Christopher Heino Lindberg i två skepnader. Snart kan han vara tillbaka på rinken.
SHL

Från hockeymålvakt till countryartist – Old School Hockey Christopher Heino Lindberg del 2

ANNONS

Historien om Christopher Heino Lindbergs liv och karriär fortsätter i denna andra del av veckans Old School Hockey. Här berättar han bland annat om när han och Erik Granqvist rök ihop utanför en krog, om varför han la ner ishockeyn samt att han avslöjar att en comeback på isen kan vara nära förstående. Dessutom får vi en inblick i hur spelet bakom kulisserna gick till när han förlängde sitt kontrakt med AIK.

Idag fortsätter vi OLD SCHOOL HOCKEY med Christopher Heino-Lindberg. Igår kunde ni läsa berättelsen från att vara barnstjärna i Sound of Music till att vinna SM-guld. Gårdagens berättelse slutade dock med att han efter tre säsonger i Färjestad inte fick nytt kontrakt.
— Det var nog dels skadegrejen som avgjorde det. Du kan inte lägga över 100 000 kronor på en målvakt som är borta var tredje match. Sedan hände den här incidenten på krogen.

MÖRKA RUBRIKER

Det var den 4:e april 2006. Expressen hade rubriken ”Färjestads målvakt överföll sin tränare på krogen” och Aftonbladet slog till med ”Stjärnmålvakt i vilt krogbråk med tränaren”.
— Det är min hittills enda löpsedel i alla fall, säger Heino-Lindberg med ett snett leende och fortsätter:
— Det var en dålig tajming eftersom Färjestad då inte hade sagt nej till mig, men dom måste få ordning på mina skador. Sedan kommer den här grejen. Jag blev uppkallad till styrelsen och dom sa att det här inte var okej eller acceptabelt.

Erik Granqvist. Foto: Ronnie Rönnkvist

Hur ser du på det som hände?
— Nu var det inget slagsmål men någon putt. Det var jag och Erik. Vi var bästa polare och nästan som far och son. Vi hade druckit alkohol och han säger ”Fan om du hade tränat rätt så hade du inte varit skadad så mycket, du är ju så jäkla bra”. Det var lite gnäll samtidigt som jag inte mådde så bra eftersom vi just hade åkt ur. Dessutom kände jag mig som en syndabock eftersom jag inte hade kunnat vara hel. Jag vill ju ta ansvar.
— Jag sa ”Hörru du din jävel” och sedan gick vi utanför. Då kom vakten och dom gillade att sätta dit oss hockeyspelare. Det är Karlstad och hockeyspelarna var rockstjärnor. Jag var singel vid den här tiden och tjejerna gillade hockeyspelare så vi konkurrerade om samma tjejer med vakterna och bartenderns. Det var den miljön.
— Jag vet inte varför den vakten var så sur på mig, men det vart handbojor och sedan hade någon ringt polisen som kom dit. När polisen kom tog dom av handbojorna och frågade ”Heino, ska vi skjutsa hem dig?”, vilket inte var bra för media.
— Dagen efter ”pang”… Säsongen är slut. Jag skulle åka hem, men jag hade planerat att stanna kvar några dagar till för att festa med mina polare, Micke Johansson, Rickard Wallin och några till. Jag hade även lärt känna lite folk vid sidan av hockeyn där. Bland annat brukade vi åka upp till Munkfors för där kunde vi vara anonyma.

KÄNT VARANDRA LÄNGE

Istället för att stanna kvar i Karlstad efter incidenten med Erik Granqvist valde Heino-Lindberg åka till Stockholm.
— När jag hade nyktrat till lite tog jag bilen och flydde hem. Jag kom hem till mammas lägenhet i Hornstull. Jag går upp dagen efter och tänkte gå ner och handla något gott och hade känslan att det här inte var så kul. Jag satte på mig en keps eftersom jag skämdes.
— Jag hade sett mittuppslaget i Aftonbladet, men jag går ändå till VIVO där jag alltid brukade handla. Utanför var det löpsedlar. Det är en annan grej än mittuppslaget för på löpsedeln är det fler än bara sportfolk som tittar.
— Det var bara att dra ner kepsen ännu längre ner för jag känner ju dom på VIVO. Jag vågade inte ens titta kassörskan i ögonen. Nu såg inte dom på mig, men jag trodde att dom gjorde det. Nu i efterhand, jag har ju en löpsedel, vilket inte många har.

Vad många inte visste i samband med bråket med Erik Granqvist var att han betydde mer för Färjestadsmålvakten än bara som målvaktstränare.
— När jag är 10-12 år bor han hemma hos min pappa på Ekerö. Dom hade blivit polare på en personlighetskurs här i Sverige. Det här var innan han visste att pappa hade en son som var målvakt. Erik är väldigt spirituell och åkte bland annat till Indien för att meditera.
— Erik spelar i Luleå vid den här tiden och jag får följa med till deras hotell under Kringel Cup i Södertälje för att träffa Jarmo Myllys. Han var min stora idol. Det var Erik som fixade och jag kommer ihåg att det var lite liv på rummet där Myllys var ha ha…
— Jag fick i alla fall hälsa på honom och fick en autograf. Det här är lite kul eftersom jag jobbar med Erik 10-15 år senare. Han bodde inneboende under ett år och pappa peppar honom och säger ”Klart att du ska jobba vidare med hockeyn”.
— Erik är lite som mig, får han inte lira så tar han avstånd. Efter Luleå spelar Erik en säsong i Rögle. Sedan lägger han av och blir tränare där tillsammans med Roger Melin. Sedan får Roger jobb i Färjestad och Erik hänger med. Dom vet att det finns en talangfull målvakt som spelar JVM och som det kanske är värt att satsa på. Erik säger inte nej till att jag ska komma dit. ”Den här killen har jag sett sedan han var 12 år och jag har bott hos hans pappa. Klart att det skulle vara kul att jobba med honom”. Det här vet nog ingen, men jag tycker det är häftigt. Idag är han en av Sveriges bästa målvaktstränare, men innan höll han på att lägga av med hockeyn. Pappan sa till Erik ”Åk ner och fortsätt spela”.

GRANQVIST VILLE INTE SVIKA

Här sys också kopplingen till AIK och Christopher Heino-Lindbergs succé i klubben.
— Först ringer Håkan (Loob) och sedan ringer Erik och säger ”Vet du vad jag ska göra?” Nej, det visste jag inte. ”Vi ska jobba ihop eftersom jag ska följa med Roger (Melin) som målvaktstränare i Färjestad” ”Wow” och farsan: ”Yes”. Då kanske ni förstår varför vi bråkade eftersom man oftast bråkar när man är närmare varandra som vänner eller familj.
— Sedan ringer Roger för han, jag och Erik är väldigt tajta i Färjestad, allt från privat till på isen. Jag har aldrig gjort det till ett rövslickeri för jag har alltid varit som bäst på isen. Det är nog ingen som sagt att jag kommit till den nivån jag gjort genom att vara en ögontjänare.
— Roger är lite ungdomlig i sitt sätt och samtidigt rolig. Han spelar piano och jag gitarr. Det klickar, men sedan får Roger sparken samtidigt som han och Erik kommer ifrån varandra lite. Roger fick ju hoppa på Frölunda och då ville han ha med sig Erik dit. Han gjorde det bra och vi möts i SM-final.
— Erik ville väl inte gå med Roger eftersom han då hade svikit mig och ”Hento”. Jag vill absolut inte kasta skugga på Erik, men Roger kände säkert så. När Roger fick sparken kom han ner och sa hej då. Sedan går han ut på parkeringen. Jag gick ut, Tommy Samuelsson var ass. coach och ville åt det där jobbet. Jag tyckte det här inte var så jättesnyggt av Färjestad. Jag sa till Roger att jag tyckte det var synd och sa att det var lite halvfult det här men vi kan väl hålla kontakten. ”Klart att vi ska göra det, vad gulligt att du kom ut…” Nu blir jag nästan blödig, säger Heino-Lindberg samtidigt som han blir lite blank på ögonen.

Roger Melin. Foto: Bildbyrån

Tre säsonger senare kommer ett samtal från Roger Melin som då tränar AIK.
— Han ringer samtidigt som jag inte fick vara kvar i Färjestad. Det är lite tråkigt mellan Erik och mig men vi hade ändå pratat ut om vad som hade hänt. Vi har bett om ursäkt och allt det där.
— Roger frågar ”Du, vill du hem till Stockholm?” Jag tror knappast HV71 kommer plocka upp mig, eller något annat lag heller i elitserien med tanke på mina skador. Samtidigt är jag vid den här tiden lite för bra för att vara back-up. Då var målvakterna också mycket mer uttalade förstamålvakter än vad man är idag. Nu är det ”High-chaparal”. Exempelvis verkar det som AIK byter målvakt varannan match. Jag var en förstamålvakt som var skadebenägen.
— Jag ville inte gå ner i lön jämfört med den jag hade i Färjestad. Även om jag har skadebekymmer så har jag självförtroende ”Hallå, ge mig en chans så får ni se själva”. Man måste vara så samtidigt som jag hade en agent, Jocke Persson, som höll med om det.

LOCKADE INTE

Även om Christopher Heino-Lindberg hade höga tankar om Roger Melin så lockade först inte spel i Hockeyallsvenskan.
— Varför skulle jag gå ner från elitserien? Jag väntar lite men det är egentligen ingen som hör av sig som kan erbjuda den lönen. Mora och någon till hör av sig, men det är inga bra löner, bonusar eller så där.
— Nu hade jag en grymt bra tid i AIK och jag ångrar inte att jag gick ner ett stepp. Men jag tänkte vara cool för hur många våga gå ner i Hockeyallsvenskan om man varit målvakt i elitserien? Det är inte alltid lätt att gå ner eftersom det spelas en helt annan hockey där.
— Jag tänkte att jag ville ta chansen och Roger hade sagt att vi skulle gå upp med AIK. Pappa är AIK:are och hade läst Kurre Hamrins bok och blev superglad när jag hade skrivit på. Själv var jag uppväxt med Pavel Patera och Miikka Kiprusoff inne på Globen. Dessutom sa ju farsan ”Du vet väl att jag är gnagare”.

Innan han skriver på för AIK berättar också Roger Melin att en av dom största AIK:arna genom alla tider just har blivit klar för klubben.
— Dick Tärnström var klar och AIK skulle verkligen satsa på riktigt. Jag får även en väldigt bra lön så fan… (skratt).
— Jag var ingen stjärna i Färjestad men jag kunde bli en stjärna här i AIK med allt vad det ansvaret innebär. Jag tycker att det är lite häftigt samtidigt som det inte är så stor skillnad på nivån. Klart att det skiljer lite mot toppen i elitserien, men det är inga hästlängder.

Anders Gozzi och Roger Melin i AIK. Foto: Ronnie Rönnkvist

Hur upplevde du avancemanget till elitserien?
— Första säsongen i AIK vann jag målvaktsligan, men vi går inte upp. Här blir jag väldigt tajt med (Anders) Gozzi. Jag spelade bra men framförallt storspelade exempelvis mot Leksand hemma, alltså matcher med den tidens mått som blivit klassiska. Leksand hade storsatsat med bland annat min gamla kollega Pelle Prestberg i laget. Vi vinner 3-1 och det kanske är en av mina bästa matcher.
— Säsongen tog slut, Gozzi ringer ”Vi vill förlänga, men jag tycker inte att du levererade”. Vi hade slutat trea. ”Du får gå ner 35-40 procent i lön”. Jaha, men du vill ha kvar mig??? ”Vill du ta den här utmaningen?”. Säger man så till någon man vill satsa på?

RESPEKT FÖR VARANDRA

Heino-Lindberg tackade givetvis nej, men tycktes förstå att det fanns något annat som låg bakom.
— Jag svarade ”Nej, det tror jag inte för jag tycker själv att jag gjorde en grym säsong”. Sedan ringer Jocke Persson mig. ”Du har pratat med Gozzi, vad hände?”. Han säger att jag inte skulle ta det så personligt. Klart att jag tog det personligt och jag bryr mig om laget för att vi inte gick upp.
— Jocke ringer Gozzi. Det går några timmar. Jag sitter och solar på balkongen i Hornstull. Då ringer Jocke, ”Du, Gozzi kommer att ringa dig”. Sedan ringer Gozzi och säger att han ber om ursäkt. ”Heino, så här är det, vi har dåligt med pengar. Du kan få komma ner hit på måndag så ska jag visa”. Det här var väldigt ärligt så jag åkte aldrig ner utan jag tog hans ord på det.
— Vi har därefter en så otrolig respekt för varandra och det gjorde att jag fick ännu starkare känslor för AIK. Klart att jag går ner i lön och jag tycker att det är riktigt kul med hockey. Där tycker jag att jag visade karaktär, vilket jag fått igen nu. Folk i den innersta kretsen vet om det här, fans skriver till mig än idag, jag släppte min skiva på Hovet och folket jublar när jag gör intervjuer där.

Foto: Bildbyrån

Heino-Lindberg, som då bara är 25 år, blir en viktig nyckel när så AIK tar klivet upp i elitserien säsongen 2009/10.
— Jag kommer högt upp i målvaktsligan, tar laget till kvalserien och spelar dom tre, fyra första matcherna. Jag får problem med ljumsken igen. Fredrik Holmgren, som varit back-up och utlånad till Nyköping, kommer in trots att (Jonathan) Bjurö varit uppe som junior då och gjort det bra. Holmgren lirar några matcher men vi är nästan uträknade och inte topp två. Då har vi tre tuffa matcher kvar. Rögle borta, Södertälje borta och Växjö hemma. Vi vinner mot Rögle och det är Holmgren som står. Vi leder med 2-0 och 5-2 men sedan rasslar in puckar bakom Holmgren. Rögle gör 4-5 då vi inte ens är fem minuter in i andra perioden. Vi måste vinna annars försvinner vi.
— Jag går in, har inte lirat på två veckor, men jag går in och stänger. Det är mitt största från kvalet för den avgörande matchen stod Holmgren och han gör en kanonmatch.
– Under tiden i AIK får jag dessutom Stefan Persson som målvaktstränare. Han är faktiskt den målvaktstränare som betytt mest för mig under skadetiden och en stor anledning till att jag gick så bra där.

Vad det lika stort att gå upp med AIK som att vinna SM-guld?
— För mig var det större att gå upp eftersom jag hade en större roll i AIK. Jag var ju inte förstamålvakt i Färjestad då. Statusmässigt är nog SM-guldet större och att få sjunga på torget inför 11 000. Men att gå upp med ett lag… På banketten, innan det blev svart, jag och Lucas Lawson, han som avgjorde, det kom fram en gubbe som var närmare 80 år och gråter. ”Mitt lag har gått upp, tack”. AIK hade inte varit uppe på tio år så då blir man blödig. Så var det inte när vi vann SM-guld. Det är en annan känsla utan att dra någon skugga över Färjestad.
— Vi hade en spelarbudget på tio miljoner. I elitserien låg den på minst 30 miljoner. Vi går upp med att juniorlag. Daniel Bång, ”Sampa” (Christian Sandberg), Jonas Liwing killar fostrade i AIK som aldrig hade spelat en landskamp. Jag var kanske halvstjärna som jag kom från elitserien, men den enda stjärna vi hade var Dick Tärnström. Han var viktig. Annars var det halvsköna, halvduktiga lirare men i sin peak. Daniel Bång var annars ”king”. Han var i NHL-klass när han var som bäst. En Filip Forsberg men inte riktigt lika bra. Tyvärr har han fått lägga av nu efter att ha fått hjärnskakning.

SKADORNA SATTE STOPP

Väl uppe i elitserien blir det bara fyra matcher för Christopher Heino-Lindberg innan han lägger av.
— Det är skadorna igen. Jag hade en eller två bristningar i ljumsken under första säsongen. Jag spelade runt 35 matcher ändå. Andra säsongen spelade jag 39 matcher, men jag skulle inte spelat eftersom jag var skadad och hade bristningar. Jag kunde ändå hanterade det lite bättre under min tid i AIK.
— Jag åkte ut till en naprapat, Åke Snällström, ute i Täby. Han jobbar med likström och det gjorde att återhämtningen blev snabbare. Jag drog ned läkningstiden en vecka, men mentalt… Jag går hos honom tre, fyra dagar i veckan under säsongen.
— Alla dagar utan matchdagar tränade jag på morgonen, åkte ut, körde ström. Matchdag hemma var det is-värmning, åker ut kör ström, tillbaka, samling match. Det hände att jag åkte hem till Åke där han bor i Vallentuna efter matcher för att få en snabbare årethämtning. Hans fruga bjöd till och med på mat ibland. Jag hade en bra lön och det här betalade jag ur egen ficka.

