Vi tar det här med spelarlån ännu en runda va?

Det är ofta som man delar saker på sociala medier med tillägget att man är totalt enig, eller för den delen oenig. Joakim Englunds krönika igår om hela haveriet med lånerestriktionerna som reglerar hur många spelare de allsvenska klubbarna får låna in från SHL faller under den förstnämnda kategorin. Sällan har jag varit så enig med någon annans text som här. Jag skulle vilja ta till överord som ”ett fullständigt haveri” gällande den här soppan. När jag tänker efter så är det inte överord.

Man måste ju kunna kommunicera så alla förstår. Det här är en överenskommelse mellan klubbarna, så ligaorganisationen ska inte behöva stå till svars känner jag. Men någon har väl taktpinnen i klubbarnas överenskommelse?

För er som följer min lilla vrå av världen här så kommer det knappast som någon överraskning att jag avskyr lånebegränsningen i dess nuvarande form. Dels ser jag ett värde i att unga talanger tillhörande SHL-klubbar kan beredas möjlighet att få fart på karriären i en allsvensk klubb genom ett lån. Som nummer två så tror jag inte riktigt att folk har koll på förutsättningarna för alla allsvenska klubbar.

Det är lätt att hojta ”Plocka in en egen junior istället för att låna” men då har man inte riktigt klart för sig hur det ser ut. Alla klubbar i Hockeyallsvenskan har inte juniorlag i Superelit att kunna plocka ifrån och steget mellan den näst högsta juniorserien, J20 Elit, och Hockeyallsvenskan är generellt sett alldeles, alldeles för stort. Jag skulle nog säga gigantisk. Det finns såklart undantag, men överlag så skulle många av klubbarna knappast göra sig själva eller junioren i fråga någon tjänst att kasta in honom på en nivå som han inte behärskar. Och troligtvis aldrig kommer kunna behärska heller.

Vi kör en liten frågestund här:

Fråga 1:
Av alla spelare som kan anses vara etablerade allsvenska spelare, hur många av dessa spenderade merparten av sina två sista juniorår i J20 Elit?

Fråga 2: 
Av alla spelare som kan anses vara etablerade allsvenska spelare, hur många av dessa spenderade merparten av sina två sista juniorår i J20 Supelit?

Jag kan inte svarat, men skulle tippa på att runt 95 procent (förmodligen en underdrift) av de som spelat juniorhockey i Sverige och numera är allsvenska spelare spenderade sina juniorår i ett Superelitlag. 

Som nummer tre så gillar jag inte dubbelmoral. De Hockeyallsvenska klubbarna slog fast att de tog ansvar för svensk hockey när de satte den här begränsningen för ett par år sedan. Jag kan förstå resonemanget i att man ville bygga egna profiler i ligan och så vidare. Men trots det så lånas det både in och ut hejvilt från Hockeyettan. Många menar på att godisbut...Förlåt, Hockeyettan ska införa en egen lånebegränsning. Men jag hävdar ändå att man bör leva som man lär.

Jag ser en fara för talangutvecklingen och att juniorer riskerar att bromsas upp i sin utveckling om de inte på ett smidigt sätt kan beredas möjlighet att testa på nästa nivå.

I samband med Englunds inlägg skickade spelaragenten Claes Eleefalk ut den här tweeten och det är bara att hålla med där med.

Min personliga uppfattning är att vi borde låta juniorer lånas fritt. De bör inte ingå i räkneverket. Detta för att främja utveckling o behålla dem i Sverige. @swehockeyse @HockeynewsSe @SHLse

— Claes Elefalk (@elefalk) December 12, 2019