KARLSSON: Spelarna jag saknar i Tre Kronors OS-trupp

Man sitter och hoppas in i det sista på att vi ska få se ett trendbrott. Men det blev som vanligt den här gången också. Tre Kronor består återigen av 22 pålitliga tvåvägsspelare - men inget mer.

Det var den här truppen Johan Garpenlöv hade väntat hela sin förbundskaptenstid på att få ta ut. Efter att inte ha fått plocka ut några NHL-spelare under OS 2018, tillsammans med Rikard Grönborg, och efter att ha fått VM inställt 2020 och ett uruselt VM 2021 skulle OS-truppen 2020 definiera “Garpens” tid som förbundskapten.

Men sen gick det som det gick. NHL hoppade av och den förväntade hockeyfesten blev snarare som en picknick på en filt i skogen en onsdagsförmiddag. Trevligt - men inte så mycket mer. Och det går inte att göra så mycket annat än att tycka synd om förbundskaptenen.

I sann förbundsanda tycker jag dock inte Johan Garpenlöv plockade ut det bästa möjliga laget. Han återkom på presskonferensen ständigt till att det var spelare med karaktär, att de kom till jobbet varje dag, att de var pålitliga i båda riktningar. Och där har han rätt. Ingen spelare Johan Garpenlöv tagit ut kommer falla ur ramen under de där veckorna i Beijing.

“VEM SPELAR SIG IN I FOLKSJÄLEN?”

Men ingen kommer heller göra något extra. Vem i den här truppen, bland utespelarna, kommer spela sig in i den svenska folksjälen?

LÄS ÄVEN: Här är Tre Kronors OS-trupp

2018 tog Tre Kronor också ut en habil trupp med beprövade namn som Johan Fransson, Patrik Zackrisson och Joel Lundqvist. Men då fanns i alla fall ett par namn som stack ut: Rasmus Dahlin och Linus Omark. Sen användes ju Dahlin som bänkvärmare och maskot snarare än som spelare, men det visste vi ju inte om på förhand. Att Dahlin kom med gjorde att vi på förhand inte saknade Elias Pettersson lika mycket - även om det såklart var helt ofattbart att Pettersson inte togs ut. Det fanns i alla fall något kul att snacka om.

Vad ska vi hänga upp oss på den här gången? Ja, Kim Martin Hasson och Henrik Lundqvist kommer från Discoverystudion ha gott om exemplariskt målvaktsspel att fokusera på. Lars Johansson är truppens stora stjärna och han backas också upp av mycket vassa Adam Reideborn och Magnus Hellberg (en gång i tiden lagkompisar i Almtuna, av alla ställen).

Men sen? Sen är det, precis som Johan Garpenlöv sa, pålitliga och karaktärsstarka spelare. Det han inte sa var att det är en trupp helt utan spelare med den där x-faktorn, annat än att de är just hårt jobbande och bra i båda riktningarna.

Och det kan absolut räcka en bit. Om någon kliver in och drar en frimärksvärdig straff i OS-finalen är allt annat glömt.

“VANVETTIGT ATT DE INTE TAS UT”

Målvaktssidan är klockren, där har jag inget att anmärka på. Men på backsidan saknar jag skridskostarka Christian Djoos och jag hade ärligt talat inte protesterat om Robin Press fått en plats efter hans närmast osannolika raketkarriär. Bara för “Rasmus Dahlin”-faktorn hade det varit mäktigt att se Simon Edvinsson också, men han valde tyvärr att tacka nej. 

Backsidan är dock stark, det går inte att komma ifrån. Förmodligen en av de starkaste i OS, precis som målvaktssidan kommer vara.

Framåt tycker jag det är helt vanvettigt att varken Malte Strömwall eller Jesper Olofsson tas ut. Sverige har egentligen bara två riktigt renodlade målskyttar ute i Europa och de förbises till förmån för Daniel Brodin och Joakim Nordström. Inget ont om dem, var för sig, men de är spelartyper som det redan finns i överflöd i truppen.

Vad hände förresten med Oscar Lindberg och Pär Lindholm? Med Leon Bristedt och Joakim Nygård? Hade Dmytro Timashov kunnat komma med tack vare sin unika spelstil, som dessutom funkat på liten rink? Eller för den delen Marcus Sörensen som också har kvalitéer för att bryta mönster.

Jag överdriver inte när jag säger att det hade kunnat gå att byta ut i princip halva forwardssidan. Laget hade varit lika bra, men mer mixat och inte lika lätt att förutsäga. Och vi hade dessutom fått spelare som hade gått genom rutan på ett helt annat sätt än det habila gäng som finns där nu.

GNETAR SÄKERT TILL SIG SEGRAR

Bortser vi från att forwardssidan är strömlinjeformad är det en helt okej lagdel, där namn som Anton Lander, Carl Klingberg och Mathias Bromé blir de stora nycklarna. Men det krävs också att spelare som Lucas Wallmark och Fredrik Olofsson kan ta framträdande offensiva roller. Annars riskerar Tre Kronor att bli ett lag mer eller mindre helt utan spets. Man kommer säkert gneta till sig segrar mot Lettland och Slovakien med 3-1 och kan få med sig nån poäng mot Finland, men räcker skickligheten till för att slåss om guldet - oavsett hur bra Lars Johansson är i kassen?

Ska jag avsluta på en positiv not vill jag lyfta fram faktumet att IK Oskarshamn nu har fyra (!) spelare i OS:
Brian Cooper i USA, bröderna Zohorna i Tjeckien och nyss nämnde Olofsson i Sverige.

Det är inget annat än otroligt häftigt.

TV: 2021-minnet - Tre Kronors historiska fiasko