STRESSADE TILLBAKA

Det här blir dock för tufft för Heino-Lindberg.
— Till slut orkade jag inte utan jag ledsnade på hockey. Jag försökte ändå. Vi var i elitserien och jag spelade öppningsmatchen mot Linköping hemma, 1-5, inget bra. Sedan spelade Viktor Fasth. Han nollar Frölunda borta och gör en grym match. Han är nog den jämnaste målvakt jag tränat med. Ändå är jag nog den vassaste av oss på träning, men han gör vassare matcher. Vi tävlar mot varandra, men är vänner såklart.
— Vi torskar sedan Färjestad 3-0, men jag gör en ganska bra match. Jag spelar ett par matcher till och sedan får jag en bristning igen på en träning. Det var innan derbyt, Djurgården hemma på Globen som jag kanske skulle få spela, men det var inte självklart eftersom Viktor hade spelat lite bättre.
— Vi vinner mot Djurgården, jag fortsätter köra men får sedan ytterligare en bristning. Jag tänkte vad fan… Jag skulle vara borta tre veckor och Fasth spelade bra. Jag pratade med Gozzi och jag kände att nu är det dags att jag opererar mig. Det var aldrig så att jag skulle lägga av.
— Jag opererades och kanske stressade jag mig tillbaka lite. När jag testade så funkade det inte riktigt. Då tänkte jag att jag skiter i det här, känslomänniska som jag är.

Blev det här slutet för din hockeykarriär?
— Det var aldrig så att jag skulle vara borta från hockeyn resten av mitt liv, men jag vill inte spela hockey då, lägger av, sommaren kommer och jag får givetvis inte förlängt med AIK.
— Jag är med laget hela tiden ändå så jag sticker aldrig, men jag mår inte bra mentalt. Även om jag är med och peppar laget hela tiden så känner jag mig mest som en börda.
— I alla fall testar jag i Örebro. Jag fick inget i elitserien och Örebro låg i Hockeyallsvenskan och ville gå upp, vilket dom gjorde den säsongen med Nicklas Dahlberg i mål. Jag åker till Örebro, dom betalar resan och vi pratar kontrakt med Peter Andersson. Han gillar mig och så vidare, men vill göra en ganska ordentlig test på mig. Doktorn tyckte inte det såg hundra ut och jag går inte igenom ”medical test” och får heller inget kontrakt med Örebro. Då ruttnar jag… Min flickvän, Malin, peppar mig mycket och lämnar mig inte bara för att jag lägger av med hockeyn, vilket är ett gott tecken (skratt). Där lägger jag av med hockeyn.

Heino Lindberg på scen. Foto: Privat

Vad tar du dig för istället?
— Jag har musiken, även om det mest är på skoj. Bland annat jobbar jag med en producent som heter Thomas Thörnholm. Han har producerat det mesta för exempelvis Jan Johansen. Han är hockeykille och gillar min röst. Han säger ”Vi spelar in en platta och skickar in till Melodifestivalen”.
— Vi pratar med Warner, skivbolaget, och jag blir sajnad. Jag måste ifrån hockeyn, kan inte gå och må dåligt samtidigt som jag gillar musik. Jag får skivkontrakt och flyttar över fokus. Det låter kanske enkelt, men jag mådde verkligen inte bra under den här tiden.
— Jag minns ganska väl när jag satt hemma hos min mamma i Hornstull den sommaren. Jag sitter där med min tjej och bara gråter. Morsan kommer också ner. V båda har alltid haft en bra relation. ”Vad ska jag göra nu, jag har gått gymnasiet, men inte pluggat vidare?”

Bestämde du dig där och då för att satsa på musiken?
— Just då var jag rätt tom, men jag tänkte att jag skulle testa musiken. Jag kan få lite media bara rösten håller och jag är tillräckligt bra.
— Då var jag 26 år och när jag är 29 år åker jag till Nashville. Fram till dess får jag spela på några klubbar. Jag är alltså en krogkrigare precis som många musikers vardag ser ut nu för tiden. Det är ett tufft liv i den här branschen om du inte är programledare på TV som Måns Zelmelöv. Det finns några som fyller en arena i Sverige och det är Håkan Hellström och Veronica Maggio. Det finns nästan inga andra som lyckas med det i Sverige.
— Jag ville göra countrymusik, vilket inte gjorde saken lättare direkt eftersom det inte är radiomusik. Efter Warner träffar jag Blindhart och spelar in en duett med Jill Johnsson som aldrig släpps, men det börjar ändå gå bra. Jag tjänar lite pengar på musiken, men mina stora pengar tjänar jag som säljare för sportresor fyra dagar i veckan. Däremot gillar jag inte stressen som säljjobbet innebär. Jag orkar inte riktigt med det samtidigt som jag är mer konstnärlig.

Foto: Privat

Hur kom du att hamna i Nashville?
— Jag säljer bilen, hade en avbetalad ”Merca”, pang vi har 250 000. Jag och gumman, som är journalist, drar. Hon kan dra in lite pengar genom att skriva, vi hyr in oss i ett hus hos en skild kvinna i Brentwood, alltså där alla NHL-spelare som har hus bor. Bland annat bor Carrie Underwood, som är tillsammans med Mike Fisher, där.
— Jag började gymma där och vilka gick på det gymmet? Jo, kända låtskrivare som har tjänat pengar. Jag försöker vara lite ”street smart”. Jag börjar skriva med David Lee Murphy som gjort ”Dust on the Bottle” och träffar Billy Ray Cyrus, alltså Miley Cyrus pappa. Dessutom träffar jag förlag och har runt 10-20 artister som börjar spela in mina låtar, men jag är ingen Max Martin. Jag tjänar ändå 5-10 000 i månaden på Stim. Jag får in lite pengar där samtidigt som jag är målvaktstränare tillsammans med Björn Bjurling på sommarcamper. Dessutom giggar jag lite.

Christopher Heino Lindberg. Foto: Ronnie Rönnkvist

Vad är det häftigaste gig du varit med om?
— Det måste vara i Nashville. I Sverige är en countryfestival liten. Sedan gjorde jag ett gig i somras på en agentgolf som var väldigt bra betalt. Det var hos Peter Wallén och det var en jäkla massa NHL-lirare med där. Måns Zelmelöv var där året innan.
— Häftigast var nog The Bluebird café. Det är ett lite gemytligt café i Nashville och det är kö två, tre månaders kö för att ens gå och titta på artister där. För att vara artist där så måste du ha skrivit låten. Man sitter och kör ”unplugged”. Det är helt tyst, folk äter och är där för att lyssna på texterna. Texterna är väldigt viktiga i Nashville till skillnad mot exempelvis LA (Los Angeles). Jag fick spela tre låtar där.
— Sedan har jag sjungit på ett fullsatt Hovet vilket var lite häftigt, men jag kan inte säga att jag slagit igenom så jag kan fylla ett Wembley, säger Chris Lindberg som hans artistnamn är.
— Nu släpper jag en platta och spelade precis in en musikvideo inne på ”Churchill arms”, ett 50-talsställe. Senaste plattan är lite Van Morrison, soul, blues och som jag kommer släppa med skivbolaget Warner som jag kommer att jobba vidare med. Förhoppningsvis kan det bli lite Nyhetsmorgon framöver.
— Sedan skriver jag också tillsammans med mina amerikanska låtskrivare. Så ser mitt liv ut just nu.

RYKTAS OM COMEBACK

Det har även ryktats om att Christopher Heino-Lindberg ska göra comeback på isen, vilket han också bekräftar innan ”Caffe latten” är urdrucken.
— Jag har tränat med Huddinge och hockeymässigt känner jag mig lika bra eller rent av bättre än då jag lade av. I och med att jag har jobbat som målvaktstränare i sex år har jag fått distans och kan se mig själv på ett annat sätt. Dessutom spelar jag tajtare än vad jag gjorde då och tränar smartare. Jag har träffat så många senaste åren så vi har blivit ett bättre team kring hur min kropp ska hålla. Just nu är jag dessutom i matchvikt.
— Om ni tänker er en gammal Ferrari som varit på service och man har fixat ordning den. Eftersom det inte är den nyaste modellen så blir den lite billigare. Ibland kan det faktisk vara så att dom äldre bilarna är bättre och mer eftertraktade. Man kan inte bara gå på unga lovande målvakter (skratt) och ni får inte glömma att den där gamla bilen kan vara jäkligt bra. Prisvärd.
— Jag satsar på Hockeyallsvenskan och vill kunna leva på hockeyn och är öppen för en try-out, avslutar Christopher Heino-Lindberg eller Chris Lindberg om ni så vill.

Den här artikeln handlar om:
Hockey PÅ TV
onsdag 19 juni
02:00 Florida Panthers - Edmonton Oilers NHL