Tillbaka där allt började – efter skadefyllda säsongerna: ”Bara att försöka bita i när det jävlas”
Efter närmare ett decennium på flykt är Tomas Skogs tillbaka där allt började igen, i Mora. Åren i Färjestad innehöll en del skador och nu sluter veteranen cirkeln efter flytten 2008. En flytt han beskriver som egoistisk.
– Då var jag i uppgången av min karriär och hade haft en ganska hyfsad säsong innan. Samtidigt var det ganska många klubbar som var och ryckte i mig, berättar han för hockeysverige.se.
MORA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Återkomsten för Mora till högsta serien innebär också att backen Tomas Skogs, 33, är tillbaka i Mora. Han lämnade Mora 2008 samtidigt som laget senast lämnade SHL. Nu är han tillbaka för att bli en välbehövlig klippa i defensiven hos sin moderklubb.
Skogs, som senaste två säsongerna spelade för Färjestad, följde givetvis Mora i kvalet under våren och kände sig till freds med det han fick se.
– Det var jättehäftigt givetvis och jag kände mycket med grabbarna eftersom jag tidigare gått igenom samma resa själv, säger Tomas Skogs till hockeysverige.se när vi besöker honom och Mora IK i Jalas Arena dagen före lagets första is-pass den här säsongen.
– När jag gjorde den resan var jag så pass ung så jag inte riktigt fattade vad vi hade ställt till med. Jag tror många av dom här grabbarna känner samma sak. Dom är i början av sina karriärer och får börja den med att klättra uppåt och chocka hela Hockeysverige.
– Jag kände en enorm glädje. Inte så mycket för min egen del utan för att grabbarna och moderklubben får ta det här steget, verkligen en skithäftig resa.
Du hade spelat med Färjestad mot Leksand under säsongen, hur såg du på Moras chanser att faktiskt vinna över Leksand i bäst av sju matcher?
– Det var mycket snack om ”hur kommer det här gå”. Leksand skulle ha en individuell skicklighet och allt det där, men med Moras fart och lagmaskin var det inget snack. Jag var otroligt imponerad över vad Mora presterade.
– Jag tror att Mora dessutom gjorde Leksand dåliga. Ingen visste vad som skulle hända när matcherna började, hur skulle ett SHL-lag stå sig mot Hockeyallsvenskans mästare? Det vart nog en negativ snöbollseffekt för Leksand.
När, var och hur blev det aktuellt att du skulle hem till Mora igen?
– Det tog inte så himla lång tid, men det blev heller inte klart på någon dag bara. När jag visste att det inte skulle bli någon fortsättning i Färjestad ville jag verkligen se över mina alternativ för jag inser att jag har inte så många år kvar på den här nivån. Jag har också sagt några gånger att det skulle vara kul att prova på att spela i utlandet innan jag packar ihop trunken.
– Nu hade jag inte räknat med att Mora skulle gå upp (skratt), men Peter (Hermodsson) har ringt mig nästan varje dag innan jag sa ja. Dessutom fick jag och min flickvän en dotter för två månader sedan. När vi då pratat ihop oss lite och kollat över alternativen så kändes det väldigt rätt att haka på den här resan.
Om Mora spelat kvar i Hockeyallsvenskan hade du hakat på den resan också?
– Nej, det skulle jag nog inte gjort om jag ska vara ärlig. Då hade jag siktat in mig mer på utlandet. Jag känner inte att jag på något sätt är klar med min karriär. Jag söker nya utmaningar och då är det i dom högsta serierna jag vill vara.
När det nu blev klart att du skulle spela i Mora närmsta två säsongerna, hur har snacket varit nere på ICA då du gått och handlat?
– Framförallt är det kul att jag har fått så mycket ryggdunkningar och positiv feedback, kul att du är hemma och hela den biten. Klart att jag växer av det. Sedan tror jag ändå att dom största kraven har jag på mig själv.
– Nu har jag inte heller varit i Mora så mycket ännu. Vi har haft tre korta träffar under sommaren sedan har det varit lite semester, men jag håller nog ändå en ganska anonym tillvaro, säger Tomas Skogs med ett leende samtidigt som det tidigare storspelaren och nu tillika juniortränaren i Mora, Johan Rosén, tittar förbi och hälsar.
Tomas Skogs debuterade i Mora redan 2001 och spelade alltså fram till och med 2008. Han var med om att både spela upp klubben i dåvarande elitserien och då laget åkte ur 2008.
– Jag var inte med första säsongen i elitserien eftersom jag var utlånad (Halmstad och Nyköping) då Hossa-bröderna (Marián och Marcel) (Shawn) Horcoff, (Daniel) Cleray och dom här var i Mora och spelade.
– Det blir ändå lite skillnad att få åka runt till Färjestad, Luleå och så vidare mot att åka, som vi hade gjort säsongen innan, till Troja-Ljungby, Mörrum, Tranås… Man kom hem med buss fyra på morgonen och dessutom jobbade jag som elevassistent.
