”En supporter hängde på sargen och frågade om jag ville ha popcorn”

Rickard Palmberg kommer från en annorlunda säsong då han spelade i tre olika länder: Sverige, Tjeckien och Nordirland. 
För hockeysverige.se berättar han nu om den annorlunda tiden och om den positiva överraskningen EIHL.
– Man hade väl tänkt att det skulle vara en pissliga men så är det inte alls, säger 31-åringen.

SHL-spelarna har gått på semester nu men det verkar inte bli någon vidare semesterresa för de flesta. 

Oskarshamns Rickard Palmberg är en av många som har fått sina planer inställda. 

– Jag och tjejen skulle åka ner till Barcelona för en kompis skulle gifta sig där och sedan tänkte vi spendera ett par veckor i Marbella. Bröllopet ställdes in och resan blir inte heller av nu så det blir en sommar i Sverige istället, säger han när hockeysverige.se når honom. 

Att stanna i Sverige är dock inget negativt för 31-åringen.

Den gångna säsongen blev nämligen väldigt speciell. Han inledde i Tjeckien, fortsatte sedan i Nordirland och avslutade i SHL. Han spelade därmed i tre olika länder inom loppet av bara några månader. 

– Det var väl lite flängigt men samtidigt är det något som man lär sig mycket av. Det var liksom första gången jag var utomlands, man får nya intryck och får lära sig hur saker och ting fungerar där, säger Palmberg och fortsätter:
– Jag har väl alltid gått lite min egna väg, det har inte alltid varit spikrakt väg uppåt. Jag går inte och grubblar över ifall något jag gör är rätt eller fel. Jag tar med mig det som var bra och det som var mindre bra glömmer jag helt enkelt.

”TRIVDES INTE SKITBRA DÄR”

Äventyret inleddes i Tjeckien där han spelade i Zlin.

– Det var helt okej, jag var nere där en vecka efter att säsongen hade tagit slut och kollade in det. Zlin ligger långt österut i landet och det var typiskt tjeckiskt på något sätt. De pratade inte så bra engelska och det är ju inte så som man är van vid här hemma men det var ändå trevligt.
– Hockeymässigt är det en bra liga. Det är ganska offensivt och det finns mycket skickliga spelare. Det var inte så kontrollerat som det är här i SHL, det är inte så mycket tankar på spelsystem och hela den biten.

Det blev dock bara elva matcher där för Lidingökillen innan kontraktet bröts. Enligt honom blev det inte riktigt som förväntat. 

– Vi började rätt dåligt som lag och förlorade alla de sex första matcherna. Bytte ut tränaren där snabbt och ingen kunde engelska. Jag var den enda importen, de brukar inte ha många importer i Zlin, så de satte rätt mycket press på mig. De ville att jag skulle producera snabbt och jag matchades mycket. Jag fick spela allting, alla powerplay, alla boxplay och allt sånt där. Till slut kom vi överens ihop om att jag skulle hitta något annat. Jag trivdes inte skitbra där nere heller, det var svårt med det sociala.

Rickard Palmberg i Zlins tröja.

Det brukar ofta bli annorlunda för svenskarna som flyttar utomlands helt på egen hand, bort från familj och vänner. Rickard Palmberg menar att alla lagkamraterna var trevliga men det kunde bli lite ensamt ibland nere i östra Tjeckien. 

– Jag var kanske inte riktigt medveten om att alla inte riktigt snackade engelska men samtidigt var grabbarna i laget alltid trevliga och jag umgicks mycket med dem så där var det aldrig något problem. Det är ganska svårt att kommunicera utan engelska, det var bara fyra, fem personer i laget som snackade engelska. Många av spelarna kommer därifrån det området och har familjen runt omkring sig. På så sätt kunde det bli lite ensamt men det var inga stora problem för mig. Det var mer hockeybiten som inte riktigt stämde överens med vad jag hade tänkt mig.

På vilket sätt?
– Det var kanske lite för ostyrt, det var inte riktigt vad man var van vid. De bytte ju tränare snabbt där och det gick inte att kommunicera med honom. Han hade haft laget tidigare och förespråkade mycket för tjeckiska spelare och deras sätt att spela hockey. Det var mycket det som vägde över. Själva hockeyn var det inget fel på men det var lite saker runt omkring som gjorde att blev lite mycket där ett tag.

Det var en rolig tid, de tog väldigt bra hand om spelarna och staden var perfekt. Det är en av de bästa klubbarna jag någonsin har spelat i

Efter uppbrottet med Zlin ryktades Palmberg välja spel i antingen Finland eller Sverige.
Därför kom det som en överraskning för de flesta när han istället flyttade till den brittiska ligan EIHL och spelade i Nordirland. 

– Jag var tvungen att stanna utomlands ett tag till innan jag kunde återvända till Sverige så jag hade några veckor där jag behövde hitta en klubb att spela i. Jag kände väl att ville jag ha lite av ett äventyr. Jag har några kompisar som spelat i den ligan, säger han och fortsätter:
– Det var faktiskt riktigt bra. Jag hade väl inte direkt några förväntningar när jag kom dit men klubben var hur proffsig som helst. Arenan var superfin, vi flög överallt och bodde hur bra som helst. Det var inget att klaga på alls, staden var också jättebra.

”HADE CURLINGRÄNDER PÅ ISEN”

Även hockeymässigt blev det en positiv överraskning för Rickard Palmberg som gjorde elva poäng på sina tio matcher i Belfast Giants. 

– Hockeyn var ändå mycket bättre än vad man trodde att den skulle vara. Man hade väl tänkt att den engelska ligan skulle vara en pissliga men så är det inte alls. Man får ju ha väldigt många importer där, jag tror vi hade 17 amerikaner och kanadensare eller nåt liknande. Det var en bra liga att spela, tempot var kanske inte jättehögt men annars bra.
– Vi hade väldigt bra spelare som exempelvis (Liam) Reddox, som spelade i Växjö så länge, (Jordan) Smotherman, (Patrick) Mullen som var i Linköping och (David) Goodwin som inledde i Oskarshamn. Hockeyn var ju lite mer nordamerikansk. Det var väldigt fysiskt spel och det var slagsmål i nästan varje match. Samtidigt så var det en rolig tid, de tog väldigt bra hand om spelarna och staden var perfekt. Det är en av de bästa klubbarna jag någonsin har spelat i, ingen tvekan om det. Det var skitkul.

Rickard Palmberg stortrivdes i Nordirland.

Precis som i många andra ligor runt om i Europa var det dock väldigt ojämnt mellan de bra lagen och de dåliga lagen. 

– Sedan är det en jäkla skillnad på att komma till ett topplag som jag gjorde med Belfast jämfört med att spela i de sämre lagen. Vi hade en hur bra arena som helst och hade alltid 6 000–7 000 fans på varje hemmamatch men sedan kunde man åka till något av de sämre lagen som Fife Flyers (EIHL-jumbon från Skottland) där de hade curlingränder på isen.
– Det är väldigt stor skillnad mellan lagen. Jag vet en gång när vi spelade borta mot något av de här sämre lagen så drog jag på mig en utvisning och då stod en det en kille precis bredvid båset och hängde på sargen och frågade om jag ville ha popcorn. Då sade jag bara: ”nej det är lugnt, jag klarar mig”, säger Palmberg och skrattar.

Jag vet en gång när vi spelade borta mot något av de här sämre lagen så drog jag på mig en utvisning och då stod en det en kille precis bredvid båset och hängde på sargen och frågade om jag ville ha popcorn

Trots att det var en väldigt bra tid i Nordirland så var det aldrig aktuellt att stanna kvar. 

– Det var ju ändå bara ett tillfällig stopp. Det kändes inte riktigt som att det inte var tid att gå till den ligan, inget ont om den men jag var inte riktigt redo att spela där permanent.

Istället hade Rickard Palmberg alltid tänkt återvända till SHL. Han hade flera anbud men fick en bra känsla för Oskarshamn och skrev ett tvåårskontrakt med klubben.

