Häromdagen började jag fundera över spelare som dominerat i andraligan men aldrig lyckats etablera sig i SHL eller annan högre liga. Historien är nerlusad med spelare som satt rejäla avtryck på lägre nivå – men märkligt nog aldrig befordrats för det.

Min ursprungliga tanke med det här projektet var att göra någon slags ranking på de tio främsta, men det visade sig vara helt omöjligt att gradera. Därför fick detta bli en lista med ti namn som poppar upp i min skalle med jämna mellanrum.

Jag ställde frågan på Twitter häromdagen om vem som är den bäste svenske spelaren i andraligan som aldrig lyckats etablera sig i SHL. Det fullkomligt exploderade bland kommentarerna och mängder med fina namn som passerat revy dök upp. Ta en titt själva genom att klicka på nedan tweet.

Vem är den bäste svenske spelaren genom tiderna som aldrig etablerat sig högre än Hockeyallsvenskan/gamla division 1?

— Henrik Skoglund (@hockeystaden) June 26, 2019

Som jag skrev ovan så blir det ingen ranking. Däremot kommer jag här nedanför lyfta fram tio spelare som kommit till mig genom gamla Radiosportenreferat hemma i pojkrummet, något inslag från elitseriekval i Sportspegeln eller genom läsning. Frågan jag många gånger ställt mig genom åren är: Varför fick/tog de aldrig chansen att etablera sig i elitserien/SHL/annan högre liga?

Jag har ingen aning om varför de nedan aldrig nådde/etablerade sig i SHL. De flesta av dem var i sin prime innan internet kunde släcka var mans kunskapstörst. Vissa ville säkert inte lämna sin klubb, jobb och ort, betänk att det var andra tider då och man kunde inte försörja sig på att spela i elitserien. Andra kanske helt enkelt ville, men aldrig fick chansen.

Jag ville hålla det till tio namn, därför fick jag kapa rätt hårt. Gamla härliga division ett-stjärnor som Christer Kårebrandt, Jörgen Wikström, Peter Schank med flera kom därför inte med. De föll på mållinjen. En annan som inte platsade här var Björklövens gamle poängspruta Aleksandrs Belavskis. Han spelade faktiskt nio säsonger i den sovjetiska högstaligan innan han kom till Umeå 1991.

Kennert ”Sutarn” Andersson (fw)

Jag är från Jönköping, men trots att det skiljer 14 mil mellan Jönköping och Ljungby så nämns Trojas gamle ”snajper” med värme även här i trakterna av den äldre generationen. ”Sutarn” som han kallas spelade hela sin karriär för Troja och när han la av 1987 hade han piskat dit smått fantastiska 290 mål på 305 matcher i gamla division 1, som då var landets andraliga under SHL.

Tomas ”Mini” Berg (fw)

”Mini” kallad. Öste in poäng för både Hammarby och Huddinge mellan mitten av 80-talet och början av 00-talet. Men, förutom att han som junior gjorde en elitseriematch med Hammarby 84/85, blev det inget spel i landets högsta serie. Däremot över 500 poäng i landets näst högsta serie. Gästspelade under två säsonger i Norge och snittade över en poäng per match för Storhamar.

Jan ”Bergan” Bergstrand (fw)

Ännu i våra dagar pratas det om den gamle HV-forwarden ”Bergan” i Jönköpingstrakten. Han gjorde 331 poäng på 211 matcher i gamla divison 1. Men han kanske är mest ihågkommen för andra bravader. Bland annat så attackerade han en domare under en match en gång i tiden. Själv hävdar han att han aldrig slog ner domaren Benkt Gunbro.
— Jag vred bara om näsan på honom, har han berättat i HV-boken med titeln ”Triumfmarschen”.

Spelade med HV71 i dåvarande elitserien 79/80, men när de gick upp igen 1985 fick han inte vara kvar. Istället blev det Gislaved i division 2 under två säsonger där han gjorde 79 mål och 67 assists – på 64 matcher.

Mats Grötting (fw)

Inledde seniorkarriären i lägre divisioner för Tyringe. Efter en säsong i Färjestad kom han till Mora 1978 via två år i HV71 och i Dalarna kom han sedan att stanna i elva säsonger. Totalt blev det 590 poäng på 372 matcher i andraligan. 300 av poängen var mål. Elitserien kom till 1975 och allsvenskan blev andraliga 1999. När division 1 var näst högsta liga däremellan så är det Mats Grötting som innehar poängrekordet.

Conny Gyllander (mv)

Var moderklubben Vita Hästen trogen i stort sett under hela karriären. Avslutade dock hos ärkerivalen LHC. Trots att han av många benämns som en fruktansvärt bra målvakt så blev det aldrig något SHL-spel för keepern. Dock var han lång framme med Vita Hästen i kvalsammanhang vid ett flertal tillfällen. Men det sista avgörande steget togs aldrig. Har fått sin tröja nummer 1 pensionerad av Vita Hästen.

Larry Pilut (fw)

”Mr.Tingsryd” kom till klubben 1992. Sedan stannade han fram till 2007 och vräkte in poäng i gamla Dackehallen. 610 poäng i andraligan på 518 matcher är imponerande siffror. Men något SHL-spel blev det aldrig. Däremot har sonen Lawrence Pilut nått framgång i både HV71 och senare i Buffalo Sabres organisation.

Rickard Rauge (fw)

Den väldige stockholmaren flyttade tidigt till Norrköping och under nio säsonger i gamla division 1 sprutade han in poäng. Var med både under hela resan, från uppbyggnaden till att bli en elitserieutmanare, till konkurs. Frågan är om Rauge var som allra bäst när klubben var med och nosade på SHL under början av 90-talet.

Är numera ordförande i klubben som pensionerat hans tröja nummer 17.

Peter Smedberg (fw)

Det blev bara en SHL-säsong under karriären för den målfarlige forwarden. Säsongen 86/87 gjorde han 16 (6+10) poäng för Modo, men säsongen efter var han tillbaka i Sundsvall igen. Höll den mesta tiden av sin karriär till i Sundsvall och Timrå och totalt blev det 276 mål på 343 matcher i andraligan.

Peder Stenberg (b)

Tittar vi på perioden mellan 1975 och 1999, när division 1 var andraligan, så är den hårdskjutande Piteå-backen den försvarare som gjort flest mål av samtliga, nämligen 151 stycken. Trots att anbud högre upp knappast inte borde ha saknats så blev han klubben trogen genom hela karriären.

Conny Strömberg (fw)

Ifjol inledde Conny Strömberg i Arboga i Hockeyettan 43-åringen höll på att ta dem till Allettan. Han lämnade i november för Örnsköldsvik. Hur gick det då för Arboga undrar vän av ordning. Jo, de åkte ur och ner i tvåan.

Hade detta varit en ranking på bakgårdens stjärnor, vilket det inte är, så hade Conny Strömberg varit given etta. För att dundra med en stor trumma här: Det här torde vara en av historiens mest misshandlade talanger och det är märkligare än märkligast att ingen SHL-klubb under alla år gav den här killen en rejäl chans och en skräddarsydd roll.

Har förvisso testat SHL med både Örebro och Modo, utan att haka sig kvar. Har, om jag räknat rätt nu, gjort 504 poäng i den svenska andraligan (Division 1/Hockeyallsvenskan) genom karriären.