Trots sitt stora hjärta och starka band till Mora valde Tomas Skogs att inte följa med ner i Hockeyallsvenskan. Anledningen till det var, enligt Skogs själv, av egoistiska skäl.
– Då var jag i uppgången av min karriär och hade haft en ganska hyfsad säsong innan. Samtidigt var det ganska många klubbar som var och ryckte i mig. Det var ett rent egoistiskt val att få spela i den högsta serien. Dessutom hade jag fått gjort några landskamper och jag ville se hur bra jag kunde bli.
– Mora gjorde nog allt dom kunde för att behålla mig, men för egen del kände jag att jag måste få spela i den högsta ligan för att få se hur långt jag kan ta mig.
Hur ser du på din roll du hade i Mora då jämfört med den du förväntas få nästa säsong?
– På den tiden tänkte jag inte så mycket på det där. Jag var ju en ungtupp som kom upp och fick spela med bland andra Jarmo Kultanen. Han var den som fick ta lite mer ansvar medan jag flängde och for lite här och där.
– Nu kanske det är jag som får ta den rollen Kultanen hade. Nu vet jag i och för sig inte det heller, men jag kanske kan tänka mig att det blir så eftersom jag har skaffat mig lite rutin för vad som krävs på den här nivån varje dag. Du har inte råd att ha speciellt många dåliga dagar i SHL för då blir det inga poäng. Det gäller att hitta en relativt hög lägsta nivå. Sedan får vi hoppas att vi har dom här spetsspelarna som kan avgöra matcherna.
Om du ser tillbaka på dom ambitioner och målsättningar du hade då du lämnade Mora för snart tio år sedan är dom detsamma idag?
– Jag vet inte riktigt vad jag hade för målsättningar då jag lämnade. Jag ville bara se hur bra jag kunde bli, hur långt kan jag ta mig och hur många år jag kommer kunna leva på den här drömmen som jag hade då jag var ung.
– Det jag nu har i bagaget, framförallt mina två säsonger i Skellefteå, är jag otroligt tacksam för. Det var ett rent bananskal att Lasse Johansson hörde av sig till mig efter tre säsonger i Timrå. Jag fick en liten annan syn på hockey samtidigt som Skellefteå och Luleå var dom som då satte en ny standard för svensk hockey. Jag fick se hur Skellefteå tränade, första säsongen blev det SM-final mot Brynäs och säsongen efter vann vi SM-guld. Det är vad jag kan se tillbaka på och vara absolut nöjdas med.
– Klart att drömmen är att stå där med bucklan en gång till. Det var också anledningen till att jag hamnade i Färjestad och inte utlandet efter Örebro. Färjestads målsättning är alltid att vara med och utmana om guldet, men med facit i hand blev det inte så. Här i Mora kanske det är lite andra mål som vi siktar på i början.
– Nu har jag sett hur långt jag kunde ta mig. Jag vet att jag aldrig kommer att spela i NHL, men det är ingenting som grämer mig det minsta. Istället är jag fantastiskt lycklig och priviligierad att jag har kunnat leva på det här så pass länge som jag gjort. Jag har fått se en stor del av hockeysverige, spelat med många profiler och haft många tränare som jag har kunnat suga åt mig kunskap av. Däremot är jag inte på något sätt nöjd. Jag ser fram emot åren här i Mora och hoppas jag kan utvecklas ännu mer.
Tomas Skogs har dragit med en del skador senaste säsongerna, men inför återkomsten till Mora känner han sig hel även om kroppen tagit lite stryk genom åren.
– Jag tycker att kroppen mår hyfsat. Klart att den inte är lika ung och fräsch som när jag var 22 år, så är det…
Du blir alltså också äldre du med?
– (Skratt) Framförallt bli kroppen äldre, men jag känner mig nog inte det minsta annorlunda mentalt jämfört med då jag lämnade Mora förra gången.
– Däremot tar det lite längre tid att värma upp och vara lite noggrann med allting. Jag hade lite skador i Färjestad och har försökt analysera varför både själv och med sjukvårdspersonal. Nu ser jag det ändå som rena otursgrejer. Jag åker in i sargen och gör illa axeln, tacklar någon så ett ledband i knäet går sönder och åker dessutom på en hjärnskakning, men jag vet inte vad jag skulle ha gjort annorlunda. Jag hoppas att jag kan lägga det där bakom mig nu.
Har du jobbat annorlunda i sommar för att förebygga eventuella skador?
– Hela fys-träningen har förändrats lite. Hockeyn går mycket fortare och det handlar mycket om att orka, att jobba med hjärtat och mjölksyran. Förr var det lite mer skrotlyftning. Det kanske man har fått tagit bort lite grann eftersom det slitit för mycket på kroppen. Annars är det bara att försöka bita i när det jävlas lite.
Den här artikeln handlar om: