"90 procent av alla regeländringar kommer på SHL:s eller allsvenskans initiativ"

Svensk hockeys regelverk har hamnat i fokus senaste veckan. Bra, tycker Svenska ishockeyförbundets domarchef Joel Hansson, som dock vill korrigera en del missuppfattningar som dykt upp i debatten.
– Det är ägarna av ligorna som bestämmer det mesta utifrån hur de vill utveckla sin produkt sportsligt och kommersiellt. Inte förbundet eller domarna, säger han till hockeysverige.se.

Debatten om det svenska regelverket blossade upp rejält under den gångna veckan. Mycket till en följd av den omdiskuterade tackling som Örebros Emil Larsson delade ut på Oskarshamns Oscar Sundh förra lördagen.

Under tisdagen gjorde sedan Tre Kronors förbundskapten Johan Garpenlöv ett inspel i debatten där han uttryckte viss frustration över bristen på fysiskt spel i svensk ishockey, något som enligt honom gjort det svårare för SHL-spelarna att hävda sig i de internationella turneringarna.

– Jag tycker nu, att på det sättet som vi bedömer situationer i Sverige, att vi håller på att ta bort det. Jag gillar inte det. Jag vill ha tillbaka det mentala spelet som det fysiska spelet ger i matcherna. Vi är påväg bort från det i svensk ishockey, menade han i en intervju med C Mores Niklas Wikegård.

Här på hockeysverige.se skrev även Szymon Szemberg, vd för den europeiska klubblagsalliansen E.H.C. en gästkrönika där han påpekade att det borde ligga i svensk ishockeys bästa intresse att skapa ett eget regelverk för de professionella ligorna och ha ett annat för de icke-professionella.

"Det finns egentligen bara två vägar att gå; antingen bestämma att elithockeyn i professionell tappning i även fortsättningen ska vara ett fysiskt spel med open ice-tacklingar och därmed med vissa medföljande risker eller att landa i att andra hänsyn väger över och att framtidens hockey ska ha en annan karaktär", skrev Szemberg bland annat.

MISSUPPFATTNINGAR

En som följt den här debatten med intresse är Joel Hansson, domaransvarig på Svenska ishockeyförbundets. Han välkomnar en diskussioner kring regelverk och bedömningar, men är besviken över de missuppfattningar som han anser finns i den rådande debatten kring svensk ishockey och dess regelverk.

För det första: det är till stor del redan SHL och Hockeyallsvenskan som styr hur den svenska regelboken ser ut, poängterar han.

– Den här synen på att bredden eller massan styr över regelboken stämmer inte överens med verkligheten. Jag skulle säga att 90 procent av alla regelförändringar vi genomför kommer på SHL:s eller Hockeyallsvenskans initiativ. Är det någon som sitter på makten att göra förändringar är det sportcheferna i de ligor, för det är deras förslag som får genomslagskraft.

Inte heller domarna eller de domaransvariga sitter på speciellt mycket makt i den processen.

– Det domare gör i det här är att skriva ned texterna på hur man ska göra reglerna tillämpningsbara, men allt från hur man vill agera runt spelförstörande moment till tacklingar och hur man vill att disciplinnämnden ska bestraffa olika regelöverträdelser, det kommer från föreningarna. Det är ingenting som hockeyförbundet eller domare drivit på. Det är ägarna av ligorna som bestämmer det mesta utifrån hur de vill utveckla sin produkt sportsligt och kommersiellt.

Foto: Bildbyrån/Johan Bernström

JOBBAR AKTIVT MED "EN DEFINITION"

Så sent som i onsdags hade ishockeyförbundet, på beställning av SHL, ett möte där man lyfte frågan om regelverk och tolkningar kring tacklingar till en följd av den senaste tidens omdebatterade smällar i ligan.

– Det blir lite missvisande när folk tror att vi sitter och rullar tummar. Här lyckades vi samla ihop alla och göra ett riktat inslag mot problematiken inom loppet av 48 timmar.

Hur gestaltade det sig?
– Vi har haft ett antal situationer i framför allt SHL med late hit och charging där folk har slängt sig med begrepp som "blindside" och "open ice-tacklingar". Det vi behövde göra var att förtydliga vad det innebär, för tacklad och tacklande spelare samt för domare. Att hitta en definition som gör det möjligt att lättare kategorisera tacklingarna utifrån åkriktning och hur smällen tar. Det är jättesvåra frågor där det inte går att prata om saker i svart eller vitt. Det handlar om att skapa en så säker hockey som bara är möjligt och att utbilda spelare på bästa sätt för att bidra till att göra sporten säkrare. Sedan kommer det alltid att finnas en skaderisk i hockey hur vi än vrider och vänder på det, men man kan fortfarande ha en positiv utveckling hos spelarna.

Joel Hansson skulle samtidigt önska sig lite mer engagemang i regelfrågor hela vägen från ax till limpa.

– Jag upplever att många blir väldigt intresserade av regler när något går snett. Det är synd att spelare och ledare med den kompetens de besitter inte visar samma engagemang i uppbyggnaden av samma regler. Det är något vi skulle ta emot med öppna armar. 

NHL – INTE IIHF – NÄRMASTE PARTNERN

När det gäller debatten kring svensk kontra internationell ishockey vill Joel Hansson klargöra att man inte alls sväljer allt som kommer från Internationella ishockeyförbundet med hull och hår. 

– Tittar man på IIHF:s regler så är vi rätt många länder och ligor som frångått många av reglerna, just för att de är till för internationell breddidrott. Där känner vi i Sverige tillsammans med många andra länder och stora ligor som KHL, Liiga schweiziska och tjeckiska ligan att vi ska fokusera på hur reglerna ska se ut på toppnivån. Vad i regelverket är anpassar för högsta nivån och vad är anpassat för breddnivån?

Och vad kan det konkret sett vara?
– Ett exempel är att IIHF härom året införde 2+10 minuter för boarding. Det är en sådan regel som säkert är bra för att förebygga skador och trista incidenter på lägre nivåer, men i Sverige och andra länder där hockeyn har kommit längre skulle det vara förödande att införa den sortens regel. Här ser man knappt boarding längre.
– Det man måste minnas är att IIHF:s regelverk täcker otroligt mycket hockey, ett större spann än vi har internt i Sverige, med alla internationella turneringar på lägre nivåer och uppåt. Det skulle inte passa oss att anamma allt och därför gör vi det inte heller. 

Tvärtom är NHL den främsta samarbetspartnern man har just nu när det kommer till utbyte och utveckling.

– Vi har under de senaste åren suttit i ett forum med IIHF, NHL och alla större ligor och förbund där vi gemensamt försöker skapa regelverk med samma struktur. Här följer vi snarare NHL än IIHF och de tar även in input från oss. NHL har exempelvis visat stort intresse för våra offsidebedömningar och hur vi jobbar där. Så det finns ett givande och tagande där.

Vad kommer det här att leda till på sikt?
– Förhoppningen från arbetsgruppen är att man kan hitta större gemenskap i hur man tolkar reglerna, skapa en samsyn och internationellt ha en likriktning kopplad mot elitverksamhet. Det är superkul att IIHF skapar bra förutsättningar för elitverksamhet. NHL är givetvis en jätteviktig faktor i det här också. Om de ska skicka sina spelare till OS måste de känna sig trygga i att reglerna är lika, att det finns en igenkänningsfaktor i hur man spelar hockey. 

TV: Veckans SHL-lag #7