Sök
Långläsning

Nobbade Frölunda – nu siktar doldissvensken på NHL

Linus Weissbach lämnade Frölunda som tonåring – nu ska hans dominans i collegeligan ta honom till NHL.

– Det är längesen nu, men det var inga glada miner då, så att säga…

När Linus Weissbach var 17 år gammal öste han in poäng i Frölundas juniorlag och knackade på dörren till a-laget. Bara Lias Andersson (59 poäng) och Jesper Boqvist (58) gjorde fler poäng än Weissbach (48) som U18-spelare i J20 SuperElit den där säsongen.

Ändå valde urfrölundaiten Weissbach att tacka för sig.

Han ville bort från Sverige.

Bort från Göteborg.

***

Linus Weissbach vänder på Facetime-kameran.

– Det här får vissa SHL-klubbar att se ut som ingenting alls.

Framför sig har han två automatiska glasdörrar som pryds av ett stort, rött ”W” med svarta och vita detaljer. Den 22-årige göteborgaren kliver in genom dörren och visar upp klubbstället till höger, belyst av spotlights i taket och stilig träpanel, mot vägg vars klubbor vilar prydligt.

På väggen mittemot hänger glasplaketter med University of Wisconsins NHL-spelare genom tiderna. På väggen återfinns namn som Chris CheliosMike Richter, Curtis JosephJoe Pavelski och Ryan Suter, för att nämna några. University of Wisconsin i Madison är ett välrenommerat hockeycollege som fostrat 15 Stanley Cup-vinnande spelare och över 80 spelare som satt en skridsko på en NHL-is.

Weissbach fortsätter sin rundtur vidare in mot spelarloungen, som breder ut sig stort med stora soffor, en stor tv och en vägg fylld till bristningsgränsen med dekorativa tidningsomslag prydda av skolans alumner i olika hockeysammanhang.

– Här kan man sitta och plugga om man vill, men för det mesta snackas det bara skit, konstaterar Weissbach krasst.

Kohl Center, där ”Badgers”, som skolans lag kallas, spelar innehåller två rinkar. En träningsrink och en matchrink, där den senare rymmer strax över 15 300 åskådare. När arenan stod färdig i början av 1998 hade den kostat en bit över 76 miljoner dollar att bygga, en summa som med inflation inräknat i dag motsvarar strax över en miljard kronor.

– Det är stor skillnad på olika skolor, men just här är det NHL-toppklass på allting, säger Weissbach och panorerar över det väl tilltagna hemmaomklädningsrummet.
– Det är en helt annan nivå ekonomiskt här. De har lagt otroligt mycket pengar på det här. Det är häftigt att ha så coola faciliteter att utnyttja. Det finns ingenting att klaga på. Vi har kock för frukost, lunch och middag. Vi har eget flygplan till varje match. Det är som att spela i NHL, fast man spelar collegehockey. De flesta som lämnar skolan kommer aldrig att få ha det så här fint igen, så det är ganska häftigt att få ha det så här.
– I alla fall ett litet tag till.

Kohl Center i Madison, Wisconsin.

***

Trots att Linus Weissbach hade fått känna på hetluften i SHL-mötet med Malmö Redhawks i slutet av september 2015 och hans framtid ansågs som ljus i Göteborgslaget, så ville den då 17-årige forwarden något annat.

Efter att ha avslutat säsongen 2015/16 med att bärga SM-guldet med Frölundas J18 hade Weissbach mer eller mindre redan bestämt sig.

Han ville testa något nytt.

– Det var ett tufft beslut att lämna Frölunda. Jag är uppväxt i Göteborg och hade spelat i Frölunda hela mitt liv. Målet var alltid att spela i Frölundas a-lag, men i och med att jag hade varit runt föreningen och svensk hockey så pass länge, så hade jag också sett många duktiga talanger som kom upp i SHL lite för tidigt. De fick inte den utvecklingen de ville. Jag har sett många sådana exempel från första parkett…
– Jag ville inte bli nästa spelare i den raden.

Weissbach var redo för ett hockeyäventyr och fäste blickarna på Nordamerika i allmänhet och USA i synnerhet.

– Jag hade inte koll på någonting, säger Weissbach och brister ut i ett skratt.
– Jag hade inte koll på college eller juniorligan heller, för den delen. Jag tog egentligen en chansning, kan man säga. Det amerikanska systemet var en blind fläck för mig.


Den generella synen på svenska spelare som åker över har varit rätt negativ.

Linus Weissbach  


Beslutet att lämna Frölunda var dock inte något som togs emot särskilt bra av Göteborgsklubben, enligt Weissbach.

– Den generella synen på svenska spelare som åker över har varit rätt negativ. Det var samma från deras håll. Men jag kände att min tro på mig själv och den resa jag ville göra var starkare, ändå. Jag kände att det här var rätt och jag fick fighta mig igenom situationen.

Sagt och gjort.

Hösten 2017 landade den då 18 år gamle Weissbach in i Nebraska-klubben Tri City Storm i juniorligan USHL, som hade draftat honom som 28:e spelare totalt i USHL:s Entry Draft året därpå. Under säsongen snittade göteborgaren uppemot en poäng per match, och Weissbachs framfart i juniorligan gjorde utslag på radarn hos de stora hockeyuniversiteten i USA.

Med hjälp av bland andra William Lagesson (i dag i Edmonton Oilers) och Zackarias Skog (Västervik) började Weissbach göra research inför vad som kunde bli en collegekarriär. Skolorna var intresserad av honom – och intresset var ömsesidigt.

– Ju längre tiden gick, desto mer fick man banta ner listan på skolor man var intresserad av. Det tog lång tid in på säsongen innan jag bestämde mig för var jag skulle spela, men det var helt klart en rolig process. Det blir mycket hajp i och med att man är från Sverige.

***

Nu är Weissbach inne på sitt fjärde och sista år på University of Wisconsin. Hockeymässigt har 22-åringen sin bästa säsong i Nordamerika bakom sig. Badgers har gått som tåget den här säsongen och lyckades bärga skolans första grundserieseger i Big Ten, som divisionen som Wisconsin spelar i kallas, på 21 år.

Individuellt sett blev det 40 poäng, fördelat på elva mål och 29 assist, på 30 matcher för Weissbach i grundserien. Den noteringen gav honom en tredjeplats i NCAA:s totala poängliga, bara slagen av lagkamraten, tillika stortalangen, Cole Caufield (49 poäng) samt Quinnipacs 24-årige center Odeen Tufto (44).

Hans poängsnitt på 1,33 poäng per match denna säsong har bara överträffats av Gustav Nyquist bland de svenska collegespelarna genom alla tider. Han fanns även med på bruttolistan till det ärofyldda priset Hobey Baker Award, utmärkelsen som delas ut till collegeligans främste spelare.

– Det har känts bra. Jag har fått spela med bra spelare och om laget går bra så brukar det ofta gå bra för individen, också. Om man ser till det stora hela så är det lagets framgångar som resulterat i bra individuella insatser, säger Weissbach som med stolthet kan blicka tillbaka på sin poängproduktion den här säsongen.
– Tittar man bara på poäng, vilket man gör väldigt mycket här borta, så är det absolut bra. Sen ska man inte stirra sig blind på det. Det är lagets framgångar som gjort att poängen kommit allt eftersom.
– Sen har vi haft ett väldigt bra powerplay som har gjort att en del poäng trillat in. Det har varit kul att få spela med så bra spelare och att vi lyckats få ihop det så pass bra som lag.

Ja, det var ju det där med lagkamrater också.

I laget återfinns ovan nämnde Cole Caufield, den amerikanska målmaskinen som draftades som 15:e spelare totalt av Montreal Canadiens i NHL-draften 2019 efter att ha tangerat Aleksandr Ovetjkin målrekord i U18-VM våren därpå. Utöver honom finns också Dylan Holloway, draftad som 14:e spelare totalt av Edmonton Oilers i höstens draft, samt JVM-meriterade backen, tillika lagkaptenen, Ty Emberson.

– Det är kul att få spela med sådana typer av spelare. Han (Caufield) är en toppspelare i den här ligan och kommer förmodligen även att bli det i NHL, också. Man vill spela med de bästa spelarna och jag hoppas att vårt samarbete har varit nyttigt för både honom och mig.
– Det är häftigt att vara med på en liten del av hans resa. Vi har blivit ganska tajta utanför isen och lärt känna honom bra.

Hur är han utanför isen, då?
– Jag brukar säga att jag känner mig som en gammal gubbe, jämfört med honom, säger Weissbach och skrattar.
– De är små barn, de här killarna… Det är otroligt roliga killar att ha att göra med utanför isen. De är väldigt unga, jämfört med mig, men de är väldigt roliga att hänga med.

Cole Caufield.

***

Hockeysäsongen lider mot sitt slut för Weissbach och hans lagkamrater i Wisconsin Badgers. På söndag lottas slutspelet till ”National Playoffs”, det ”riktiga” slutspelet, enligt Weissbach. Efter det är 22-åringens collegekarriär över. 

En vemodig känsla, medger göteborgaren.

– Absolut. Jag har inte riktigt tänkt på det ännu, då jag fortfarande är mitt uppe i allt. Men det kommer att bli en tomhetskänsla när man inte kan glida in på lektionerna eller här i omklädningsrummet längre. Det har varit fyra år här på skolan och jag har fått många fina relationer här, med alltifrån lärare och vänner till lagkamrater, tränare och fans. Det kommer bli tomt när allt är över.

I maj tar Weissbach sin examen i kommunikation och marknadsföring.

– Jag kände att det passade mig bäst. Det är ett ganska brett ämne, så det passade mig bra.
– Jag har ju aldrig riktigt varit en ”skolsnubbe”, men…

Så man kan säga att collegevägen var mer av ett hockeyval, snarare än ett skolval?
– Både ja och nej. Jag åkte över till USA för hockeyns skull, men när man sen insåg hur viktig skolan var så blev det mer och mer fokus på skolan. Jag visste att man behövde klara skolan för att kunna spela collegehockey. Utan betygen skulle det inte bli någon hockey alls, så jag fick snabbt klart för mig att skolan är viktig.
– Under mina år här har jag lagt mycket fokus på skolan och kommer också få min examen här i maj. Det är sjukt spännande.


Det borde vara fler spelare, och även fler föreningar, som tittar på den här vägen.

Linus Weissbach  


Med sina fyra collegeår bakom sig kan Weissbach inom kort således blicka tillbaka på en framgångsrik tid, både på och utanför isen. Totalt står han bokförd för 113 poäng på 126 matcher, vilket gör honom till den fjärde poängbäste svensken i den amerikanska collegeligans historia, där bara Carl Hagelin, Gustav Nyquist och Erik Andersson slår honom på fingrarna.

Med facit i hand finns inte en tillstymmelse av ånger över att ha lämnat tryggheten hemma i Göteborg för att kasta sig ut i det okända på amerikansk mark.

– Det är absolut inget jag ångrar. Det är också roligt att se att det kommer fler svenska spelare som vågar ta den här vägen. Jag tycker det är synd att svenska klubbar inte ser den här vägen som en utbildningsmöjlighet för sina egna spelare, heller. Det finns många spelare som inte är redo att spela i SHL när de är tonåringar, men ändå stannar kvar och får lite istid och flera, flera utlåningar innan de ens får chansen. Då kände jag att det här var en grym utbildningschans för mig, både på och utanför isen. Sen finns alltid Sverige kvar.
– Det borde vara fler spelare, och även fler föreningar, som tittar på den här vägen.

***

Med, på sin höjd, bara en dryg handfull matcher kvar av collegekarriären och en kommunikations- och marknadsföringsexamen i bakfickan börjar snart Linus Weissbachs nästa kapitel i livet och hockeykarriären.

Vad han ska fylla det kapitlet med i sin oskrivna hockeybok är ännu oklart.

– Jag ska vara ärlig med dig: jag har ingen som helst aning, utbrister Weissbach.
– Jag har lagt allt fokus på att ta examen och vårt slutspel. Jag har inte hunnit tänka så mycket på framtiden ännu.

Sedan 2017 äger Buffalo Sabres NHL-rättigheterna till Weissbach, då de lade vantarna på honom med ett draftval i sjunderundan.

–  Just med Buffalo har det väl varit lite… Ja, vad ska man säga? Stormigt. Det har varit ganska stormigt den senaste tiden, med allt som pågår där. De har väl lite annat att ta tag i där först, säger Weissbach.
– I år har det varit lite annorlunda, i och med att de gjort en total rebuild på ledarsidan. Men tar man de tre första åren så har de haft olika scouter och olika ”development-gubbar” som åkt runt och kollat på matcher. Jag har haft en kille på plats varje match, egentligen.

Skulle Weissbach inte skriva kontrakt med Buffalo så är han fri att gå till vilken NHL-klubb som helst, givet att de är intresserade av svenskens tjänster. Regelverket kring collegespelarna ger NHL-klubbarna möjligheten att sajna spelarna under deras tid på college. Efter de fyra collegeåren tappar klubben rättigheterna.

– Vi får se vad som händer. Jag blir free agent till sommaren, så att det finns lite olika alternativ och beslut man får ta efter säsongen. Det enda jag vet just nu är att jag kommer att få min examen i maj och att vi börjar slutspelet nästa vecka. Det är där mitt fokus ligger.

Weissbach är inte heller oäven till en hemflytt till Sverige, men…

– Mitt mål är att spela i NHL. Det är därför jag kom hit från första början. Mitt fokus är att ta sig dit. Samtidigt så vet man inte vad som händer i framtiden. Jag är öppen för allt. Men när jag var liten var mitt mål att spela i SHL med Frölunda, så det är klart att en flytt hem till Sverige har funnits i bakhuvudet. Men målet och drivet är att spela i NHL.

Om du själv får bestämma, var spelar du din hockey nästa säsong?
– Det är en svår fråga. Jag vet ärligt talat inte. Målet är att spela i NHL, punkt slut. Men vägen dit kan se olika ut för olika spelare. Den här vägen har varit grym för mig än så länge, men den är långt ifrån klar.


FOTO

Dan Hickling/Hickling Images
Wikimedia Commons
Simon Hastegård/Bildbyrån

Den här artikeln handlar om:
×

Välkommen till vårt lag!

Som plus-medlem har du nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige.se

Tack, ditt köp är nu genomfört. Du har nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige, FotbollDirekt, Innebandymagazinet och Svenska Fans (bannerfritt).

×

Grattis, du har nu blivit medlem!

Framöver kommer du få nyhetsbrev från Hockeysverige, glöm inte att du även kan bli plusmedlem för att få tillgång till ALLT material på sajten