– Målet var hela tiden att spela i SHL, annars hade jag säkert hittat en klubb att spela i resten av säsongen.
– Oskarshamn kom ganska tidigt in i bilden. Jag hade lite andra klubbar som var intresserade men jag kände att jag ville tillbaka hem efter mitt lilla äventyr, det fick vara nog där helt enkelt. Jag pratade med några klubbar i Sverige men kände att Oskarshamn ville verkligen ha mig. Jag hade ett bra snack med (Thomas) Fröberg där och de var klara med vad de ville ha ut av mig.

”HAR NÅGOT SPÄNNANDE PÅ GÅNG”

Han kom in och blev direkt en viktig spelare för klubben i bottenstriden av SHL. Trots att laget gick tufft så var Palmberg en riktig positiv injektion i laget. Han fortsatte där han slutade i Timrå säsongen tidigare och stod för tolv poäng på 13 matcher och avslutade med att göra poäng i alla de fem avslutade matcherna. 

– Jag tycker det funkade bra. Vi hade väl en liten streak då vi förlorade några matcher men det var nästan bara tajta matcher så det var lite missvisande. Vi hade ett bra lag och jag tycker att vi spelade bra. Det är små marginaler i hockey och när det går lite motigt så kan det kännas som att man inte har puckstudsarna med sig. Det grinade sig mot oss i slutet av många matcher, vi sköt stolpe ut och motståndarna vänder och gör mål.
– Det gick bra för mig rent personligt. Jag fick spela mycket, jag kom ju in precis när de bytte tränare och ”Perra” (Johnsson) gav mig stort förtroende. Det var ganska klart vilka situationer jag skulle spela i och vad de ville ha ut av mig och jag tycker att det funkade.

Rickard Palmberg gjorde succé i Oskarshamn.

När 31-åringen nu ska vara med i Oskarshamn från start nästa säsong är känslan bra i klubbens 'nysatsning' i SHL. 

– Det känns riktigt bra inför nästa säsong. Jag tycker att vi har något spännande på gång där nere. Vi har fått in bra tränare med där med (Martin) Filander och (Jeff) Jakobs som backup. De veckorna vi har haft tillsammans har varit bra, vi har haft kul ihop och första intrycken har varit riktigt bra. Det har varit tydligt med vilka mål de har och vad de vill med klubben vilket känns spännande. Vi har fått in flera bra gubbar och jag tror att det kan bli riktigt bra.

Känner du att din ambition är att vara en ledande spelare i SHL nu?
– Absolut, det är ingen fråga om den saken. Alla vet ju vad min roll är och vad mina främsta egenskaper där ute är. Det är det de vill ha ut av mig också, spela mycket powerplay, vara ledande och spela de där avgörande minuterna. Det känns jättebra.

Sista matchen mot Linköping där inför tomma läktare, det är ju den sjukaste matchen man har spelat

Rickard Palmberg är nu riktigt taggad inför den nya SHL-säsongen. Han, precis som de flesta andra, hoppas dock att man kommer kunna inleda med publik. 

– Det ska bli skitkul! Men det vore ju väldigt tråkigt om det inte skulle bli någon publik. Sista matchen mot Linköping där inför tomma läktare, det är ju den sjukaste matchen man har spelat. När man gjorde mål så visste man inte riktigt om pucken gick in eller inte för man fick inga reaktioner.

Just Oskarshamn och Be-Ge Center kan bli mest lidande av spel inför tomma läktare. Palmberg blev väldigt förtjust i arenan och vill inte se den tom till hösten. 

– Det har varit otroligt bra tryck under alla matcher jag spelat där. Jag tycker nog nästan att det är den hallen där det blir mest tryck just eftersom det är så tajt, ibland känns det ju som att det är dubbelt så många åskådare där än vad det egentligen är, avslutar Rickard Palmberg. 

Foton: Imago Sportfoto och Bildbyrån

TV: Det bästa från Crosbys enastående säsong