Har införandet av ett fyrdomarsystem i Hockeyallsvenskan verkligen lett till förbättringar? Joakim Englund tycker inte det. Han anser att det borde skrotas. I går.

Där och då skrev jag ”jag är helt enkelt inte övertygad om att domarnivån blir så mycket bättre bara för att man kastar in ett par ögon till. I mina ögon måste den redan höga domarstandarden bli så pass mycket bättre att det motiverar kostnaderna det innebär”.

Frågan är fortfarande lika aktuell nu som den var då, nämligen; om domarstandarden blivit så pass mycket bättre att det motiverar den ökade kostnaden?

Jag var i våras inne på att vi redan har väldigt många bra domare i Sverige och jag skulle snarare säga att det kanske är där problemet ligger. Tillsammans med alla fantastiskt duktiga domare som genom åren byggt upp en stark och handlingskraftig organisation som ryggrad har äntligen börjat förstå sitt värde för sporten. Utan domare spelas heller inga hockeymatcher. Mot den bakgrunden är det betydligt lättare vid förhandlingsbordet och för det måste jag ge en eloge till domarkåren som höjt sin egen status.

"TVÅ PERSONER SOM UTFÖR SAMMA JOBB"

Jag vill påstå att det inte är spetsen som är problemet hos våra svenska domare, snarare är det bredden och återväxten inom yrket som är akilleshälen. Det går självklart att ana ett samband med att återväxten kan tänkas tillta om karriärmöjligheterna ökar vilket på sikt kanske är ett måste även om det här och nu inte spelar någon roll för kvalitén. 

Domarkårens strategi har i det här fallet varit att stärka sin egen organisation genom göra sig än mer oumbärliga för sporten. Man uttrycker sig självfallet inte i de ordalagen utan pekar istället på en ökad kvalité. 

”Alla andra proffsligor jobbar med fyrdomarsystem, varför skulle inte vi göra det”? 

Två proffsligor i samma land med samma system gör det även lättare för domarkåren att organisera och samordna sig. Ett slags utbildningssystem har även införts där mindre erfarna domare får möjligheten att döma tillsammans med mer erfarna, i både SHL och HA.

MILIMETERRÄTTVISA  

Men vad har vi fått? Har det renderat i en bättre produkt?

I mitt tycke har vi fått två personer som utför samma jobb som en person klarade av tidigare. Detta trots att vi sedan flera år tillbaka redan har tekniska hjälpmedel till gagn i form av videogranskning vid både målsituationer och grövre förseelser.

Jag kan tycka att det är lite märkliga situationer som uppmärksammas och beivras i högre utsträckning än tidigare. Exempelvis spel med för många spelare på isen eller andra tveksamma händelser som inte alls påverkar spelet.

Om jag fick bestämma skulle jag skrota fyrdomarsystemet i Hockeyallsvenskan. Helst redan i går. För det som har hänt är att det nu är åtta ögon på lönelistan som inte gör ett bättre jobb än vad sex ögon tidigare klarade av.

I och med regeländringarna vad gäller ”spelare i målgården” är känslan att en av huvuddomarna endast fokuserar på millimeterrättvisa vad gäller anfallande skridskor som tangerar målgården. Så fort en anfallande spelare är i gränslandet så blåses det i visselpipan, detta oavsett om pucken är fastlåst i sarghörnet eller om det vankas målchans. 

Stundtals blir matcherna väldigt sönderblåsta till följd av den nya målgårdsregeln. Jag förstår att domarna bara följer sina direktiv och gör som de blivit tillsagda att göra, men för produktens attraktionsvärde bör reglerna ändras så det blir ett större flyt i spelet. Om det inte vankas någon som helst tillstymmelse till målchans bör det heller inte blåsas av för offside i målgården.

STORA SKILLNADER I BEDÖMNINGEN

Om vi jämför med vår vanliga offsideregel så jobbar man där med avvaktande offside för att få ett mer flyt i spelet. Även inom fotbollen fungerar det som så att det är okej att stå i offsideposition så länge man inte påverkar spelet. Så skulle jag gärna vilja ha det med hockeyns målgårdsregler också.

Stör du inte målvakten samtidigt som det inte finns en tillstymmelse till målchans bör spelet fortsätta.

Om domarna varit oerhört konsekventa i sin bedömning gällande ”spelare i målgården” kan jag inte säga detsamma om den andra stora regelnyheten ”late hit”. ”Late hit” innebär utvisning vid tackling efter att pucken är bortspelad. Jag upplever stora skillnader i bedömningen från situation till situation. Till skillnad från målgårdsregeln har jag dock fått känslan av att domarna släpper ”late hit” som inte är särskilt hård utförd. Minst sagt förvirrande.

För att knyta ihop ett något rörigt inlägg om domarsystemet och olika bedömningar så hävdar jag att fyrdomarsystemet inte blivit till det bättre. Det har inte blivit en attraktivare och bättre produkt vilket även flertalet spelare jag pratat med även vittnat om. Jag ser inga större fördelar utan anser det finns större hål att lägga resurserna i.