Nu kommer nästa generation Tärnström

I dag är det premiär för hockeysverige.se:s nya artikelserie Talang 2020. Här träffar Ronnie Rönnkvist spelarna som utgör svensk ishockeys framtid. Först ut: AIK-legendaren Dick Tärnströms son Oliver, som A-lagsdebuterade i Hockeyallsvenskan så sent som förra veckan.

Vi börjar den här nya artikelserien med att ta en sväng till Hovet i södra delarna av Stockholm. Det är där AIK har sin hemmaborg. I taket hänger legendarer som Leif "Honken" Holmqvist, Bert-Ola Nordlander, Mats Thelin, Rolf "Råttan" Edberg, Leif Holmgren, Peter Gradin och Roger Andersson. Snart kommer även Ulf "Lill-Pröjsarn" Nilssons att göra dessa legendarer sällskap. 

I del ett av vår nya serie ska ni få träffa en annan AIK-legendars son. Det handlar om Oliver Tärnström. Pappa är Dick Tärnström som spelade 14 säsonger i klubbens A-lag. Oliver är född i Stockholm augusti 2002, alltså strax innan pappa Dick skulle inleda sin andra säsong i NHL.
– Jag tror mina första minnen är från Edmonton. Innan det var jag nog för liten för att komma ihåg något, säger Oliver Tärnström med ett leende då vi slagit oss ner på en restaurang i Globen-området. 

17-åringen berättar vidare vad han minns från tiden i USA och Kanada, där Dick Tärnström spelade drygt 300 NHL-matcher.
– I Edmonton kommer jag ihåg att jag hade en basketmaskin i rummet. Jag stod där hela dagarna. Mitt starkaste minne från Columbus är att jag hade ett innebandyrum i källaren där jag sprang runt och dribblade.

Oliver Tärnström, 14 månader, tillsammans med pappa och mamma i Pittsburgh.Foto: Bildbyrån/Andreas Hillergren

BEUNDRAR DATSIUK

Givetvis hade Oliver Tärnström sin pappa som förebild, men till skillnad från Dick Tärnström är sonen center.  Det finns därför ytterligare två spelare som han ser upp till som har samma position som honom själv.
– Förutom pappa kollade jag mycket på Pavel Datsiuk. Han kan göra saker med pucken som ingen annan kan. Det är coolt att titta på.
– På senare tid har jag kollat mycket på Elias Pettersson. Det är lite liknande där, att han kan göra fina dragningar, har ett bra skott och fina passningar.

Det finns också de som jämför AIK-forwardens spelstil med just Elias Pettersson. Han ser även själv likheter i deras spel.
– Lite grann kanske. Vi är båda ganska tunna och får klara oss mer på klubbteknik.

Släkten Tärnström är inte bara Oliver och Dick. I hockeykretsar hittar vi även farbror Tom, sportchef i Väsby, och kusinen Alexander, forward i Segeltorp. Man skulle kunna anta att det snackas en hel del hockey kring middagsbordet, men icke... 
– Vi försöker att inte prata för mycket hockey så att alla i familjen kan hänga med. Jag har dessutom en lillebror som inte tycker om hockey så mycket. Han spelar inte hockey och idrottar inte med något annat heller.

FÖDDES MED SJUKDOM

Oliver Tärnströms väg till A-lagsdebut i Hockeyallsvenskan har varit långt ifrån spikrak. I unga år hade han problem då han drogs med en sjukdom som gjorde att han inte kunde tillgodogöra sig näringen då han åt.
– Det här var från det jag föddes till det att jag var tio år. Det var värre då jag var yngre, men sedan blev det bättre och bättre. I dag är jag helt frisk ifrån det.

LOSSNADE PÅ HOCKEYGYMNASIET

2008 återvände familjen till Sverige från Nordamerika vilket också innebar att Oliver Tärnström började spela för Värmdö HC.
– Jag spelade där till U13 eller U14. Efter det gick jag till AIK och har spelat där sedan dess. Det var kul i Värmdö och jag trivdes bra där.
– Många av mina klasskompisar spelade där också i Värmdö. Ingen av dem följde med till AIK, men den var en annan kompis från Värmdö som kom dit något år efter mig. Han är tillbaka nu och spelar i Nacka.

Varför valde du ta steget till AIK?
– Jag ville ta nästa nivå från Värmdö till en elitklubb för att få bättre konkurrens, träning och så vidare.
– Jag tycker omställningen var ganska enkel ändå och de tog hand om mig väl. Hockeymässigt, i början var det lite tufft. I AIK tränar man redan från unga åldrar skridskoteknik med skridskotränare. Där var jag jättelångt efter. Det var lite jobbigt, men blev bättre ganska snabbt.

Foto: Ronnie Rönnkvist
Senaste tre säsongerna har Oliver Tärnström haft en utveckling som pekat uppåt. Säsongen 2017/18 spelade han i AIK:s U16. Den här säsongen har han debuterade i AIK:s A-lag i Hockeyallsvenskan.
– Jag hade ett ganska jobbigt år i U15 när alla hade vuxit mycket med puberteten och allt sådant medan jag var ganska sen. Ibland fick jag inte spela så mycket. Sedan har det gått bättre och bättre hela tiden fram till nu. 

Vad har fått det att lossna som du ser det?
– Främst tror jag det är från att jag började på hockeygymnasiet. Där har vi haft förutsättningar för att kunna träna mer. Jag har alltid kunnat stanna kvar på isen och tränat extra.

Har du alltid förstått vikten av att behöva träna?
– Ja…

Har du fått det från pappa?
– Ja, han vet vad som krävs för att komma dit jag vill och har berättat för mig hur mycket man behöver träna.

Hur har du hanterat den mentala biten då allt gått väldigt fort framåt senaste säsongerna?
– Jag försöker ta det lugnt och bara spela så bra jag kan där jag är, göra mitt bästa hela tiden. När jag sedan fått chansen, först i J20, så har jag försökt göra det så bra som möjligt. Samma sak är det med A-laget. 

A-LAGSDEBUT

I förra veckan kom A-lagsbdebuten för AIK i Hockeyallsvenskan. Oliver Tärnström spelade 9.30 i 5–6-förlusten mot Karlskrona hemma på Hovet.
– Det var jättehäftigt och något jag drömt om sedan jag var väldigt liten. Jag har alltid, sedan jag var fem, sex år, åkt till Hovet och kollat på AIK:s matcher. Då var det väldigt coolt att nu få vara på isen också, säger 17-åringen med ett stort leende och fortsätter.
– J20-tränaren, Anders Hultin, ringde mig dagen innan och sa att jag skulle spela match med A-laget dagen efter. Jag blev lite nervös, men också väldigt glad. Sedan sprang jag ner och berättade för mamma, ringde pappa, morfar…, skrattar Oliver Tärnström.

Första bytet blev också lite speciellt för debutanten.
– Jag kom in och hade en tekning i mitt första byte. Jag ramlade vid tekningen så där skämdes jag lite, haha… Sedan gick det bra och nervositeten släppte lite, men inte helt. Det var fortfarande lite pirrigt.

Var det annorlunda känsla i andra matchen, den mot Västerås?
– Lite kanske. Det är lite annorlunda att spela hemma eller borta samtidigt som spelet var lite snabbare mot Västerås. 

Pappa Dick Tärnström i AIK-dressen.Foto: Bildbyrån

LANDSLAGSCHANS

Senare i veckan drar Oliver Tärnström iväg på U18-landslagets elitcamp i Falun. 
– Det känns jättekul. Det blir första gången jag är på något sådant. Jag har inte varit med i några landslag tidigare och inte heller i TV-pucken så det ska bli spännande.

Finns ett hopp om U18-VM med i bakhuvudet?
– Klart att det finns med, men jag försöker inte ha för höga förhoppningar. Bara ta allt som det kommer och göra mitt bästa på campen.

Vad har du för målbild med hockeyn?
– Jag vill, precis som alla andra, spela i NHL. Det är största drömmen. Landslaget, VM…

Du har chans att draftas i sommar, hur tänker du kring det?
– Jag försöker inte tänka så mycket på det utan bara fokusera på mina matcher i AIK.