per Kenttä kommit in i bilden. Nu förbereder han sig både på ifall Björklöven går upp till SHL eller blir kvar i Hockeyallsvenskan.
– Det är klart att man sitter och drömmer om vissa spelare hit och dit men det gäller att hitta dem också och sen få ekonomin att gå igång, säger Kenttä.

En relativt ung man i branschen, Per Kenttä, anlände i Umeå 2019 för att axla rollen som general manager för ett, då haltande, IF Björklöven. Alltjämt sedan Kenttä styrt spakarna för ”Löven” har laget legat i topp. Hittills har det blivit tre av tre möjliga finaler i Hockeyallsvenskan, varav en avbrutits till följd av utbrottet av Covid-19.

I och med sitt ursprung i Haparanda tog Kenttä sig an sin första ledarroll inom ishockey för det lokala laget Asplöven HC år 2006. Efter fem säsonger i Divison 1 tog sig Asplöven upp till Hockeyallsvenskan. Säsongen 2017/18 flyttade han till Oskarshamn och tog IKO upp till SHL säsongen därpå. Sedan dess har han arbetat för Björklövens organisation och förlängde nyligen med Björklöven till och med säsongen 2026/27.

– Jag trivs här och vi har en uppgift då att vi ska ta oss upp och driva av den målsättningen att den är relativt hög och vi vill vinna någonting och etablera någonting här på sikt. Personligen så har det passat bra och alla bitar här och därför så är det inget hinder av att skriva ett längre kontrakt, säger Björklöven general manager, Per Kenttä, till Hockeysverige.se.

Det är snart en månad sedan transferfönstret stängdes och med ett par dagar till godo lyckades Björklöven låna in Jens Lööke från finska Sport. Det har visat sig vara en framgångsrik värvning. Lööke har gjort åtta poäng på sex matcher än så länge.

Att Kenttä förlängt med klubben är enligt honom själv inte något som påverkar arbetssättet kring lagbygge. En tafatt spelarmarknad påverkar desto mer.

– Nej det tycker jag inte utan då ser man ju till på vad man vill förbättra laget med och då tittar man på vilka pusselbitar som man kan göra så att laget blir bättre. Nu var det en väldigt konstig transfermarknad i år, och det inte fanns så jättemycket som passade till laget. Med både lite tur och skicklighet hittade vi Jens Lööke, som verkligen kommit in som en injektion och gjort oss bättre, precis som vi egentligen planerade. Det är ju sådana spelare som man vill hitta just i slutskedet, de som kan göra skillnad. Vi hoppas att han får tunga på vågen och att det blir ett bra resultat när säsongen avslutas.

“Jobbar med två parallella spår”

Björklöven har en historik av att falla på målsnöret. Sedan Kenttä började kommit till organisationen har herrlaget tagit sig till Hockeyallsvensk final alla säsonger. Under hans första säsong (2019/20) i klubben blev finalen mot MoDo Hockey avbruten till följd av coronapandemins utbrott. Året därpå förlorade man mot Timrå IK. Nu senast, förra säsongen, blev det Hockeyallsvenskans senaste nykomling, ett storsatsande HV71, som drog det längsta strået. Det gör att Kenttä är van att ta hänsyn till två olika ligor vid det här laget.

– Man jobbar med två parallella spår och att både signa för Hockeyallsvenskan och för SHL, det är en del av vardagen också. Det kan bli att man lämnar någon extra plats öppen för att eventuellt se hur våra egna presterar under slutspel, om de är mogna för uppgiften eller om man ska ta in någonting annat.

Vad är det som särskiljer de båda utfallen åt?
– Det är att de bättre spelarna kostar mycket mer pengar. Det är en väldigt stor skillnad i ekonomin och på hur man ska arbeta där också. Sen ska man komma ihåg att man kommer sist in på transfermarknaden eftersom man spelar längst av alla lag som är kvar, då har du inte samma förutsättningar som de andra SHL-klubbarna med att hitta spelare. Då får du istället försöka hitta de spelare som kan vara rätt för just dig. Det tror jag är den stora skillnaden.

Vad är just rätt för er?
– Spelare som kan ligan som kan ge skillnad, är beprövad, har spets och det är väldigt svårt att hitta just de bitarna. Det är klart att man sitter och drömmer om vissa spelare hit och dit men det gäller att hitta dem också och sen få ekonomin att gå igång. Att man får se vilka som skulle passa in i det spelet under slutsäsongen.

Hur många skulle du säga platsar från truppen i dag?
– Jag tror att det är runt 10-12 spelare som följer med, som kan vara stående i ett SHL-lag.

Vad är det som talar för att ni ska gå upp?
– För att jag tycker att vi har ett lag som framförallt är riktigt bra. Och kan ta det här steget. Sen tycker jag att med alla de lärdomar som vi har haft under de här slutspelarna skaffa den rutinen. Och så är det mycket som kan tala för oss också. Även om jag tycker att MoDo och Djurgården och kanske något lag till också ska räknas in i den här ekvationen. Det kommer ju bli tufft. Väldigt tätt och det är säkert väldigt små marginaler som kommer att avgöra igen. Men jag tycker att vi har en väldigt god chans att ta det här steget. 

“Grädden på moset som fäller avgörande”

En nyckel för att lyckas i slutspelet är att det finns en bra målvakt i ryggen och att special teams levererar, menar Kenttä. Special teams är ett lags utsatta formationer under särskilda situationer, exempelvis vid en mans övertag eller när laget har utvisning och således är en man mindre på isen.

– Det låter ju klyschigt men det är ju målvaktsspel och special teams som kan vara den här grädden på moset som fäller avgörande. Men framförallt att man har en stabil grund att stå på vad gäller grundspelet och de egentligen normala prestationerna.

Laget har haft ett tydligt upplägg för revansch sedan förra säsongens förlust mot HV71. På söndag börjar Hockeyallsvenska slutspelet, och om Björklöven har några ess i rockärmen återstår att se.

– Nej, vi får väl se om vi har några överraskningar i slutspel. Det är väl ingenting jag kommer kommentera i just nu. Men i det stora hela så är planeringen egentligen satt sedan i somras som jag sa för att vårat mål är att gå upp till SHL och då planerar vi att följa den planen egentligen från start till mål.

Det är inte helt okonventionella faktorer som är avgörande för att skapa en stark och hållbar organisation. En ständig konstant är ordet kontinuitet. 41-åringen ser hinder med att föreningar och dess lagbyggen i mångt och mycket formar varumärke och intern mentalitet baserat på resultat och prestation.

– Jag vet inte hur andra uppfattar oss för det här men vi vet ju själva hur vi vill bygga laget, hur vi vill bygga allting runt omkring, hur vi vill spela, hur vi vill träna. Jag tror att den plattformen är väldigt viktig att bygga på och är mer viktig än vissa spelare som man kan ta hit. Man får se spelarna som lägger ett pussel istället för att man har det här ramverket. Det är väldigt viktigt att man har just det ramverket färdigt. Det tycker jag att vi har. Jag tycker att vi är starka på den punkten just nu. Både på att vi är trygga på vårt arbetssätt, på det som vi spelar, hur vi tränar, att vi har kontinuitet också på ledarsidan, att de tränare som är här idag, de har varit här en säsong eller längre. Det är viktigt att man får bygga på kontinuitet. Det är inte så vanligt i hockey i Sverige när man driver sig av, eller man styr sig av resultat och prestationer. Så gäller det också att kunna våga lita på att man kan ha människor som presterar en längre tid. Det är väldigt ovanligt i hockey i Sverige eller i den här branschen.

Är det någonting du tog med dig från din karriär som tränare, att du fick längre tid på dig, med annan horisont?
– Jag tycker att jag har fått vara med från resan längst ner i seriesystemet egentligen. Det har väl format mig, och att jag har börjat som ung också. Jag säkert har gjort väldigt mycket misstag under resans gång som man har lärt sig av. Och framförallt sen när man väl började vinna och att man känner en större trygghet i sig själv och fått annat självförtroende på hur man jobbar och vet vad som är bra och inte behöver testa sig fram. Det tror jag har varit den största lärdomen under de här åren som jag har varit med.

Vad är då bra?
– Framförallt att man har kontinuitet och sen att man har en idé eller arbetssätt som man tror på. Det tror jag är nummer ett. Sen gäller det också att ha bra människor som man jobbar med så att man ska försöka att helst anställa personer som är bättre än en själv. Nu behöver vi inte säga det till våra ledare, säger Kenttä och skrattar till och lägger till:
– På så sätt så tycker jag att det skapar en trygghet och en trygghet i en själv och en trygghet i ett arbetssätt och det smittar av sig på oss, på spelarna och på alla andra i organisationen, om man är trygg i sig själv och vet vad man vill.

TV: "Med den där attityden får du inte ligga i kväll"