Tina Enström.
Nyheter

”Inte intressant med landslagsspel”

ANNONS

Hon dominerade i Division 1 den gångna säsongen och var en av Djurgårdens nyckelspelare på vägen tillbaka till Riksserien. Spel med Damkronorna är dock inte poängsprutan Tina Enström intresserad av.
– Jag känner att jag är färdig med det, säger hon till hockeysverige.se.

JOHANNESHOV (HOCKEYSVERIGE.SE)
Tina Enström, 24, värvades från Modo till Djurgården inför säsongen 2014/15. Man kan väl säga att det var en lyckad värvning. Hon svarade under säsongen för 38 mål och totalt 90 poäng på 27 matcher, alltså ett snitt på 3.33 poäng per match. Då ska man komma ihåg att i dom siffrorna ingår inte kvalet till Riksserien.

Nu är hon alltså tillbaka i Riksserien, men denna gång med Djurgården och när hockeysverige.se träffar henne på Hovet i Stockholm berättar hon att steget ner till Division 1 varit större än hon hade förväntat sig.
– Jag hade inte så bra koll på Division 1 innan jag flyttade hit, men det var ett rätt så stort steg ner. Det var sämre kvalité än jag hade förväntat mig, men det var ändå roligt att få testa på och känna hur det kändes.
– Sedan var det ju meningen att vi bara skulle vara där en säsong och nu är vi uppe i Riksserien, vilket känns bra, säger Tina Enström med ett leende.

Hur har du jobbat för att hålla ditt spel på en riksserienivå?
– Det har varit främst med våra träningar där vi i laget sagt att vi ska köra på som ett riksserielag och hålla upp tempot där. Sedan får vi ta matcherna som dom är. Vi försöker ändå hålla vår nivå på matcherna. Jag tycker att vi lyckats rätt bra med det trots att vi vunnit matcher med 16-0 och 15-1. Det är inte så lätt att hela tiden fortsätta att producera även om det är lag med ett lägre tempo som vi möter.

Om man leder med 10-0 efter två perioder, hur motiverar man sig till att gå ut och hålla samma tempo och fortsätta producera?
– Genom att man vill göra fler mål! Jag tror att det är enklare när man hela tiden spelar mot lag med ett lågt tempo. I början var det lite svårt att komma in i det, men när du spelat några sådana matcher under säsongen vänjer du dig att ändå själv hålla ett högt tempo.
– Det är annorlunda i exempelvis Riksserien där du ena matchen möter ett sämre lag och i matchen efter möter du ett bra lag igen. Jag har i alla fall känt tidigare att det då är svårt att gå ner och hålla sin kapacitet mot ett sämre lag.

Några större problem att hålla motivationen uppe under den här säsongen har inte Tina Enström haft, trots att hon valt att gå ner en serie.
– Jag har tagit det som en rolig säsong och gjort det jag älskar. Jag har inte tagit det seriöst, men ändå haft roligt vid sidan av hockeyn och tagit det som det är.

”HÄR VÄRVAR MAN IHOP ETT LAG”

Tina Enström har alltså snittat 3.33 poäng per match under säsongen och givetvis ger en sådan poäng- och målproduktion en extra kick och glädje i spelet.
– Jag har egentligen aldrig varit någon målskytt utan mer en framspelare. Klart att när det går bra vill man inte sänka det snittet utan man vill hålla det uppe. Man får en press på sig när man gjort några poäng att man ändå fortsätter att producera. Lite så har det känts, men jag tror att det är för jag har haft roligt och spelat mitt spel som det har rullat på.

Djurgården förlorade inga matcher i Division 1 och vann över lag som SDE Hockey Lag 2 med 16-0, Segeltorp med 15-1, Kallhäll 16-0 och 21-0, Tumba 18-0 och så vidare. Totalt slutade man på plus 159 i målskillnad och man släppte bara in 13 mål 16 matcher. Det var med andra ord en ganska stor klasskillnad mellan Djurgården och de övriga lagen.
– Jag vet egentligen inte vad som krävs av dom lagen för att hålla en riksserienivå, men man har inte samma fart och samma hårdhet i passningsspelet. Sedan har inte dom här lagen samma bredd och inte lika mycket spelare att plocka av eftersom dom bästa spelarna går till Riksserien.
– Vi i Djurgården har ändå haft ett bra lag eftersom vi skulle ta steget upp i Riksserien, vilket gjorde att folk ville satsa här och även spela i Djurgården nästa säsong. Det har gjort att vi automatiskt har fått ihop ett bättre lag samtidigt som vi har jättebra förutsättningar här i Djurgården. Vi har fått stöd uppifrån och det har känts seriöst hela vägen. Jag vet inte hur det är i dom andra klubbarna, men det känns ibland som dom ibland är lite mer oseriösa.

Om du jämför din gamla klubb Modo med Djurgården, är det stor skillnad vad det gäller inställningen till och kring laget?
– Det är ingen större skillnad kring laget, det tycker jag inte. Alla i Djurgården har strävat mot ett mål och det är att gå upp. Alla har varit seriösa och tränat på hela tiden så där tycker jag inte att det är någon skillnad.

