”Jag hade precis krockat med bilen när de ringde”

Efter en säsong i Schweiz är Broc Little tillbaka i SHL och Linköping. Höstsäsongen förstördes av en fotskada som höll honom från spel i femton matcher.  Efter en händelserik fjolårssäsong och höst är Broc Little tillbaka:
– Jag börjar få benen med mig nu,

Efter 2016-17 flyttade Broc Little från Linköping till den klassiska klubben Davos i den schweiziska ligan. Men det blev bara en säsong i alpnationen innan flyttlasset gick tillbaka till Sverige, SHL och LHC. Trots 21 mål och 15 assist på 48 matcher var spelet inte till belåtenhet.
– MItt spel i Davos sjönk undan för undan. Det var atmosfären runt laget. Kulturen. Jag behöver en tränare som låter mig spela mitt spel. Där var det väldigt detaljstyrt, förklarar Little för Hickeysverige efter en tvåmålsinsats i segern mot HV71 under lördagen.

Davos dåvarande tränare, Arno del Curto, är en del av den schweiziska hockeyhistorien, men:
– Han är en legendar där. Han hade varit där typ 25 år, men det började nog slita på laget att ha honom. Jag vill spela mitt spel och när jag inte fick det kändes det bakbundet.

Slitningarna ledde under den här hösten till att del Curto fick lämna Davos efter 22 år. Men fjolårssäsongen i Schweiz bjöd inte bara på besvikelser. Broc Little fick vara med om något som är få förunnat – Broc Little spelade i OS.
– Haha, det var inget jag hade kunnat drömma om! Jag fick ett samtal under sommaren 2017 där de sa att jag kommit med i någon form av trupp, säger han med ett leenede.

En preliminärtrupp?
– Ja precis. Det var säkert hundra spelare på listan så det var ju inget som var säkert och vi visste ju inte hur det skulle bli med NHL-spelarna heller, berättar han och fortsätter:
– Jag fick bekräftelsen runt jul. Jag hade precis krockat med bilen när de ringde. Jag skulle ta hundarna till golfbanan i Davos. På vintrarna får man gå runt där med hundarna, det är superhärligt.

Vi backar bandet lite. Du hade krockat med bilen? Vad hände och hur gick det?
– Haha! Ja. Garret Roe hade ringt mig några minuter innan och sagt att han kom med i truppen, så jag vet inte om det var min besvikelse över att jag kanske inte kom med  som påverkade mina färdigheter bakom ratten. Hela krocken var hur som helst mitt fel, jag stängde en kille som skulle svänga ut och han körde in i mig. Sen ringde de och sa att jag också var med och då kunde jag inte ha brytt mig mindre om bilen, skrattar Little.

OS-äventyret gav visserligen ingen medalj men sett på det stora hela gör det ingenting så här i efterhand. Det är ändå ett minne för livet:
– Det var otroligt roligt. Jag spelade med många killar jag spelat med förut och jag delade rum med två grabbar som jag spelade collegehockey med. Det var fantastiskt. Det var en dröm som slog in och jag fick ta med hela familjen. Vi spelade okej, tycker jag. Själv hade jag nog önskat att jag var i bättre form, men det berodde mycket på situationen i Davos.
– Men vi gjorde det bra tycker jag. Vi föll på straffar mot tjeckerna, det var synd. Jag tycker nog att vi hade haft en bra chans om vi hade gått vidare där. Men jag känner inte att jag kunde gjort något annorlunda. Det var väldigt roligt.

”VILLE HELA TIDEN HIT”

Någon fortsättning blev det inte i Schweiz och istället gick flyttlasset tillbaka till Sverige, och efter några turer hamnade Little än en gång i Linköping, men det hade kunnat bl Örebro.
– Jag vet inte vad procentfördelningen var mellan klubbarna. Jag hade ett erbjudanden från Örebro, så är det. Det var en ekonomisk skillnad men jag ville hela tiden komma hit. Det handlade bara om att hitta rätt nivå på alltihop för att sy ihop det bäst, förklarar han.

”GÅR BÄTTRE OCH BÄTTRE”

Återkomsten till LHC, där han tidigare gjort 67 mål och 77 assist på 150 matcher, började visserligen helt okej med fyra poäng på de första fem matcherna. Men det dröjde till den sjätte innan målskytten LIttle presenterade sig med två mål mot Mora den 4 oktober. Det hann bli ytterligare ett mål innan han skadade foten mot Skellefteå den 21 oktober. En skada som höll honom borta i nästan två månader och totalt 15 matcher.
– Det är den längsta tiden jag har missat i min karriär. Det är svårt men det gäller att behålla fokus, säger han och fortsätter:
– Det har gått bättre och bättre för varje match. Jag fick första målet för några matcher sedan. Det gör det lite enklare och ger så klart en boost i självförtroendet. Det är kul att vara tillbaka.

Det var visserligen bara två matcher…
– Så kan man se det, men för mig var det två månader innan dess också. Det är en underbar känsla. Jag försökte träna och hänga med men när man missar så många matcher är det annorlunda. Det går inte att simulera en match fullt ut på träning. Jag behöver ha mina ben igång på riktigt och nu känns det bra. Det tog några veckor men nu är jag där.

Att komma ”hem” och spela för att sedan skada sig. Blir det en större stress att komma tillbaka och visa att du är den du var när du lämnade, eller är det ingen skillnad gentemot om du varit ny i en klubb?
– På ett sätt är det tvärtom, tror jag. Jag vet min status här. Jag känner klubben, de känner mig. Fansen…, säger han och rösten tonar bort kort innan han fortsätter:
– Jag har mitt avtal. Det har nog varit en trygghet snarare än en stress, skulle jag säga. Jag visste att jag skulle komma tillbaka in i truppen och vilken plats det skulle röra sig om, så det har nog varit skönare snarare än en stress. Hade jag varit ny i en klubb hade det varit en helt annan press.

Du har varit borta en säsong och det har hänt en del här. Vad skulle du säga är skillnaden på Linköping som lag under den tid du har varit borta?
– Jag vill inte dissa några tidigare uppställningar eller tränare men nu har vi spelare i hela uppställningen som köper in på det vi gör. Vi har alltid haft bra lag, och jag vill inte ta ifrån någon vad han gjort för laget tidigare. Jag vet att du inte menade frågan så. Men det känns som att alla – verkligen alla – är med på vad vi ska göra här. De första tio matcherna jag spelade innan jag gick sönder kände jag direkt att vi har något speciellt på gång. Det hjälper naturligtvis att vi har många unga killar som kommer in och tar för sig. Men i slutändan är det nog svårt att sätta fingret på en exakt skillnad. Vi har varit topp tre, topp fyra varje år jag har varit här. Vi har alltid haft bra lag.

Vad tar du med dig, om något, från din tid i Davos?
– Oj, jag vet inte. Jag tycker att jag har vuxit som spelare. Jag försöker tänka på att vara mer allround i mitt spel. Innan skadan tycker jag att jag spelade bra över hela banan och nu tycker jag att jag är på väg tillbaka mot det. Jag har ett A på bröstet och då vill jag föregå med gott exempel. När man blir äldre lär man sig mycket, man blir mer självmedveten och jag vill vara en bra förebild för spelarna här, säger Broc Little och fortsätter:
– Första tio spelade jag mycket i numerärt underläge och jag tycker att jag jobbade hårt. Men ibland tappar man i aspekter av spelet. Jag har pratat med Klas (Östman) om det. Och nu börjar jag komma tillbaka till det. Jag konserverar mitt spel bättre. När man har pressen på sig att göra mål är det bra att kunna konservera och sedan kunna göra som idag, på övertid.

Kan du sätta ord på kemin i din kedja?
– Alla måste bidra hela tiden och på de senaste tre matchern har det börjat kännas riktigt bra i kedjan Jag tror att (Derek) Roy har gjort assist på alla de här målen, i alla fall fyra av fem. Han är rolig att spela med. Och  ”Brody” (Adam Brodecki) gillar att hålla i pucken och är otroligt rolig att spela med.

NY DERBYSEGER: ”VI GÅR IGÅNG PÅ DET”

Linköping har precis bärgat fjärde raka segern. Ärkerivalen HV71 kämpades till slut ned efter en ihärdig batalj och det var Broc Little som fick sista ordet med sitt femte mål på tre matcher. De fyra segrarna gör nu att laget för tillfället återfinns på fjärde plats i tabellen, bara två poäng från serieledande Frölunda.
– Det är jämnt i ligan. Tabellen är galet jämn. Men det gör det ju roligt. Det är mycket som står på spel i varje match.

Mot HV71 var det utsålt igen och matchen fick en hyfsad inramning…
– Ja, under min tid här har vi alltid gjort bra ifrån oss mot HV. Vi går igång ganska bra på det. Publiken är fantastisk. Jag har inte varit med om så bra stämnning under min tid här. Jag vet inte vad det är men i år är det något extra. Det hjälper ju så klart att vi får den här typen av matcher, avslutar Little med ett leende.