Sök
SHL

På väg att bli familjens andra NHL-export

"Pappa har betytt jättemycket för mig som hockeyspelare".

Han slog igenom med buller och bång i fjol. Nu ska 19-årige Albert Johansson försöka ta ytterligare steg i sin utveckling och ta ännu större ansvar i den hårda konkurrensen på Färjestads blålinje. Detta för att gå i pappa Rogers fotsteg och bli nästa man i familjen att spela NHL-hockey.
– Jag tog kliv förra säsongen och jag tror själv, vilket också Detroit hoppas på, att jag ska ta ytterligare kliv här hemma, säger den av Red Wings draftade och sajnade backen till hockeysverige.se.
 

KARLSTAD (HOCKEYSVERIGE.SE)

Vid NHL-draften 1985 plockades Ljungby-sonen Roger Johansson upp av Calgary Flames. Totalt kom han att spela tre och en halv säsong i NHL. Tre för Calgary och en halv för Chicago Blackhawks. Efter sista NHL-svängen, den till Chicago, valde han att slå sig ner i Karlstad och spela för Färjestad under resten av karriären. 

Sommaren 2019 var det dags för Roger Johanssons yngsta son, Albert Johansson, att få chansen att draftas av ett NHL-lag. Redan i andra rundan plockade Detroit Red Wings upp honom och skrev sedan NHL-kontrakt med 19-åringen, som alltså är utlånad till Färjestad den här säsongen.  

Men vi börjar i en annan ände med den unge backen...

– Om jag är mest smålänning eller värmlänning? Jag har bott i Värmland under hela mitt liv. Förutom ett år då jag faktiskt bodde i Mora, berättar Albert Johansson när hockeysverige.se träffar honom för en intervju i ”sola” utanför Löfbergs Arena i Karlstad.
– Pappa är från Småland, Ljungby och farmor och farfar bor där nere. Ett tag var vi där väldigt mycket under somrarna eftersom pappa har några polare där. Bland annat (Stefan) ”Åttan” Nilsson. Nu mot slutet har det inte blivit lika mycket. Det var mer då jag var mindre.

Pappa Roger tränade Mora från 2013 till våren 2014. Det innebar också att den då tolvåriga Albert Johansson fick chansen att spela med klubben från Ovansiljan.  

– Ja, jag spelade hockey där, men jag var bara där under en säsong. Pappa kom in i Mora under slutet av en säsong. Sedan stannade han kvar där ytterligare en säsong.
– Då flyttade jag, mamma (Nina) och ena brorsan också dit upp och var med och spelade för Mora. 

TVÅ ÄLDRE BRÖDER SOM SPELAR HOCKEY

Albert Johansson har två äldre bröder som spelar hockey. Gabriel, 27, kommer kommande säsong spela för Kallinge/Ronneby i Hockeyettan och Oliver, 22, i Arvika.  

– De har verkligen varit förebilder för mig. När jag var liten var det de två jag såg upp till. Båda började spela här i Färjestad. Pappa var tränare för mittenbrorsan, Oliver. Jag fick vara med på deras träningar, vilket var ”wow” för mig.
– Som yngst har de ibland varit lite elaka mot mig (skratt), men samtidigt skrattar vi bara åt det nu. Vi har haft mycket aktiviteter ihop och de har betytt jättemycket för mig.

Som yngsta sonen i familjen fick han ändå vara med sina storebröder och spela landhockey hemma på gatan. 

– Ja, absolut. Det yngsta fick alltid stå i mål så jag var oftast målvakt, men det blev ingen målvaktskarriär för mig. Det är kanske tur det, säger Albert Johansson med ett leende och fortsätter:
– Vi har spelat mycket landhockey och jag har faktiskt mycket att tacka dem för. Oliver spelar i Arvika nu så det händer att jag åker dit för att kolla någon match under säsongen. Gabriel kollade jag på så mycket jag kunde förra säsongen då han var i Forshaga. Nu när han flyttat ner till Kallinge/Ronneby får jag följa honom på nätet istället. 
– Båda brorsorna skriver till mig då jag spelat match och jag skriver till dem efter deras matcher. Vi håller koll på varandra.


"Oftast var jag målvakt, men det blev ingen målvaktskarriär för mig. Det är kanske tur det.


Som yngst i klanen Johansson fick Albert finna sig i den oglamourösa rollen.


Har du själv haft pappa som tränare?
– Nej, det har jag inte. Samtidigt kan det vara lite skönt. Det var lite snack ett tag då jag var i J20 om han kanske skulle vara med, men det räcker med att han är med på hockeygym och skills-träningar. Han har varit med på isen, men aldrig varit tränare för något lag där jag spelat.
– Pappa har ändå betytt jättemycket för mig som hockeyspelare. Han har haft en karriär och gjort en resa som jag fått höra mycket om. Klart att vi snackar hockey, men när vi var på hallen och han jobbade på hockeygym, klart att han samtidigt var min pappa, men just då var han skills-coach. När jag sedan kom hem var han bara min pappa.
– Han har alltid stöttat mig i allt det jag gör, kommit med tips och så. Jag har min spelstil och det har aldrig varit så att han bett mig att ändra på mig som spelare.


Ni är fyra hockeynördar i familjen, hur mycket hockeynörd är mamma?
– Hon är nog ganska van. Jag tror mamma tycker det är roligt och hon följer alla oss tre söner lika mycket som tre vi följer varandra. Mamma är också väldigt stöttande i alla sina tre söners hockey.
– Hon frågar alltid hur det går och har stenkoll. Det första jag ser efter en match då jag slår på telefonen är att mamma har skrivit och frågat hur det gått och allt sådant. Jag får mycket stöttning från både mamma och pappa, men också från brorsorna.

Du har en väldigt bra spelförståelse ute på isen, vad bottnar det i?
– Jag skulle säga att jag fått det från att jag varit ganska liten hela tiden. Jag har mött spelare som varit mycket större än jag. På något sätt har jag behövt tänka mer då jag var mindre än vad större spelarna behövde göra. De kunde gå in en situation för att möta en mindre kille och veta att de skulle vinna den.
– Samtidigt fick jag tänka ”han är större, hur ska jag lösa det här?” Där någonstans gjorde att jag fick den här spelförståelsen, att jag redan som liten behövde tänka hur jag skulle gå in i olika situationer så jag inte skulle dra på mig någon onödig skada.

Har du alltid varit back?
– Nej, jag var faktiskt forward då jag spelade i Mora, men mestadels har jag varit back.

Vad måste du utveckla mer i ditt spel för att ta en större roll i Färjestad?
– Jag jobbar mycket på min snabbhet i starterna, att komma iväg snabbare. Sedan jobbar jag på mitt defensiva spel, att kunna ta bort klubbor, boxa ut i egen zon och vara aggressiv.
– Samtidigt jobbar jag mycket med att lägga på mig muskler för att bli ännu starkare och stå emot ännu bättre. Självklart blir det även mycket skott för att utveckla den delen och vara ett hot uppe på blå. Sedan jobbar jag såklart på allt, men det jag nämnde är lite av det som ligger i fokus just nu.

VÄXTE UNDER FÖRRA SÄSONGEN

En som Albert Johansson jobbar med kring hans skott är tidigare storspelaren, Pelle Prestberg

– Det har varit lite olika. Ibland har det varit Pelle och andra gånger har jag stått med någon polare som passar så jag kan nypa direktskott eller tar några puckar och skjuter själv. Pelle finns ju här så det vore dumt att inte använda mig av honom.

Under säsongen 2018/19 debuterade 19-åringen i A-laget. Då blev det bara tre matcher i SHL. Förra säsongen gjorde han 42 matcher och hans roll växte i laget växte snabbt. 

– Klart att det blivit skillnad. Jag kom in allt väldigt bra och fick spela mycket med (Jonathon) Blum i början. Han är rutinerad och har gjort matcher i NHL. Han har stöttat mig vilket även coacherna och medspelarna gjort.
– Jag har fått jättemycket positiv feedback, vilket gjort att mitt självförtroende vuxit. Hela tiden har jag tänkt att bara för att jag kommer upp där ska jag inte ändra på mitt spel. Jag försöker vara densamma som jag varit i juniorlagen.
– Ju längre säsongen gick blev det något poäng och jag kände att det gick bättre och bättre. Med det växte också självförtroendet. Jag tror coacherna såg att jag gjorde det så pass bra att jag även fick spela powerplay och lite sådant.
– Jag skulle säga att för egen del tog jag ett bra kliv säsongen som var, att gå från juniorhockeyn in i seniorhockeyn. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte själv var överraskad. Det var inte vad jag trodde när jag fick reda på att jag skulle börja vara med A-laget till att jag fick spela till att jag fick spela ännu mer och till och med, som sagt var, spela powerplay.
– Tanken jag hade var att först och främst att få vara med där uppe. Klart att jag vill spela, men att jag skulle få spela så mycket som jag gjorde trodde jag inte direkt.


"Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte själv var överraskad. Det var inte vad jag trodde när jag fick reda på att jag skulle börja vara med A-laget"

Albert Johansson om sin explosionsartade utveckling i fjol.


Du fick vara med om att vinna U18-VM-guld säsongen innan, vad betydde det för självförtroendet då du klev in i förra säsongen?
– Jättemycket. Så var det nog för hela det laget. Det var i stort sett samma lag som varit ihop under flera år på olika turneringar. När vi kom till VM kände de flesta i laget att det var vi, Ryssland, USA och Kanada som var topptippade. Folk trodde ändå inte riktigt på oss.
– Sedan kom vi ihop så väldigt bra som gäng. Då var det bara att tugga på och det gick hela vägen. Klart att det betydde mycket självförtroende att vinna ett VM-guld med Sverige.

Har den internationella hockeyn utvecklat ditt spel?
– Ja, det tycker jag och det är skillnad. Det går fortare, är bra spelare man möter och så vidare. Det blir som ett litet test. Jag har en spelstil i Färjestad. Klart att jag vill spela den internationellt också, men man märker att det går fortare där.
– Ibland kanske jag fått göra lite justeringar, men jag kan inte säga att jag ändrade mycket på min spelstil. Det var med speeden och sådant. 

"DETROIT HAR FÖRHOPPNINGSVIS EN PLAN"

Albert Johansson är nu utlånad av Detroit kommande säsongen. Vad som händer efter det vet inte Färjestadsbacken mycket om i dagsläget. 

– Det är inte sagt så jättemycket, men det som är sagt, vilket vi kom överens om tidigt då jag skrev kontraktet med Detroit, är att under den här säsongen är Färjestad det bästa för mig.
– Jag tog kliv förra säsongen och jag tror själv, vilket också Detroit hoppas på, att jag ska ta ytterligare kliv här hemma. Så mycket mer än så vet jag inte själv. Det blir Färjestad den här säsongen. Detroit har förhoppningsvis en plan och kommer säga vad de tycker. Sedan får vi ta det därifrån.

19-åringen har varit en camp i Detroit och är imponerad över vad han fick uppleva där i och kring laget.  

– Mina intryck därifrån är positiva. Det känns som att det är en lite nybyggnad i organisationen. Detroit har en jättebra anläggning med rinkar, gym och allt som har med omklädningsrum att göra.

Har du jobbat någonting med Niklas Kronwall?
– Nej, inte så mycket. Han var här förra veckan och kikade lite. Då snackade jag lite med honom och lyssnade vad han hade att säga. Så mycket längre än så har vi inte kommit. Förhoppningsvis vill han komma hit igen.

FOTON: Ronnie Rönnkvist & Bildbyrån


TV: Måns Karlsson om Färjestad BK 20/21

Den här artikeln handlar om:
×

Välkommen till vårt lag!

Som plus-medlem har du nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige.se

Tack, ditt köp är nu genomfört. Du har nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige, FotbollDirekt, Innebandymagazinet och Svenska Fans (bannerfritt).

×

Grattis, du har nu blivit medlem!

Framöver kommer du få nyhetsbrev från Hockeysverige, glöm inte att du även kan bli plusmedlem för att få tillgång till ALLT material på sajten