Old School – Börje Salming

Succéserien tillbaka

Hockeysverige.se’s egna succéserie Old School är tillbaka. Nu får ni varje söndag stifta närmare bekantskap en gammal hockeylegend. Först ut är en av de allra största genom tiderna i svensk hockey – Börje Salming.
– Jag tränar 2-3 gånger i veckan för att hålla i gång kroppen, säger Salming om sitt liv idag.

Ni har fått träffa åtskilliga av svensk ishockeys allra största legender i serien Old School här på hockeysverige.se. Exempelvis har vi samtalat med Peter Gradin, Lars-Göran Nilsson, Hans ”Tjalle” Mild, Peter Lindmark, Bo ”Bulla” Berggren, Christian Due-Boje, Freddy Lindfors, Mats Åhlberg, Robert Burakovsky, Nils ”Nicke” Johansson, Uls Sterner, Des Moroney, Niklas Andersson, ”Garvis” Määttä, ”Klimpen” Häggroth, Nicklas Lidström. Bara för att nämna några.

Nu tänker hockeysverige.se bjuda in er till samtal med ishockeylegender varje söndag. Först ut är den kanske största av alla våra ishockeyspelare genom alla tider, Börje Salming eller ”BJ” som han kallas i Toronto. En stad och en klubb som han kom att tillhöra i sexton år. Men Börje är liksom så många andra av ishockeyns stora namn ursprungligen från Kiruna.

Brynäs tog ner Stig Salmings lillebror till Gävle för att fylla ut laget i en träningsmatch och det var så sagan om Börje Salming tog fart på allvar.

Du växte upp i Kiruna, fanns det någon gång något tvivel på att du skulle bli just hockeyspelare?
– Jo det gjorde det väl. Jag spelade handboll också ända upp till junior åldern då jag kom med i Kiruna AIF:s a-lag i ishockey och sedan dess så har det bara varit hockey. Jag sprang ofta mellan hallen där vi spelade handboll och hockeyrinken för att hinna med båda träningarna samma kväll. När det sen var turneringar i handboll och hockey som krockade så valde jag varannan gång handboll respektive hockey.

Handbollen var alltså stor i Kiruna under din uppväxt?
– Visst, den var lika stor som ishockeyn då.

Hur ofta är du hem till Kiruna nuförtiden?
– Jag kommer just hem från Kiruna faktiskt. Men normalt brukar jag åka upp en vecka vid påsk, sen blir den en fiske vecka på sommaren och den 25 augusti börjar jakten där hemma så då är jag upp och jagar en vecka. Så ungefär tre gånger om året är jag upp.

Du och din bror Stig finns det många storys om från framförallt er tid i Brynäs med slagsmål på träningarna och så vidare. Var det en speciell tuff jargong mellan er båda?
– Det var väl inte bara mellan oss två som det var en tuff jargong utan det gällde väl egentligen hela Brynäslaget i början på 1970-talet. Det accepterades inte att man höll igen på träningarna eller tvåmålet, utan då small det direkt. Alla ville vinna jämt och det kanske var därför Brynäs var så bra under de här åren.

Slagsmål i Brynäs

Hur var det med de så kallade slagsmålen i Brynäs? Jag vet att Lars-Göran Nilsson berättade vid ett tillfälle om att de andra killarna släckte ner hallen och gick hem men du och Stig slogs vidare.
– Ha ha… Vi hade en så kallad öppen träning för publiken och det hade säkert kommit två-tretusen dit för att se oss träna. Tommy Sandlin hade delat upp oss i svarta och vita laget och efter slutsignalen blev det ett jäkla slagsmål mellan mig och brorsan. Jag minns att Tord Lundström kom ut och sa åt oss att sluta, men vi slogs vidare, så han släkte belysningen och gick hem.

När blev det aktuellt för dig med spel i Brynäs?
– Stig åkte ner och började spela 1968 och han ringde och bad mig

Foto: Bildbyrån Börje Salming under mitten av 80-talet.

komma ner och spela med Brynäs i en träningsmatch mot Tre Kronor. Det var väl mitt första steg mot spel i Brynäs. Jag kom ihåg att efter matchen kom Brynäs ledaren Thure Wickberg fram och sa åt mig att hämta ut en klubbjacka och ett par playboy-skor som alla i laget hade och komma tillbaka efter en månad. Då var man häftig, haha…

VM 1973 kom väl att bli ditt stora genombrott? Vad minns du starkast från den turneringen?
– Allt hade gått på räls för mig då. Jag hade flyttat till Brynäs och kom med i Vikingarna (B-landslaget) redan första året. Sen hade jag spelat VM i Prag 1972 och sen kom då VM i Moskva 1973 och där blev det silver och jag fick spela mycket och det gick riktigt bra.

Var det under VM som du och Inge Hammarström kontaktades för spel i Toronto Maple Leafs?
– Ja, det kan man väl säga. Det var Gary McNamara som kontaktade ss båda då.

Hur bemöttes ni båda i Kanada av spelarna och fansen? Det var inte alldeles vanligt med europeiska inslag i NHL vid den här tiden.
– Torontospelarna bemötte oss bra måste jag säga. Visst var de rädda för att vi skulle ta deras jobb, så det small ganska rejält på campen vi hade innan NHL startade upp. Men jag och Inge hade tränat i två månader med Brynäs så vi var ruggigt vältränade när vi kom dit. Så vi gick ut och körde över de andra killarna, haha.

– Efter det insåg dom nog att vi kanske skulle lyckas i NHL och då blev vi ordentligt accepterade. Inge Hammarström var en fantastisk skridskoåkare och hade en underbar teknik, men spelade under fel tidsepok i NHL. På 70-talet var de så mycket hugg och slag som inte skulle accepteras av domarna idag. Så hade Inge spelat där nu så skulle han ha varit en ännu större stjärna än då.

Du vann aldrig någon Stanley Cup titel med Toronto eller Detroit, dina två NHL-klubbar, vad anser du med facit i hand vara din största framgång där borta?
– Det blev kvartsfinal och semifinal några gånger men visst jag

Foto: Bildbyrån Salming vid VM 1989.

vann aldrig Stanley Cup. Men jag är invald i NHL:s Hockey Hall of Fame och fått min tröja hissad i taket i ishockeyns ”Mekka” så jag känner mig ganska nöjd med min karriär där borta. Bara en sådan sak som att få ha spelat 16 säsonger i samma lag är stort för mig.

Det blev många skador under din karriär, jag har bland annat ett minne av när du sitter i en rullstol med lappar för båda ögonen. Vad hade hänt?
– Jag hade fått en klubba i ögat och fått synen rejält nedsatt.

Hur mår kroppen idag? Du brukar synas i maratonlopp, midnattsloppet med mera.
– Den mår jättebra måste jag säga. Visst har jag lite småkrämpor men det är inga problem alls. Jag tränar också 2-3 gånger i veckan för att hålla i gång kroppen.

Brorsan i egna All Star-laget

Du har säkert hört frågan tidigare men Canada Cup -76 och din så kallade standing ovation inför mötet med USA. Det måste vara ett fantastiskt minne?
– Det var helt fantastiskt har man förstått nu efteråt när jag sett bilderna därifrån och hört kompisarna som var med berättade om vad de kände just då. Själv tyckte man bara det var pinsamt just då oh man fattade inte riktigt varför de ställde sig upp och klappade händerna för mig. Det är ett stort och fint minne för mig i alla fall.

Hur bemöts du på gatorna i Toronto idag när du besöker din tidigare hemstad?
– Det är helt galet där borta, haha… bilar stannar och de ropar åt mig, folk vill hälsa och när jag är på hockey i Toronto skriker de åt mig att hoppa in och spela. Dom är härliga i Toronto.

Om du fick plocka ut ett All Star team bland de spelare du spelat med. Hur skulle det se ut?
– Fy tusan vad svårt…

– Målvakt får bli ”Wille” Löfqvist i Brynäs. Vi hade mycket kul ihop och han var en bra målvakt.

– Backar, brorsan Stig vi spelade ihop i två år i Brynäs. Han var bra och betydde mycket för mig. På andra sidan får Anders Eldebrink spela. Han var mycket bra när vi spelade ihop i landslaget.

– Forwards, Lanny McDonald (Mannen med den yviga mustaschen)

Foto: Bildbyrån Lanny McDonald.

han hade ett grymt skott, Darryl Sittler var också en fantaskiskt bra spelare och sen får Stefan ”Lill-Prosten” Karlsson vara med för han hade så läckert skott

Läckert skott?
-Haha… ja rappt och sen var han väldigt målfarlig.

Vilken ledare är den som betytt mest för dig genom alla år?
– Tommy Sandlin var väl han som skolade mig till en back jag blev, men även Stig måste jag framhålla. Sen var det massa fina ledare i Kiruna som Åke Lantto med flea. De ledarna i Kiruna har betytt mycket för svensk ishockey.

Hur ser Börje Salmings liv ut idag?
– Det ser bra ut. Jag bor norr om Stockholm och jobbar med mitt varumärke som säljer underkläder för både dam och herr samt badkläder. Vi har även innebandyprylar och andra sportartiklar. Sen är jag med i et projekt som ska bygga hus i Thailand och eventuellt ska jag börja sälja vatten på flaska från Norrland. Så jag är med lite här och var.

Legendfakta

Börje Salming
Född: 1951
Back
Moderklubb: Kiruna AIF
Landskamper: 87 A – 10 B – 24 J
VM Silver: 1973
VM Brons: 1972
Canada Cup Brons: 1991
JEM Silver: 1969
JEM Brons: 1968
VM:s All Star Team: 1973
NHL:s All Star Team: 1977
JEM:s bästa back: 1969
Viking Award: 1976, 1977, 1979
Canada Cup All Star Team: 1976
Sveriges All Star Team: 1973, 1989
Klubbar som spelare: Kiruna AIF, Brynäs IF, Toronto Maple Leafs, Detroit Red Wings, AIK
Bor norr om Stockholm

Börje Salming hightlights

Text: Jante Abrahamsson