I Örnsköldsvik andas man hockey och har en egen rekryteringsbas av spelare som är stor. Riktigt samma sak är det inte i Stockholm, både på gott och ont enligt Tina Enström.
– I Modo plockar man in mer spelare till hockeygymnasiet och egna produkter. Man värvar inte speciellt mycket. Här kommer det spelare från lite överallt, vilket det nästan måste göra.
– Där uppe har man, som sagt var, hockeygymnasium för tjejer där man plockar sina spelare ifrån. Man känner antagligen också att man måste plocka spelare därifrån. Vart skulle dom spelarna ta vägen annars? Självklart är det jättebra, men ibland kanske man måste värva någon ytterligare spetsspelare för att få upp nivån på laget.

Tina Enström mellan Danijela Rundqvist och Nisse Ekman. Foto: Ronnie Rönnkvist

”TROR VI KAN RÅ PÅ LINKÖPING”

Någon större uppfattning om rekryteringen av unga spelare i Stockholm har ännu inte Tina Enström fått, men att några av Djurgårdens unga talanger får gå på hockeygymnasiet och träna med killar tror hon är bra.
– Jag vet att vi har tre yngre tjejer som har börjat med oss och nu också ska börja ettan på gymnasiet och köra hockeygymnasium med grabbarna här. Det har dragit dom hit och det är väldigt bra. Det handlar om Hanna Olsson, Solveig Neunzert och Ida Press.

Nu har man pratat om Djurgården och er satsning under snart ett år, men vilka förväntningar kan vi ha på Djurgården nästa säsong?
– Jag tror att ni kan ha ganska höga förväntningar faktiskt och jag tror att vi kommer lägga oss någonstans i mitten eller kanske i toppen. Jag hoppas det i alla fall.
– I början av säsongen när vi mötte några riksserielag i träningsmatcher slog vi AIK. Det var den första matchen och då var ändå AIK mer samspelta än vad vi var. Nu hade vi också ”Valle” (Valentina Lizana Wallner) i målet som var grymt duktig och höll uppe oss i den matchen.
– Sedan mötte vi Leksand och vann. Vi mötte också Modo två gånger. Vi vann en av dom matcherna och förlorade en, så vi ska ha kapaciteten att ligga med där uppe. Dessutom kanske vi får in någon mer spelare, men det vet jag inte riktigt.

Vad saknas i dag för att ni ska rå på svenska mästarna Linköping?
– Nu vet inte jag vilka Linköping tappar, om man tappar någon utländsk spelare. Jag vet exempelvis inte om Jennifer Wakefield blir kvar, men jag såg att Denise Altmann kommer att spela där även nästa säsong. Kim (Martin Hasson) har varit en stor tillgång för Linköping och hon blir inte där nästa säsong.
– Jag tror att vi kan rå på Linköping. Får vi någon toppspelare till så har vi en bra chans.

Tina Enström har bott i Stockholm under ett år. Ursprungligen kommer hon från Örnsköldsvikstrakten, men hon trivs mycket bra i huvudstaden.
– Jag trivs bra, faktiskt. Jag har lärt mig passa in i systemet med tunnelbanor och allting, skrattar hon och fortsätter:
– Laget, ”Dani” (Rundqvist) och Nisse (Ekman) tar bra hand om mig. Jag vet inte om jag ser några direkta fördelar med att bo i Stockholm, men det finns mer jobb här. Nu ska jag bara hitta ett jobb till 50 eller 75 procent så jag kan satsa både på jobbet och hockeyn.

Vad saknar du mest från Örnsköldsvik?
– När jag bodde i Ö-vik hade jag fem minuters gångavstånd till hallen och det var så korta avstånd till allting. Det och familjen saknar jag mest. Annars fungerar det jättebra här i Stockholm och man lär sig att komma in i det.

Tina Enström tackade nej till Damkronorna efter en konflikt med dåvarande förbundskaptenen Niclas Högberg. Anledningen var att Tina Enström hindrades från att ansöka om stipendium från SOK, av ishockeyförbundet och Högberg.
– Jag har faktiskt ingen aning om hur han tänker. Har jag inget förtroende att söka stipendium från SOK så har jag inget förtroende från förbundskaptenen heller. Det är viktigt att känna glädje när man spelar, men utan tillit blir det svårt, sa Enström då. När hockeysverige.se frågar henne om landslagsspel i framtiden så är svaret nej, men hon öppnar också dörren lite på glänt.
– Jag ska aldrig säga helt nej, men just nu är jag inte intresserad.

Varför känner du dig inte längre intresserad av landslagsspel?
– Jag känner att jag är färdig med det. Jag trivs så pass bra med tillvaron som jag har just nu. Landslagsspel tar ganska mycket tid. Du är aldrig ledig, borta varje helg och om du har en ledig helg med Djurgården så bär det i stället iväg med landslaget. Dessutom har du alla camper på sommaren.
– Det var fantastiskt roliga år när jag var i landslaget och jag har fått uppleva jättemycket kul med bland annat roliga matcher mot USA och Kanada, men just nu har jag inte motivationen till landslagsspel.

Har förbundskaptenen Leif Boork pratat landslagsspel med dig?
– Jag har pratat med ”Boorken” någon gång under säsongen, ja. Han ville veta om jag vill satsa för han vill ha folk som går ”all in” och det förstår jag. Jag får ta en funderare, men just nu är det inte intressant, avslutar Tina Enström.

Den här artikeln handlar om: