"Funnits behov av att putsa upp vårt varumärke"

Vita Hästen var storlag i gamla Division 1 under stora delar av 1980-talet. Dock utan att ta klivet upp i dåvarande elitserien. Då hette en av storspelarna Rickard Rauge, en ganska skicklig forward som var uppväxt i Trollbäcken. Den hårda satsningen mot elitserien tärde på ekonomin och 1996 gick klubben i konkurs. 

Sakta men säkert har klubben arbetat sig upp igen och spelar sedan flera år tillbaka i Hockeyallsvenskan. Men resan har fortsatt kantats av käftsmäll på käftsmäll. Bland annat riktades det hot mot klubbens tidigare ordförande och inför årets säsong var det nära att man inte skulle få elitlicens då klubbens räkenskaper inte var optimala. För ungefär ett år sedan tillträdde nämnde Rickard Rauge posten som klubbens ordförande. Han kom till Vita Hästen redan 1986, men då alltså som spelare.


- Jag visste inte direkt något om Vita Hästen eller Norrköping då. Det jag hade läst var att klubben haft mycket publik i Division 2, men jag hade ingen riktig koll, berättar Rickard Rauge då hockeysverige.se och Magasinet HOCKEY träffar honom i ”Himpan”, alltså Himmelstalundshallen i Norrköping samtidigt som klubbens lag i Hockeyallsvenskan tränar nedanför oss på isen. 

- Det var (Torgny) Bendelin som lockade ner mig hit. Egentligen gick jag in i det med ett helt blankt papper.


Just därför blev det också en positiv erfarenhet för en då 22-årig stockholmare att komma ner till Norrköping. 

- Innan hade jag spelat i Nacka inför 150 åskådare. Här var det mer folk på läktarna och det skrevs i tidningarna om oss. Det var en annan strålkastare på hockeyn. Medialt var det en jätteskillnad och jag hade absolut inte varit med om sådana grejer förut.


Hur upplevde du då konkurrensen med IFK Norrköping och Hageby Basket?


- Jag hade ingen koll alls på basket då, men min före detta fru var basketspelare. Hon kom från Örebro och hade spelat i KFUM så hon hade koll. 

- IFK Norrköping hade jag hyfsad koll på. Mina äldre bröder hade berättat om Ove Kindvall och så vidare. Sedan lärde jag känna lite basketfolk och fotbollsspelare eftersom jag träffade på dem i olika sammanhang, vilket var väldigt roligt.

STORSATSNING

När Rauge flyttade ner till Norrköping sades det allmänt att Himmelstalundshallen var finaste ishallen i Sverige. Bland annat spelade Tre Kronor ett stort antal landskamper i arenan. 

- Det var fantastiskt att få spela här. Nackas gamla islada och om jag jämför, okej jag gjorde några matcher på Hovet också som är en fin arena, i Stockholm åkte vi runt och spelade i plåtskjul. 

- En sak som jag och (Björn) Thorsell reflekterade över när vi kom ner var att vi hade väldigt fina förutsättningar här träningsmässigt. Dels hade vi en fin hall, men också grönytorna på ”Himpan” där vi kunde vara. I Stockholm sprang vi på gator och torg. När jag spelade i Hammarbys pojklag stod vi i viadukten under Nynäsvägen och måttade skott mot cementväggen. Vilka kontraster.

Ordförande Rauge.

Då satsades det också hårt mot elitserien och Vita Hästen var också nära att ta sig upp hela vägen, men föll mer eller mindre varje säsong i kvalspelet.


– Det var också därför Bendelin lockade ner oss, för att det skulle satsa ordentligt, vilket jag tyckte var kul att få haka på. Då hade jag varit en säsong i elitserien med Djurgården. Även om jag inte spelade så mycket visste jag vad det handlade om. Alla vill naturligtvis till elitserien. Vi hade tufft i början, men sedan började det gå bättre och bättre. Det var självklart att vi skulle ha elitserien som mål. Skillnaden då mot idag är att det då kom fyra, fem nya varje säsong och 15 stannade kvar. Idag är det, i alla fall i Vita Hästen, tvärtom. 

Vad hände med intresset kring hockeyn i stan då konkursen var ett faktum 1996?


- Jag tror det blev en jättebesvikelse i stan bland fans, företagare och oss spelare som hade varit med och spelat. ”Vilken besvikelse, vad händer nu?”. Något så fint, även om vi börjat dala lite grann, tog abrupt slut. Alla misstänkte nog också under den säsongen att allt inte stod rätt till. Det fanns det en besvikelse i hela stan som jag tror har hängt i ett bra tag. 

Funnits ett behov att putsa upp vårt varumärke

Finns det fortfarande en tagg till Vita Hästen bland en del folk och företag i stan?


- Jag hoppas att det inte är så, men det ploppar upp ibland att det finns. Ibland är man så inne i saker så man inte upplever vad som händer runt om. Egentligen skulle vi gå ut och fråga folk. Man pratar naturligtvis även om den gamla tiden.


- Det har varit tufft, men det är snart 24 år sedan Vita Hästen gick i konkurs. Sett ur det perspektivet och att man fortfarande pratar om den så svider det nog än idag lite.

Kan det fortfarande finnas sponsorer som inte riktigt litar på Vita Hästen?


- Jag tror att det funnits behov av att putsa upp vårt varumärke. Sedan är det alltid en balansgång i det här, hur mycket är stan villig att satsa i klubben. Ska vi ha en satsning måste ändå staden ha en förståelse att det krävs vissa saker. Naturligtvis måste klubben också visa att den jobbar åt rätt håll.

Tony Zabel har gått från ifrågasatt till hyllad.


Idag andas Vita Hästen framgång igen. En nyckel till det är bland annat rekryteringen av Tony Zabel och Niklas Czarnecki som coacher. Dessutom finns Fredrik ”Grizzly” Eriksson kvar sedan tidigare. 

- Folk har nog fått en förhoppning och tilltro till att det går åt rätt håll. Vi har naturligtvis haft några tuffa år. Trots allt är det bara hockey vi håller på med. Vi får inte glömma det. Det är där allt börjar och vi värderas dagligen utifrån det. Sedan förändras värderingarna under resans gång. Trots allt är det tufft att bygga ett nytt lag, vilket jag tycker man ska veta. 

- Här pratar vi stabilitet och kontinuitet. Hur mycket kontinuitet har det funnits senaste åren? Under många av åren har det varit en hel del spelare och ledare in och ut. Vem i vår organisation har suttit här i tio år och vet hur det ska vara, vet frågeställningar, hur brukar man göra? Jag tror inte vi har någon, vilket är tufft. Det här är något jag märkt av mycket sedan jag kom in. Den som varit med längst har varit med fyra eller fem år, vilket inte är långt tid i en klubb. Sedan kräver vi, publiken och folk på stan att vi ska vara med i toppen och spela en bra hockey.

"JÄTTETRYG I TONY OCH NIKLAS"

Kan du märka av en osäkerhet hos spelarna ni ska värva, att dom sett att det varit lite för många spelare ut och in senaste säsongerna?


- Jag tror och hoppas att killarna tänker på vilken utbildning dem får i den klubb de kommer till. Det handlar om att investera i sig själv. Det borde vara så när man är 21, 22, 23 år, kanske har provat på men inte lyckats riktigt och vill ta ett steg tillbaka för att ta ny fart och så vidare.


Har Vita Hästen ett bra paket för det?


- Ja, jag tycker det. Vi är inte färdiga, men jag tycker att vi börjar ha ett bra paket, med coacherna som leder träningen, Tony Zabel och Niklas Czarnecki. Där börjar allt om vi pratar spelarna och hur de ska få sin utveckling. Om en spelare vill ha en hockeyutbildning då känner jag mig jättetrygg i att ha Tony och Niklas som gör ett bra jobb.

När ni handplockade Tony Zabel var det för hans kompetens då det gäller att utbilda unga spelare?


- Han handplockades för att han varit med på hela resan från pojk till SHL. Han var med och hjälpte oss redan förra säsongen då vi hade lite problem på J18. Han gjorde ett jättejobb där och lade också en egen plan för hur han tyckte att vi skulle jobba. Där såg vi naturligtvis kvalitéerna i honom. Dessutom har han en ”track record” på att utbilda spelare.

"En fotbollsstad i grund och botten"

För att knyta ihop samtalet med Rickard Rauge kommer vi in på hur konkurrensen med IFK Norrköping och basketen med Dolphins ser ut idag.

 - Den är ganska stor. Framförallt med IFK som spelar i högsta ligan. Samtidigt är det en fotbollsstad i grund och botten. Konkurrens har alltid funnits och jag har naturligtvis den största respekt för den. Basketen spelar också i högsta ligan och det är konkurrens där också. Samtidigt som jag har den största respekten för konkurrensen kan vi inte fokusera för mycket på det. Vi måste fokusera på vårt och få ut något bra framåt av det vi gör.

- Sedan har jag alltid varit nyfiken på om vi kan lära av varandra. Det är lätt att säga, men hur ska man göra det? Idag har vi ett samarbete, men inte dagligen. Jag skulle vilja dra det här vidare samtidigt som jag känner David Bergström som är ordförande i Dolphins, coachen är kompis med min grabb… 

Jag får väl se hur det funkar

- Det kan räcka med enkla möten över en lunch, prata om hur man löser det här eller det här. Jag tycker att det är intressant. Många pratar om en konkurrens, men skit i den. Vi vet allihop vad vi håller på med. Vi måste prata om vad som är bra för idrotten och för Norrköping. En del av samhället är att idrotten är fungerande. Det här är vi för dåliga på, att pusha fram Norrköping.


Ordföranden innan dig fick ta emot ganska obehagliga meddelanden, vad fick dig att ändå ta det här jobbet?


 – De senaste åren har jag börjat intressera mig för hur det egentligen fungerar. När jag fick frågan om att komma med i styrelsen tänkte jag ”Jag får väl se hur det funkar”.


- Det var stökigt förra året. Sedan fick jag frågan av valberedningen om jag kunde tänka mig att ta jobbet. Samtidigt hade jag aldrig kunnat se mig själv som en ordförande för en förening. Jag funderade ganska snabbt och kom fram till ”varför inte?”.  Jag visste att det skulle vara tufft, men jag slog bort det. Jag tror att jag hade ångrat mig om jag inte provat.


Obehagligheterna som var förra säsongen har inte skrämt dig?


- Inte skrämt. Jag tycker det som varit är tragiskt och otäckt. Det jag mer tänker på allmänt är vad som händer i vår idrottskulturvärld.

Har ni idag en form av skyddsnät för det här i klubben?
-

– Vi har jobbat litegrann med det, men det går att utveckla mer. En sak som är den stora skillnaden är sociala medier. Om du bara är vanlig åskådare, som jag, och inte ser det som skrivs i sociala medier, alltså det andra skiten, men sedan kommer in i det och ser… Då ser man skillnaden mot då jag själv spelade.

Vilka  har varit tuffaste bitarna att städa upp när du tog dig an det här jobbet?


- Det vi sa från början är att vi vill ha lugn och ro, vilket jag tycker att vi fått.

Hur har ni skapat det?


- Ärligt talat vet jag inte det. Vi hade några möten med sponsorer och lite sådant där vi sa att vi skulle vara öppna och ha dialoger. Efter det tycker jag att det lagt sig på något vis. Sedan hamnade vi i kval så det blev mycket fokus på sporten direkt. Självklart bubblar det alltid lite under oss, men det får vi vänja oss med att det gör.

Linus Andersson är en av säsongens succéspelare.

FUNDERAR PÅ DAMHOCKEY


Något inte Vita Hästen har är damhockey, vilket svider lite extra hos Rickard Rauge. 

- Vi har pratat mycket om det och vi vill ha tjejer i klubben. Det skulle vara jättekul, men samtidigt kommer då nästa grej vilket är att hitta istider. Självklart känns det hårt att säga så, men isytor i Norrköping…, säger Rauge och skakar lite på huvudet innan han fortsätter:


- Vi får aldrig släppa tanken på damhockey och vi vill vara en förening där alla är välkomna. Hur ska vi komma dit med tanke på hur det var på min tid kontra idag? Det är skillnad och en jättestor fråga. Hur ska vi locka ungdomar, tjejer och killar, till att komma och prova på hockey? Det tycker jag är en jätteutmaning. Det finns en viss tröskel i samhället där som vi också måste ha respekt för.  Egentligen skulle vi ha en buss som åkte runt och hämtade upp ungdomarna ”här, prova på, det är kul”.


Vilka målbilder har ni för Vita Hästen både kort och långsiktigt?
 

- Målbilden måste vara att kliva upp mot SHL. Sedan har vi inte satt upp något år vi ska gå upp. I det här målet kan det exempelvis finnas att vinna Hockeyallsvenskan, så det är mer en riktning vi pratar om. Men framförallt måste vi bli en stabil förening, klubb och få en kontinuitet år ut och år in. Vi har tagit det en liten bit den här säsongen och fått en viss stabilitet, men vi måste ta nästa, nästa och nästa steg samtidigt som vi måste få med oss ekonomin och allt runt om. 

- Varför ska jag vara med i Vita Hästen och bidra med någonting, tillhörigheten till klubben och Norrköping? Det är sådana bitar som vi måste väva in i det här och lyfta fram, avslutar Rickard Rauge för hockeysverige.se och Magasinet HOCKEY.

För dig som vill prenumerera på Magasinet HOCKEY: https://magasinethockey.se/prenumerera/