Väntar på besked från Djurgården: ”Tror att de är intresserade”
Han gick från Asplöven till Djurgården och fick vara med om att ta steget upp till SHL. Nu hoppas Emil Lundberg att resan med Djurgården kommer att fortsätta även nästa säsong.
– Jag tror att de är intresserade, annars hade dom nog sagt hej då, säger Emil Lundberg till hockeysverige.se.
Emil Lundberg hade en mycket speciell resa förra säsongen. Han lämnade Södertälje inför säsongen. Ny klubbadress blev i stället Haparandaklubben, Asplöven. Strax innan transferfönstret stängdes hörde Djurgårdens av sig. Det blev till att packa väskan och i stället för att avsluta säsongen i Asplöven fick han vara med om att ta upp Djurgården till SHL.
– Steget från Södertälje till Asplöven upplevde jag bara som positivt. Jag hade stannat av lite i Södertälje och höll på bli något som jag inte vill bli ännu – alltså att ta en roll redan så här tidigt i min karriär, berättar Emil Lundberg för hockeysverige.se och fortsätter:
– Södertälje är ett bra lag så jag säger inte att jag borde spela mer än vad jag gjorde, men jag kände att jag behövde röra på mig för att fortsätta utvecklas. Det gjorde jag i Asplöven och det har jag mycket att tacka Per Kenttä för.
Vad var det för roll du kände att du var nära att fastna i?
– Första halvan av säsongen hade vi våra NHL-spelare. Sedan lånade vi in mycket killar. Jag tror inte att vi förlorade en hemmamatch från september till kvalserien började och man ändrar nästan aldrig på ett vinnande lag. Jag lirade mest i en fjärdelina annars var jag extraforward. I min ålder måste man lira för att utvecklas. Jag kände att jag inte ville ha ett sådant år till i Södertälje.
– Det var mycket snack om att SSK inte ville ha kvar mig, men så var det faktiskt inte. Vi förde en dialog och det var egentligen aldrig ja eller nej. SSK ville vänta. När dom inte var så jätteintresserade kände jag att jag måste röra på mig. Per Kenttä hade många lovord att komma med och då kändes det verkligen bra att flytta upp.
Hur skulle du beskriva Per Kenttä som ledare?
– Han gör så himla mycket för den föreningen. Exempelvis stod han och sålde raketer utanför ICA Maxi vid nyår. Det är oerhört mycket hjärta i honom och han är en härlig människa som verkligen brinner för ishockeyn och Asplöven. Sedan är det lite olyckligt att eftersom han ansvarar för så många olika delar så kan han inte fokusera på hockey och coachingen som på samma sätt som alla andra tränare kan.
– När transferfönstret skulle stänga och alla spelare bytte lag fram och tillbaka hade Per knappt tid att vara med på våra isträningar. Hans telefon ringde i ett.
Foto: Bildbyrån/Andreas L Eriksson
BYTTE OMKLÄDNINGSRUM – FRÅN ASPLÖVENS TILL DJURGÅRDEN
Under sista dagarna i februari fick Emil Lundberg ett sms från sin agent Christian Sjögren.
– Allt det där gick ganska snabbt. Vi hade spelat på onsdagskvällen mot Rögle hemma och deadline var natten mellan torsdag och fredag. När jag kom hem på kvällen efter matchen fick jag ett sms av min agent att saker kanske kunde hända så jag skulle vara redo, men han nämnde inte ens Djurgården då.
– Jag vaknade på torsdagsmorgonen av att Christian ringer och frågar hur praktiska bitarna ser ut för mig, med lägenhet, hur mycket jag skulle kunna ta med mig i packning och hur jag skulle snabbast kunna ta mig till en flygplats. I slutet av samtalet sa han att Djurgården kanske var intresserade, men åk och träna så får vi se vad som händer.
– Jag visste inte vad grabbarna i laget hade hört för rykten och dessutom ringde MrMadhawk och frågade om jag var klar för Djurgården. Jag har ingen aning och har inte hört någonting, svarade jag. Efter träningen kallade Per Kenttä upp mig till hans kontor. Han sa: ”Jag har sagt ja till Djurgården. Skriv på här om du vill spela för dom resten av säsongen”.
– Jag hade inte pratat med någon från Djurgården, men ”Challe” ringde några timmar efter att jag hade skrivit på papperna. Asplöven mötte Djurgården på Hovet dagen efter så jag åkte med killarna till Hovet. Jag säga hej då i omklädningsrummet och sedan gick över med mina grejer till Djurgårdens omklädningsrum. En ganska underlig känsla.
Emil Lundberg fick uppleva en resa med Djurgården som han aldrig kommer att glömma. Djurgårdens återtåg till SHL.
– Det är bland det häftigaste som jag varit med om. Den lagsammanhållning som Djurgården redan hade då jag kom dit och som jag märkte av var speciell. Jag spelade en match med Djurgården i serien. Vi hade kniven mot strupen i den matchen även om vi hade allt i egna händer. Att då gå ut och köra över att bra Rögle med 5-0 på bortaplan och just det här att känna hur man malde på hela matchen och alla verkligen kämpade för varandra. Efter den matchen kände jag att det här kunde gå långt.
– När kvalserien sedan började med första matchen så tycker jag att vi var bättre än AIK i två perioder. Sedan släppte vi segern i tredje perioden. Efter det slog vi Malmö, men sedan blev det två förluster och det blev redan i match fem lite av vinna eller försvinna. Med tre poäng efter fyra matcher är inte utgångsläget så himla bra.
– Efter derbysegern i femte omgången möter vi ett bra Rögle i ett dubbelmöte. Vi lyckas vinna båda matcherna och efter det kände jag att det ska mycket till om något lag ska kunna stoppa oss nu. Det var sådan sammanhållning hela tiden. Ingen gav upp, började gå åt ett annat håll eller började bli negativ som det ofta kan bli när ett lag går tungt.
– Du måste även ha tur i en kvalserie, men samtidigt jobbade vi oerhört hårt för att få den där turen.
Det sägs att du vann festen efter matchen mot Västerås då ni blev klara.
– (Skratt) Jag tror aldrig varit så glad i hela mitt liv. Jag gick ”all in” på sista matchen och på kvällen efteråt.
Har du haft någon dialog med Djurgården om en eventuell fortsättning i klubben till nästa säsong?
– Ja, det har jag väl haft. Jag sitter lite fortfarande och väntar på vad som ska hända. Personligen har jag bara pratat med ”Challe” en gång, men min agent har pratat lite mer med Djurgården. Vi får se vad som händer och jag tror att jag kommer att få klart med något lag den här veckan. Om det sedan blir Djurgården eller något annat lag kan jag faktiskt inte svara på.
– Det vore oerhört häftigt att få följa med Djurgården efter att ha gjort den här resan.
Är din magkänsla att Djurgården är intresserade?
– Jo, men det tror jag. Annars hade dom nog sagt hej då till mig tidigare eftersom dom redan gjort det till vissa andra spelare, men som sagt var jag vet inte hur det blir.
– Det är inget fel att träna själv en sommar och jag tror att jag klarar det ganska bra eftersom jag gjorde det förra sommaren innan jag åkte upp till Asplöven. Jag känner ändå att jag skulle vilja komma igång och träna med ett lag igen och komma in i dom vanliga rutinerna så att säga.
Kan du tänka dig att återvända till Asplöven?
– Både ja och nej. Det känns som jag fick ett litet lyft i Asplöven. Dom hjälpte mig på vägen genom att ge mig den här chansen. Jag har utvecklats både som person och hockeyspelare där uppe. Även om jag inte gjorde så jättemycket poäng så utvecklade jag mitt offensiva spel. Från att inte ha spelat ett enda powerplay till att jag i Asplöven fick spela i många viktiga situationer.
– Jag kanske inte behöver ta ett steg hela vägen till SHL, men jag känner att jag i alla fall vill ta ett steg till ett topplag i Hockeyallsvenskan och få en stor roll där. Sedan kan man ju aldrig räkna bort Asplöven. Dom kan bli hur bra som helst. Jag vet också att Per Kenttä har öppna armar för mig och vi har alltid haft en bra dialog med varandra. Det finns intresse från allsvenska klubbar, men just väntar jag på att kunna lägga alla kort på bordet och efter det sätta mig ner och tänka på vad som är det bästa för min utveckling.
Har Södertälje hört av sig?
– Jag har inte haft någon dialog direkt med Södertälje, men jag har hört ryktesvägar att dom är intresserade. Just nu vet jag inte om dom är det eller inte eftersom man värvat lite spelare mot slutet.
– Min moderförening är Strängnäs, men jag har ändå spelat från U15 fram till sista året i J20 innan jag lämna Södertälje. Jag fick göra två säsonger i A-laget så självklart ligger SSK mig varmt om hjärtat.
Den här artikeln handlar om: