När Tomas Montén härom veckan tog ut sin landslagstrupp till JVM lämnade han en forwardsplats och två backplatser lediga - och alla fattade ju att det var David Gustafsson, Adam Boqvist och Rasmus Sandin han drömde om att få.

Där och då kändes det nästan hopplöst att få loss alla tre. Den som kändes troligast var till och med Adam Boqvist. Nu blev det precis tvärtom. Chicago stoppade Boqvist, medan Winnipeg och Toronto släppte Gustafsson och Sandin. Och ska jag vara ärlig känns det som en total fullträff för svensk del. Det säger jag trots att Adam Boqvist förmodligen hade varit lagets stora stjärna om han hade kommit.

För när truppen väl togs ut kändes allt becksvart. De potentiellt sett tre bästa spelarna var inte med. Plus Rasmus Dahlin  förstås. Victor Söderström fick inte plats och var sen rejält förbannad i media. Där sade han bland annat att han var osäker på om han ens skulle tacka ja om frågan kom vid ett senare läge.

En JVM-trupp utan de namnen hade varit en JVM-trupp jag inte ens hade sett som en rimlig medaljkandidat.

Just eftersom svensk hockey har så många backar som gjort anspråk på att slå sig in i truppen kan jag slå fast att Montén fick det allra viktigaste beskedet redan i fredags, då Winnipeg meddelade att David Gustafsson släpps.

Efter att Jacob Olofsson tvingats lämna återbud hade Sverige ingen rimlig förstacenter att kliva in i turneringen med, men i David Gustafsson har Tomas Montén fått sin självklara offensiva härförare. Samtidigt som jag säger det ska vi komma ihåg att Gustafssons allra största styrka inte ligger i offensiven. Smålänningen är framför allt en smart tvåvägscenter som 'bara' gjorde 2+10 på 36 matcher i SHL förra säsongen (även om det är bra för en 18-åring) och 'bara' gjort ett mål på 20 NHL-matcher (återigen, det är bra att han ens slagit sig in där).

I det här laget, som saknar offensiv stjärnglans på den nivå som lär behövas, kommer David Gustafsson vara den viktigaste utespelaren. Skulle någon av Sveriges backar gå sönder finns det tillräckligt bra spelare i truppen för att täcka upp. Till och med för Rasmus Sandin och Nils Lundkvist. Men om David Gustafsson skulle gå sönder skulle nästan Sveriges medaljförhoppningar grusas. Så viktig kommer han vara. Som en ledarfigur, i powerplay, i boxplay. I alla spelformer.

När Tomas Montén presenterade sin trupp rubricerade jag min krönika: "En JVM-trupp helt utan svar". Nu har vi fått svaren, och de var bättre än jag hade hoppats på. Även om Adam Boqvist inte kom kan Juniorkronorna i alla fall åka ned till Tjeckien med klara medaljförhoppningar, även om jag på pappret snarare har dem som fyra eller femma. När preliminärtruppen togs ut var de snarare femma eller sexa. Så viktiga har tillskotten varit.

För även om Sverige är rejält nederlagstippade inför turneringen kommer de åka dit med tre spelare som spelat NHL-hockey den här säsongen. Trots att Boqvist stoppats. Plus Victor Söderström som var nära att ta plats i Arizona. Plus en av SHL:s bästa backar i Nils Lundkvist. Plus ett par grabbar som kan gå topp-fem i sommarens draft (om Lucas Raymond hinner bli frisk). Plus en målvakt som visat sig hålla riktigt bra SHL-klass i Hugo Alnefelt.

Därför är jag ganska säker på att Tomas Montén somnar med ett leende på läpparna i kväll, trots allt. Han fick loss det han kunde begära. Och kanske lite därtill.

Och vi kan börja drömma om en lång och framgångsrik JVM-turnering.