VM-dagboken: Så summerar jag hockey-VM 2022

I VM-dagboken summerar Måns Karlsson VM-dagen. Han ger er det hetaste som hände under världsmästerskapet, ger er krönikor, tar er med bakom kulisserna och ger er det materialet som kanske inte riktigt når hela vägen till artiklarna.

• Karlsson summerar VM från flygplatsen i Helsingfors
• “Ett spektakulärt uttåg”
• “Där får Hallam jobba för att överträffa Garpenlöv”
• De var bäst
• VM Awards!

TAMMERFORS/HELSINGFORS (HOCKEYSVERIGE.SE)

Dag 14 och 15

Jaha. Det här blev ju en dag. Kan man säga. Och ja, just dessa rader skrivs precis efter Tre Kronors chockuttåg mot Kanada.

VM spelas varje år och långt ifrån alla VM-uttåg är spektakulära. Men det här var ett av de mest minnesvärda jag varit med om. Tyvärr, får man väl säga. Det Tre Kronor-lag som varit så ramstarkt och helt oberörda av snacket utifrån, av underlägen i matcher, vilka NHL-stjärnor som står på andra sidan - föll plötsligt ihop.

Johan Garpenlöv ville härleda förlusten till Rasmus Dahlins puck out-utvisning i slutminuterna, och visste blev den extremt avgörande i slutändan. Men jag hade ändå önskat en lite mer kritisk inställning till matchen som sådan, också. Efter en storartad förstaperiod var Tre Kronor urusla i den andra. I den tredje gjorde de absolut det bra - men vi vet också hur Kanada är. Jag hade genom hela perioden en känsla av att det kunde gå åt skogen. Trots allt snack om att Kanada inte skapade så mycket.

Sverige blev extremt passiva och vågade inte göra något med pucken. I powerplay, där man varit sylvassa de senaste matcherna, blev det bara två minuter som spelades bort snarare än ett genuint försök att stänga matchen.

Jag tycker matchen påminde väldigt mycket om Tre Kronors förlust mot Finland i kvartsfinalen 2019, om Juniorkronornas kvartsfinalförlust mot Finland 2021 och  i viss mån också om förlusten mot Finland i OS i våras.

Man fick helt enkelt aldrig riktigt stopp på snöbollen, på allvar.

*****

Spelmässigt gör Tre Kronor en godkänd turnering. Många spelare spelade sin bästa hockey för säsongen. Anton Lindholm, Max Friberg, Joel Kellman, Oskar Lang och Nils Åman är några. “Tyvärr” är det ju spelare som inte ska vara bärande i ett riktigt, riktigt bra lag. Men framför allt Friberg och Lang fick internationella genombrott i VM (Friberg fick ju ett redan i JVM 2012 - men ett till nu). Satan vad benen gick på dem, hela tiden. Det var längesedan jag såg en fjärdekedja vara så mycket FJÄRDEKEDJA som den enheten var. De måste ha varit hopplösa att möta.

Tyvärr fick Kanada stopp på Sveriges bästa spelare i period två och tre. Varken William Nylander eller Rasmus Dahlin kom till, och då var det tydligt att resten av laget inte var bra nog. Med det sagt ska man naturligtvis inte tappa 3-0 till 3-3.

*****

Dessa rader skriver jag under fredagen, från flygplatsen i Helsingfors. Jag kände

att hela VM dog, när Sverige åkte ur under torsdagen. Innan jag gick och la mig bokade jag om mina flygbiljetter och tog första bästa luftmaskin från Finland. Så nu sitter jag här och väntar på planet som ska ta mig hem till Arlanda och sedermera Gävle.

Under timmarna som gått sedan uttåget har jag förstås haft tid och fundera och reflektera under de senaste veckorna och vad jag egentligen varit med om. Det här var mitt första seniormästerskap och även om Tre Kronor inte gick så långt som vi hade hoppats var det ändå en häftig upplevelse att få se alla finska tröjor, var man än gick i staden. Det var en häftig upplevelse att se hur stora de finska europeiska stjärnorna är. Ovationerna som spelare som Marko Anttila, Teemu Hartikainen, Hannes Björninen och gänget fick var sanslösa. De har en helt annan status än vad exempelvis Joel Lundqvist, Lucas Wallmark och Max Friberg har i Sverige - om jag säger så.

De älskar verkligen sitt landslag.

Under gruppspelets sista match samt under kvartsfinalen vaknade också publiken till på allvar. Det jublades inte bara när det var mål, utan det var en magisk stämning. Det är jag glad att ha fått vara med om.

*****

Det här var ju Johan Garpenlövs sista turnering som förbundskapten och han får givetvis underkänt för sina tre år som förbundskapten. Både i OS och i årets VM spelade man bra efter förutsättningarna men hittade sätt att förlora i stället för att vinna.

Samtidigt känner jag verkligen med “Garpen” som haft fruktansvärt tuffa år, både privat och jobbmässigt, men alltid hållit huvudet högt och skyddat sina spelare. Han har aldrig duckat. Han har alltid ställt upp och svarat tålmodigt, hur dumma våra frågor än varit.

Sam Hallam kommer få jobba hårt för att överträffa Garpenlöv på det området. Men rent sportsligt blir jag chockad om han summerar sina år på förbundet med lika skrala resultat.

*****

Ska jag köra lite awards skulle jag summera VM så här:

Sveriges bäste spelare: Det blir nog Rasmus Dahlin ändå

Sveriges bäste spelare sett till förväntningarna: Max Friberg och/eller Oskar Lang. De lyfte sig många nivåer.

Bäst i media: Carl Klingberg. En profil jag inte haft så mycket att göra med tidigare. Men han bjöd alltid på citat och hade alltid glimten i ögat. En dröm att intervjua!

VM:s sämsta I: Min kost. Jag vågar inte tänka på hur mycket pressfika och sådant jag tryckt i mig dessa veckor…

VM:s sämsta II: Det där köket som skulle finnas på mitt lägenhetshotell såg jag inte RÖKEN av.

VM:s värsta: Den makalöst irriterande och högljudda publikspeakern som febrilt försökte få igång publiken i varenda powerbrejk.

VM:s bästa: Nokia Arena! Norra Europas bästa arena? Det måste det vara. Grymt, grymt häftig. Är inte så säker på att den hade funkat lika bra i Sverige, dock.

VM:s roligaste: Att få leva i en VM-bubbla med alla trevliga kolleger. Det är vid sådana här sammanhang man märker hur stort VM och hockey är i Sverige. När man ser hur mycket alla stora mediahus verkligen satsar. När man ser folkhjorden som samlas runt Johan Garpenlöv efter en morgonvärmning (!) eller en vanlig sketen träning en matchfri dag.

*****

2023 spelas VM i Tammerfors och Riga - så det kanske blir en snabb återkomst till Finlands näst största stad. 

Nu checkar jag ut för den här gången. Tack för att ni hängde med dessa veckor.