Old School del tjugo – Frölunda

Precis som i många andra stora svenska klubbar, har enskilda familjer betytt mycket för Frölunda. Ingen dock kanske mer än familjen Andersson från Kungälv – som ni får träffa i Ronnie Johanssons senaste Old School.

Det sägs att rötterna till Västra Frölundas hockey finns på Hinsholmsviken vid Långedrag. Idag huserar klubben i behagliga Scandinavium, men resan dit har varit lång för klubben. Första SM-guldet tog klubben redan 1965. Toppar i laget då var bland andra Arne ”Lången” Carlsson, Roger ”Viking” Olsson, Ingemar Caris, ”Sura-Pelle” Pettersson, ”Lasse” Lundvall, Kjell-Ronnie Petterssom, Leif ”Blixten” Henriksson med flera.

Idag ska ni få träffa en familj som gett näst intill all sin hockeytid i Sverige till Västra Frölunda. Det är alltså familjen Andersson i Ytterby vi pratar om. Pappa Ronny och barnen Thomas, Mikael samt Niklas.

Ronny, Stendy IF står noterat som moderklubb på dig. Vart i herrans namn ligger Stendy?
– Det är en klubb från Gamlestaden i Göteborg. Det var där jag började min ishockeybana innan jag bytte klubb till IK Fellows och senare till Malmö FF.

När och hur hamnade du i Västra Frölunda IF?
– Det gick bra för mig i Malmö och jag fick stå nästan alla matcher de säsonger jag var där. Västra Frölunda IF hade två bra målvakter då i Ingemar Caris och Eine Ohlsson. Men när Eine lämnade Frölunda så hörde ”Bittan” Johansson av sig och frågade om jag var intresserad av spel hos dom. Det var målet som ung kille vilket gjorde valet lätt.

Vad minns ni grabbar av pappas tid som målvakt?
Niklas – Ingenting. Pappa hade nästan slutat när jag föddes. Men jag minns när han tränade brorsorna i Kungälv och senare i Frölunda. Men han tränade även Hanhals under något år.

Thomas – Jag kanske inte minns så mycket av pappa som spelare men det jag minns direkt så där är när jag och Micke sprang omkring i kulvertarna i Frölundaborg och lattja. Sen höll alltid ”Bittan” Johansson på och skoja med oss. Jag minns också han, Jack Bownass, som tränade pappa i Västra Frölunda, när han styrde och ställde med laget inne på Scandinavium.

Mikael – Som Thomas säger just allt spring i korridorerna på Frölundaborg är väl det man minns bäst och allt munhuggande med gubbarna i pappas lag.

Ronny, under de år du spelade i Västra Frölunda IF vilka var de naturliga ledarna i omklädningsrummet och vilka var det som höll mest låda?
– Det var ett gott gäng och jag vet inte om jag kan peka ut någon speciell. Det var så många som passerade under åren som var härliga killar och bra ledare.

Thomas, du är äldst av er bröder och sen kommer ”Micke”. Ni två kom över samtidigt till Västra Frölunda 1981 från Ytterby. Vad fick er att ta steget över?

Mikael – Det var väl ett naturligt steg i utvecklingen. Vi hade ett bra lag i Kungälv/Ytterby och det gick bra för oss.

Thomas – Jag vet egentligen inte vad som fick oss att gå över men jag och ”Micke” spelade i Kungälvs/Ytterbys A-lag och åkte väl ur det som hette division två då och jag har för mig att Frölunda ringde och värvade oss helt enkelt.

Blev det ett naturligt steg för dig med då Niklas att flytta till Västra Frölunda?
– Jag var 14 år då jag kom till Frölunda. Thomas och Mikael var

Foto: Bildbyrån (Arkivbild)

Niklas Andersson.

redan där så visst blev det naturligt. Sen är det väl så också att de fanns inte så många alternativ till klubbar om man ville satsa här i Göteborgs trakten.

”Micke” och Thomas, vad minns ni av era A-lags debuter?
Mikael – Jag var 16 år och vi förlorade 4-8 hemma mot Brynäs. Jag gjorde ett mål och spelade i samma kedja som Kent Eriksson och Hasse Sjöö. Det måste ha varit 1983.

Thomas – Vi låg i allsvenskan då och jag hade ingen aning om att jag skulle spela. Telefonen ringde på morgonen så det var bara att åka till Frölundaborg och spela. Vi mötte Tingsryd och jag gjorde fem mål, så den glömmer man inte.

Vilka var stjärnorna i klubben då?
Thomas – Mitt år i a-laget… det var Peter Gustavsson, ”Lill-Janne” Eriksson, Wickberg (Janne), Roger Åhsberg…

Mikael – … Christer Kellgren, ”Hasse” Sjöö, Kärrbrandt (Thomas) och en stor profil var givetvis Anders Broström.

Du Niklas debuterade först säsongen 1987/1988. Vad är ditt starkaste minne av debuten i A-laget?
– Inte så mycket alls av själva debuten mer än att det var otroligt stort att få spela i a-laget. Det var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag hade sett brorsorna spela där och målet var självklart att komma dit en dag jag med. Vi spelade inte i elitserien då utan i allsvenskan.

Några år senare så togs du ut som 19-åring att representera Tre Kronor i Canada Cup. Det måste ha varit hur stort som helst.
– Ja verkligen, allt var så otroligt stort. Jag kom ihåg att jag hörde på radion först att jag var uttagen och man fattade inte riktigt först.

Mikael, du var också med i Canada Cup 1991, vad minns ni av turneringen?
Mikael – Hela turneringen var hemskt kul. Det var min första stora turnering och Börje Salming var bland annat med. Han var den jag såg upp till mest av alla hockeyspelare och var lite av min idol. Sen var det jättekul att ha brorsan med sig.

Niklas – Det var en trygghet att ha Mikael med mig. Han kunde man fråga de korkade frågorna som man inte vågar fråga annars, haha. Jag fick trots allt spela lite grann mot USA har jag för mig, även om jag mest var reserv. Jag hade just gjort klart med spel i Quebec Nordiques och såg det som än fantastiskt bra uppladdning inför NHL spelet.

Av alla NHL lag ni spelat för, vilken organisation har känts starkast?
Niklas – Jag var i Toronto Maple Leafs en kort tid och där märkte man verkligen att hockeyn var stor. Mesta tiden tillbringade jag annars på Long Island, där jag spelade för New York Islanders och visserligen hade de tidigare vunnit fyra Stanley Cup titlar, med Stefan Persson, Tomas Jonsson, Anders Kallur och Mats Hallin i laget, men där var inte hockeyn speciellt stor. Jag hörde att arenan var placerad på fel del av Long Island, ganska långt ifrån de riktiga supportrarna.

Mikael – Jag måste säga Tampa Bay Lightning för jag jobbar åt den organisationen scout idag, haha. Skämt åsido så måste jag ändå säga att Tampa har en mycket bra organisation och var det lag som jag kanske hade min bästa tid i. Det blir inte sämre av att Tampa vann Stanley Cup första året jag var scout där. Fast jag vill även säga att Philadelphia Flyers hade en bra organisation de med.

Vilken är den största av alla NHL-stjärnor ni spelat med?
Mikael – Svår fråga men när jag kom över till NHL och Buffalo Sabers så spelade jag med Gil Perreault och han var fantastiskt bra, fast han var på väg mot slutet av sin karriär då. Sen spelade jag med Ron Francis i Hartford Whalers och han var också otroligt bra och fick aldrig riktigt den uppmärksamhet han förtjänade. Ron är mycket ödmjuk och bra kille. När jag var i ”Philly” så vimlade av stjärnor som John LeClair, Eric Lindros, Eric Desjardins och så vidare.

Niklas – När Mats Sundin blev skadad i Quebec Nordiques så fick jag komma upp från Halifax Citadels och ta hans plats tills han blev frisk. Då var det bara att resa tillbaka, haha. Men jag måste säga att han var och är en otroligt bra hockeyspelare. I Islanders spelade jag ihop med ”Ziggy” Palffy och han var också en riktigt bra spelare som var underskattad och kanske lite tillbakadragen, vilket nog han trivdes med.

Ronny, om du fick beskriva dina söner som hockeyspelare hur skulle det låta?
– Thomas var en otroligt stor talang som blev lite ”misshandlad” av Västra Frölunda och Roland Mattsson det året han var i A-laget. Tyvärr lade Thomas av lite för tidigt för han hade minst lika stor talang som Mikael och Niklas.

– Sen har vi Mikael som även han var en stortalang redan i unga år. Han spelade oftast i Thomas lag där de flesta var två år äldre. Vi var bland annat och mötte Stocksunds IF:s alla duktiga killar som Tommy Albelin, Tommy Lehman, Per-Erik Eklund, Per Martinelle och med nu avlidne Verner Persson som tränare och slog dem, till framförallt Verners stora förvåning.

– Om Mikael var den duktige skridskoåkaren så var Niklas teknikern. Niklas var en fantastiskt stor talang redan som ung han med.

Thomas, det blev bara en säsong i Västra Frölunda HC:s a-lag. Varför blev det så och vad hände sedan i ditt hockeyliv?
– Först och främst låg jag i lumpen det året jag kom upp i a-laget. Jag fick hoppa in på kort varsel i debuten som jag tidigare nämnt. Jag tror jag gjorde 5 mål men matchen efter var jag bänkad. Nästa inhopp så gjorde jag ett mål och ett assist, men vad hjälpte det? Jag blev bänkad igen. Jag resonerade som så att hjälper det inte att jag gör två poäng i en match för att få spela i matchen efter, så har jag inget här att hämta.

– De gav helt fel signaler till alla unga killar i Frölunda då. Vi hade en tränare som hette Roland Mattsson som hade en oerhörd press på sig att vi skulle ta oss tillbaka, så han vågade nog inte satsa riktigt på oss unga killar. Jag spelade sen en säsong i Mölndal, innan jag avslutade hockeyspelandet med en säsong i Kungälv.

Vilka är era största framgångar i hockeyrinken?
Thomas – Vi blev väl trea eller fyra vid junior-SM något år med Kungälv/Ytterby, det var stort. Jag har för mig vi förlorade i semifinal till Djurgården. Sen är det en stor framgång bara att få ha varit med i Västra Frölundas A-lag och juniorlag tycker jag.

Niklas – Det är jättesvårt att peka ut till exempel NHL-debuten, landslagsdebuten eller SM-gulden med Frölunda, för det var alla mål jag hade som barn att nå. Men ska jag välja ett så får det bli SM-gulden 2003 och 2005.

Mikael – VM guldet 1992, SM Guldet 2003, men jag vann även två Calder Cup (AHL) med Rochester Americans och Springfield Indians. Fast vilket som är störst vet jag inte, men just att vinna som lag är en otrolig känsla. Jag vann titeln Sveriges bästa junior ett år men det var individuellt och inte alls lika roligt.

Ronny – Jag spelade några matcher i B och J-landslaget och det var självklart stort även om jag inte fick spela i Tre Kronor någon gång men konkurrensen var otroligt hård på målvaktssidan då med bland andra ”Honken” Holmqvist och Kjell Svensson.

Vad gör ni idag? Jag vet att ni alla är näst intill grannar i Kungälv
Mikael – Jag är som sagt var scout för Tampa Bay Lightning i NHL och åker runt i framförallt Sverige och tittar på spelare men även på de större turneringarna runt om i världen för juniorer. Jag var nere på JVM och såg vårt fantastiska juniorlandslag som tog silver. Det behövde svensk juniorhockey.

Thomas – Jag är huvudansvarig på Kungälv Hockeys hockeyskola och hjälper även till i P-99 laget där min son spelar.

Ronny – Jag följer Västra Frölunda även om det inte blir på plats lika ofta längre då alla matcher nästan går på TV. Men just nu är jag med Mikael ute och tittar på lite unga talanger, något som är jättekul.

Niklas, ni har haft en turbulent säsong i Frölunda med ”Pelle” Bäckmans avgång, många nya spelare och nye tränare Roger

Foto: Bildbyrån (Arkivbild)

Niklas Andersson – den ende ännu aktive i familjen.

Melins inträde. Vad kan just Roger Melin tillföra laget?
– Han har ett skönt lugn och har en modern syn på hockeyn vilket passar oss bra. Vi har många nya killar i år och jag tror Roger är rätt person att få de att spela ett tryggt spel ihop.

Om jag säger att Västra Frölunda HC möter Brynäs IF i final framåt april. Vad säger ni då?
Niklas – Haha. Ja varför inte? Brynäs har börjat klättra nu i tabellen efter en trög start precis som oss. Men det krävs att vi spelar tajt hela säsongen om vi ska ta oss till final och en himla massa tur men vi ska försöka ta oss hela vägen.

Thomas – Att det inte blir Brynäs som Frölunda slår i finalen, utan något annat lag, haha.

Ronny – Håller med Thomas att det inte blir Brynäs. Men faller alla pusselbitar på plats så tror jag Västra Frölunda HC kan vinna SM-guld ,men det fattas lite i spelet för att nå dit.

Mikael – De är lite tidigt att redan nu uttala sig om det, men HV 71 verkar vara väldigt bra och måste gälla som favoriter, även om hjärtat klappar för Frölunda.

Fakta

Ronny Andersson
Född: 1944
Målvakt
Moderklubb: Stendy IF
Landskamper: 3 B – 2 J
Klubbar som spelare: Stendy IF, IK Fellows, Malmö FF, Västra Frölunda IF, Hanhals BK
Klubbar som tränare: Hanhals BK, Västra Frölunda IF U-lag, Kungälv/Ytterby HK
Bor i Kungälv

Thomas Andersson
Född: 1964
Forward
Moderklubb: Kungälv/Ytterby HK
Landskamper: 3 J
Klubbar som spelare: Kungälv/Ytterby HK, Västra Frölunda HC, Mölndals IF
Bor i Kungälv

Mikael Andersson
Född: 1966
Forward
Moderklubb: Kungälv/Ytterby HK
Landskamper: 47 A – 39 J
OS 5:a: 1998
VM Guld: 1992
VM Silver: 1993
VM Brons: 1994
World Cup Brons: 1996
Canada Cup Brons: 1991
JVM 5:a: 1984, 1985, 1986
JEM Brons: 1984
JEM 4:a: 1983
Svensk Mästare: 2003
AHL Mästare: 1987, 1991
Sveriges bästa junior: 1984
Klubbar som spelare: Kungälv/Ytterby HK, Västra Frölunda HC, Rochester Americans, Buffalo Sabers, Hartford Whalers, Springfield Indians, Tampa Bay Lightning, Philadelphia Flyers, New York Islanders
Bor i Kungälv

Niklas Andersson
Född: 1971
Forward
Moderklubb: Kungälv/Ytterby HK
Landskamper: 88 A – 2 B – 68 J
VM Silver: 1997, 2004
VM Brons: 2003
VM Brons: 2002
VM 6:a: 1996
World Cup Brons: 1996
Canada Cup Brons: 1991
JVM Silver: 1989
JVM 5:a: 1990
JVM 6:a: 1991
JEM 4:a: 1988, 1989
Svensk Mästare: 2003, 2005
Sveriges bästa junior: 1981
Guldhjälmen: 2003
Guldpucken: 2003
TV-pucken bästa forward: 1986
Klubbar som spelare: Kungälv/Ytterby HK, Västra Frölunda HC, Halifax Citadels, Quebec Nordiques, Cornwall Aces, Denver Grizzlies, New York Islanders, Kentucky Thoroughblades, San José Sharks, Chicago Wolwes, Nashville Predators, Calgary Flames
Bor i Kungälv

Text: Jante Abrahamsson

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: