Norrmännen som ska ta Leksand till slutspel: ”Vi kommer att överraska”
Det är norrmännen som ska göra det för Leksand i år. Henrik Haukeland och Sondre Olden väntas båda spela viktiga roller i SHL-nykomlingarnas lagbygge – och de har en stark tro på succé.
– Vi kommer att överraska, säger duon när hockeysverige.se träffar dem i Ullvi.
ULLVI/LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Är det två norrmän som ska föra Leksand till slutspel nästa säsong? Leksand gjorde som bekant en makalös avslutning på förra säsongen och tog steget upp tillbaka till SHL. Nu var heller inte den tänkta trupp man skulle ha den här säsongen, som klubben själva trodde skulle tillbringas i Hockeyallsvenskan, redo för SHL. Klubben har inte valt att satsa stora pengar på nyförvärv utan i stället bygga laget kring förra säsongens trupp. Dock har Leksand valt att plocka in några nya spelare. En av dessa är Sondre Olden, som förra säsongen spelade i Brynäs. Nu förväntas han få en stor roll i sin nya klubb där han för övrigt blir lagkamrat med kvalhjälten Henrik Haukeland, även han från Norge.
Hockeysverige.se stämde träff med Olden och Haukeland i byn Ullvi några kilometer utanför Leksand. När vi ses vid Ullvi Bystuga passar dom båda norrmännen på att fota den nästan magiska utsikt och miljö som är där. Inte långt därifrån bor för övrigt Fredrik Jax som sitter i klubbens sportråd. När vi slår oss ner på en av bänkarna i solen så frågar vi hur det kommer sig att Olden och Haukeland valde just hockeyn i skidtokiga Norge.
– Året innan jag fyllde sex år började hockeyskolan i Stjernen, som är min moderklubb hemma i Fredrikstad. Egentligen hade jag ingen koppling till hockeyn och mina föräldrar har aldrig spelat hockey, säger Henrik Haukeland och fortsätter:
– Jag var med och spelade varannan söndag eller liknande och tyckte hockey var kul. Sedan fortsatte jag vara utespelare till det att jag var nio eller tio år då jag i stället blev målvakt. Det var så allt började.
Sondre Olden började sin hockeybana i Manglerud från Oslo.
– Jag började på hockeyskolan där. Tidigare hade även min bror gått där, men även min syster, även om hon mest gick på skridskoskola. Man kan väl säga att det var morsan och farsan som var anledningen till att jag började med hockey.
Din bror (Cato Olden) är målvakt precis som Henrik Haukeland, var det aldrig aktuellt att du också skulle bli målvakt?
– Han har ju lagt av nu, men det var inte aktuellt eftersom jag ville göra mål. Det verkade inte något kul att stå där och vänta på att dom skulle skjuta på mig. Det var utespelare jag ville bli, säger Olden med ett leende.
”FJOLÅRET BLEV EN MAGISK RESA”
Henrik Haukeland och Sondre Olden bor just nu tillsammans med några ytterligare i laget i ett hus på Leksands Strand. De båda kände varandra lite redan innan Olden skrev på för Leksand.
– Vi har ju tidigare spelat lite i landslaget ihop, men det är först nu som vi lärt känna varandra ordentligt, säger Haukeland innan vi kommer in på vad som fick dem båda till Sverige första gången.
– Jag gick på hockeygymnasiet i Modo (2009-2011). Efter det åkte jag till USA (Erie Otters). Det var efter att jag blivit draftad av Toronto som dom ville att jag skulle åka dit, berättar Sondre Olden och fortsätter:
– Sedan blev det Norge igen (Vålerängen). Där blev jag kvar i två säsonger. Efter det fick jag möjligheten att komma till Sverige igen. Då var det bara att tacka ja. Efter den säsongen i Vålerengen åkte jag till Brynäs, eftersom jag ville åka dit där man spelade den bästa hockeyn.
Även Henrik Haukeland har spelat i Sverige innan han skrev på för Leksand inför fjolårssäsongen. Den 21-åriga målvakten spelade nämligen i Björklöven mellan 2010 och 2012.
– Jag fick komma på en tryout för hockeygymnasiet där uppe. Pappa och jag var där i fyra eller fem dagar. Det gick bra och efter tryouten fick jag komma in där, vilket var jättekul. Jag var två säsonger i ”Löven”, men sedan åkte vårt J20-lag ner från SuperElit. Då kände jag att det var bättre för mig att flytta hem, träna med A-laget i Stjernen och spela J20-hockey hemma i Norge. Efter det blev det två säsonger som ordinarie i A-laget innan det blev Leksand i fjol.
– Leksand värvade mig hit. Dom hade förlorat den sista matchen mot Malmö på torsdagen eller vad det var för dag. Tisdagen veckan därpå ringde Sjur (Robert Nilsen, tränare) och frågade hur mitt kontrakt såg ut med Stjernen. Efter att jag sagt att jag inte hade något kontrakt gick allt ganska fort.
För den norska målvakten blev det en ganska omvälvande säsong som avslutades med att han blev stor matchhjälte i direktkvalet mot Modo.
– Det var en liten berg- och dalbanesäsong. Vi började väldigt, väldigt svagt. Som alla vet så låg vi sist. Efter att vi bytt tränare började vi klättra och resten av säsongen blev en magisk resa.
– Jag fick inte stå så mycket i början. När vi hade bytt tränare fick jag stå mer och på slutet fick jag stå i princip alla matcher.
Vad var det som gjorde att du tog steget förbi Frans Tuohimaa som inledningsvis var förstamålvakt?
– Jag kände väl egentligen aldrig att jag tog ett steg förbi honom. Det var mer att vi tävlade och sedan var det så att jag vann mycket matcher medan han hade väldigt oflyt. Vi kunde förlora med 2-1 trots att han hade stått på huvudet och rädda puckar, medan jag vann hur många matcher som helst. Ibland med skicklighet och ibland är det tur.
– Jag tror att tränarna kände att jag vann lite mer matcher åt laget och därför fick jag spela mer mot slutet. Frans är en jätteduktig målvakt. Vi konkurrerade samtidigt som han sporrade mig, men framförallt var vi mer som ett team.
När vi ber Haukeland ta oss igenom den sjunde och avgörande matchen mot Modo skakar Olden, som då fortfarande spelade i Brynäs, på huvudet och ler innan den norska landslagsmålvakten försöker hitta ord som kan beskriva det som hände.
– Ja, vad ska jag säga… Det var lite grann som hela vår säsong hade varit. Vi kände att allt var som en saga och den fick inte sluta olyckligt.
– Första perioden spelade vi riktigt bra. Sedan får Modo ett mål i slutet av den perioden och efter det tar dom över. I andra känns det som att vi är totalt slutkörda. När vi sitter i omklädningsrummet efter andra perioden så tänkte jag: ”har vi någon energi kvar?” Vi lyckas på något sätt ta oss tillbaka i matchen och då vi får 3-2-målet får vi mycket energi.
– Därefter är den en bra prestation av (Alexander) Ytterell som gör att vi får 3-3. Vi var ju glada att vi hade tagit matchen till sudden, men jag kan tänka mig hur deras killar kände sig. Det var bara ett mål som skilde mellan fiasko och succé, enormt mycket stod på spel och när vi kom till sudden tycker jag att det var vi som hade övertaget.
Modo hade ett eller ett par frilägen efter 3-3 målet och i sudden, hann du ens tänka vad ett insläppt mål skulle betyda då?
– Den som säger att han inte tänker negativa tankar i ett sådant läge ljuger. Det gäller ändå att försöka att lägga upp en positiv bild i sin tanke, att se att vi vinner i stället för att se dom negativa bilderna. Det är något som har hjälpt mig mycket.
Kan du klä ord på känslan när Brock Montpetit sätter dit den avgörande pucken bakom Adam Reideborn?
– Jag trodde inte det var sant, säger Haukeland med ett stort leende.
”FICK ALDRIG CHANSEN I BRYNÄS”
Efter tiden i Erie Otters hade Sondre Olden två ganska tuffa säsonger i Brynäs med begränsad speltid. Totalt har det bara blivit fem mål och totalt elva poäng på 57 matcher.
– När jag kom över dit förstod jag att det var ett ganska ungt lag och att det inte kommer att bli något slutspel. Killarna sa redan på campen att vi skulle få en ganska tuff säsong. Toronto hade sagt att dom skulle ordna något bra lag. Visserligen fick jag spela mycket, men det var inte en chans att vi skulle gå till slutspel. Jag tror att vi vann tio matcher av 68. Det var tufft och egentligen bara att glömma säsongen, samtidigt som jag ändå lärde mig mycket.
Var det aldrig aktuellt att du skulle stanna kvar ytterligare en säsong där borta?
– Nej, efter den säsongen där ville jag inte stanna kvar. Som sagt var så lärde jag mig mycket den säsongen, men det var tufft.
Efter OS- och VM-spel hamnar Sondre Olden i Brynäs, men tillvaron där blir inte riktigt vad han hade tänkt sig.
– Jag var skadad, bland annat i en axel som jag opererade. Sedan blev det mycket tredje- och fjärdelinan och inget powerplay. Jag tror jag snittade sex minuter per match förra säsongen och fick egentligen ingen chans. När jag väl kom in så tycker jag att jag gjorde det bra. Ofta fick jag sitta två perioder och sedan komma in…
Förändrades din roll när Thomas ”Bulan” Berglund tog över tränarrollen efter att Tommy Jonsson fått lämna?
– Nej, inte så mycket. När ”Bulan” kom in så hade jag opererat mig och var inte klar för spel förrän i oktober. Det gick bra i starten, men sedan vet jag inte vad som hände och jag blev satt åt sidan. Det vart lite fram och tillbaka och det blev inte någon succé.
Kan du känna en besvikelse över din tid i Brynäs?
– Ja, helt klart. Hade jag fått en chans att visa upp mig och sluppit skador så tror jag att det hade blivit något helt annat.
– Det är ett bra gäng, bra tränarteam och bra ledare så jag tror att det kan bli riktigt bra här i Leksand.
Tränarna i Leksand ser att du ska vara en av spelarna som får en stor roll i laget, känner du själv att du kan vara spelaren som tar den rollen?
– Ja, det kan jag se framför mig. Jag har pratat lite med tränarna om min roll och den är något som jag ser fram emot. Jag tror, som sagt var, att det kan bli bra här i Leksand. Det är inte så många som tror på oss, men vi är många unga skickliga spelare som vill fram och jag tror att vi kan bli ganska jobbiga att spela emot.
Varför valde du just spel i Leksand?
– Leksand är nya i SHL och dom var lite ”på”. Det känns spännande med att vi är nykomlingar och att det är ett ungt lag. När det inte är någon som tror på oss och då vi är ett så pass ungt lag kan vi överraska.
Av nästan all expertis så tippas Leksand att komma sista i SHL, något som Henrik Haukeland tror kan passa laget bra.
– Vi vet att det kommer bli tufft och så vidare, men vi har många spelare som varit bra i Hockeyallsvenskan men som även kommer kunna göra det bra i SHL. Exempelvis, Sondre, Johan Porsberger, Johan Olofsson, (Janos) Hari… Det är många spelare som jag tror kommer att ta stora kliv.
– Vi vet också att vi inte kan stå kvar på samma nivå som förra säsongen utan alla i laget måste ta nästa kliv. Även om vi hade en fantastisk säsong i fjol så hjälper inte det oss nu. Alla står på noll och måste lägga ner ett hårt arbete och allt det där, men jag tror att vi, precis som Sondre säger, kommer att överraska. Det är inte många som tror på oss, vilket jag tror är perfekt.
Även Sondre Olden har samma känsla som Henrik Haukeland – att laget kan överraska kommande säsong.
– Att bli tippade att komma sist är perfekt. Vi har ju inga förväntningar på oss och det är väl bra, men samtidigt får väl experterna tippa vad dom vill.
Vad ska två unga norrmän tillföra Leksand?
– Vi får göra så gott vi kan på isen. Sedan får vi försöka vara trevliga vid sidan av. Vi norrmän är ju lite glada, skrattar Haukeland.
Den här artikeln handlar om: