Domarnas utveckling – från Elitseriens start till idag

Då: Två huvuddomare och inga linjedomare. Nu: Två huvuddomare, två linjedomare och tusentals ytterligare domare på sociala medier. Domarrollen har genomgått stora förändringar, och blivit allt mer utsatt, under årens lopp.

–  När jag började döma kunde det stå någon artikel i Aftonbladet eller Expressen dagen efter en match. Där rymdes inte alla tveksamheter som folk tyckte, konstaterar “Kuben” Andersson.

Orwar Cerwall, Lars-Göran Björkman, Jack Åström, Gunnar Fransson, Olle Karlsson, Rikard Grandin, Ingemar Johansson, Per-Åke Wigh, Lars Tegnér och Jörgen Andersson. Vi skriver 5 oktober 1975 och premiäromgången av den första elitserien någonsin. För er som kan era elitdomare genom alla tider vet att ovan nämnda tio personerna är första domarna att döma i elitserien. Vid den här tiden var det bara två domare och inga linjemän.

Hur har sedan matchledarskapet som är grunden i att döma hockey utvecklas? Dag Ohlsson är Sveriges mest meriterade domare. Han minns tillbaka på inledningen av sin karriär som har innefattat VM. OS och Canada Cup-finaler.
– Det var ett stort steg att gå från Division 1 upp till elitserien och man kan väl säga att vi domare behövde vara lite mer vakna, skrattar ”Daggen” och fortsätter:
– Dialogen på isen var betydligt tuffare på speciellt 1980-talet. Det spelades en väldigt ful ishockey. Då slog spelarna med klubborna mot varandra och hade sig.
– Däremot var respekten mot oss domare, i alla fall mot mig personligen, inget problem. Visst var det någon som spårade ur lite grann, men i stort sett har den sidan fungerat bra.

Däremot minns domarlegendaren en incident som etsat sig fast i hans minne.
– En otäck grej var med Peter Wallin. Han tog en klubba och slog rakt i ansiktet på Lennart Norberg i Björklöven. Det var inte så snällt precis. Som domare var det bara att kalla in så mycket folk som möjligt för att hjälpa Norberg. Det blev extra otäckt eftersom det var så mycket blod.

"VI HÄNGDES INTE UT SPECIELLT MYCKET"

Hur upplevde du att media hanterade er domare under 70 och 80-talet?
- Vi hängdes inte ut speciellt mycket i tidningarna vid den här tiden. Visst, hände det ibland men inte så det påverkade mig som domare framåt.

Vad ser du som den största förändringen som domare idag jämfört med då du själv var aktiv?
- I och med tvådomarsystemet som införts har domarna en bättre koll. På så vis spårar det aldrig ur. Det finns mer eller mindre en domare bakom ryggen på varje spelare. 

Dag Olsson.
Dag Olsson. 

Thomas Andersson, ”Kuben” kallad, var elitdomare under 26 år innan han tackades av vid en ceremoni i april 2015. Han har med andra ord varit med och upplevt på nära håll matchledarskapet in i tvådomarsystemet.
- Det har varit mycket upp till domaren själv att utveckla sig som matchledare. Domare för mig är mer svart, vitt, rätt, fel, hit och dit, så jag vill kalla det matchledare.
- Oftast handlar det om att få två lag, två avdelningar på ett företag, att jobba ihop under två och en halv timme för att underhålla publiken. Att kunna se hur lagen och spelarna vill ha det. En bra domare låter lagen bestämma så mycket som möjligt. Sedan går domaren in och petar när det behövs.
- Ett talesätt vi domare ofta hade i början på våra karriärer var ”kom in i matchen och ta någon bra utvisning i början.” Jämför jag det med slutet av karriären, då tänkte jag ofta ”nu får vi se hur långt det går innan jag behöver ta en utvisning.”

Har kraven utifrån på hur domaren ska leda en match varit ungefär likvärdigt under hela din karriär?
- Kraven utifrån har nog blivit värre med tanke på att det är så himla mycket pengar involverade. Även fansen är mer involverade idag.
- När jag började döma kunde det stå någon artikel i Aftonbladet eller Expressen dagen efter en match. Där rymdes inte alla tveksamheter som folk tyckte. Nu är det realtid. Tar domaren en utvisning eller inte står det om situationen efter 30 sekunder i sociala medier.
- Den tuffaste biten som domare har annars varit att få informella ledarna med sig i matcherna. Sedan har det varit en tuff bit att få domarteamet att gå ihop och tänka på rätt sätt och framförallt lika.
- När det är ett fyradomarsystem är det viktigt att ha två huvuddomare som tänker hockey likadant. Annars kan det bli pannkaka av matchen.

"ACCEPTANSEN HAR BLIVIT MYCKET BÄTTRE"

Hur ser du att acceptansen hos spelarna och ledarna för er domare förändrats under åren?
- Idag har spelarna hockeyn som jobb, vilket det också blivit för många domare. I alla fall var det så för mig i slutet. Jag tycker att acceptansen blivit mycket, mycket bättre.
- Sedan kan jag tycka att fyradomarsystemet inte utvecklats i den riktning som jag hade förväntat mig. Det finns säkert många anledningar till det. Bland annat är det många nya unga domare som kommer upp. Jag tror inte de alltid fått rätt vägledning genom sin karriär vilket är väldigt viktigt då det inte finns så många rutinerade killar kvar som kan tipsa och hjälpa.

Blev du en bättre domare då du blev en heltidsanställd domare?
- Till slut blev jag nog det. I alla fall fick jag bättre förutsättningar att kunna förbereda mig, gå igenom matcherna efteråt, prata med både ledare och lag. Att utvecklas som domare innebär att exempelvis fråga dig, Ronnie, ”Vad tyckte du?” Jag kunde även fråga en ledare ”Jag kände så här idag, hur upplevde ni det?”.
- Många ledare och spelare var också väldigt bra att prata med. För min egen utveckling tyckte jag också att det var viktigt att ta in utifrån, men såklart även att få tid att titta på mina matcher. Det hade jag inte samma möjlighet att göra då jag kom hem klockan två på natten för att sedan gå upp och jobba dagen efter, ungar, familj och nästa kväll jobba på brandkåren. 

"Kuben" i samspråk med Rickard Wallin.Bildbyrån

Hur är ni domare som lag före, under och efter en match?
- Det är jätteviktigt att det blir ett lag. Det har hänt flera gånger att en spelare sagt till mig om en linjeman ”Var det han som skvallrade?” ”Nej, han gav mig upplysningar.”
- Vi är ett lag precis som lagen och vi måste göra vårt yttersta när vi är där. Klart att vi fyra som är där måste jobba ihop för att minimera misstagen. Annars vore det tjänstefel. Därför är det också jätteviktigt att domarna pratar ihop sig redan innan matchen, att man går igenom hur alla fyra ska agera i olika situationer, vilka spelare som ska hållas under uppsikt och så vidare.

SDHL:S UTVECKLING - EN UTMANING FÖR DOMARNA

Sverige har även haft många skickliga kvinnliga domare. Bland andra Katarina Timglas, Gabriella Grahn och Maria Furberg. Idag är det bara Timglas och Furberg som är kvinnliga domare i SDHL.
- Respekten från spelarna har absolut växt under åren jag dömt. Tidigare var jag spelare. Sedan var jag spelaren som börjat döma. Senaste åren har jag blivit etablerad i ligan som domare. Tjejerna vet vem jag är och vart de har mig, vilket är ömsesidigt. Jag har en bra relation med de flesta spelarna i SDHL, berättar Maria Furberg som också kan se att hon har fördelar i sin roll som domare genom att hon spelat på en hög nivå.
- Spelförståelsen såklart, men också förståelsen för damishockeyn. Jag kan tugget med tjejerna och vet hur de fungerar. Säga vad man vill men genetiskt är vi lite olika. Där har jag mycket gratis, att jag är tjej och har spelat hockey.

Hur har SDHL:s utveckling senaste åren påverkat er domare?
- Ligan har blivit bättre. Även om tjejerna fortfarande har dåliga förutsättningar har det blivit bättre med åren. Tjejerna är också generellt mer seriösa i sitt hockeyspelande. Många tränar flera gånger varje dag och seriositeten kring hela dam-verksamheten har blivit otroligt mycket större.
- Klart att det här påverkar oss domare på så vis att om tempot blir högre ställs det också högre krav på oss, vilket också gör oss domare bättre.

Maria FurbergMaria FurbergRonnie Rönnkvist
Ni har fortfarande bara en huvuddomare i SDHL, hur ser du på det?
- Personligen tycker jag att det ska vara fyra i och med att det är så internationellt. När spelarna ska ut med landslagen blir det en omställning att ha en domare till.
- Sedan kan det diskuteras om det verkligen behövs fyra domare i SDHL just nu. Kanske inte rent nivå-mässigt. Matcherna klarar sig ganska bra på tre. För att öka kvalitén på domarna och för att vi ska få träna på fyradomarsystemet inför internationella turneringarna tycker jag att det är det nästa steg vi på damsidan ska ta. Det är också givetvis en ekonomisk fråga i det hela. 

"VI FICK STÄLLA OM TRÄNINGEN"

Tomas Thorsbrink är domarbas inom SHL och var involverad då ligan gick över till just ett fyradomarsystem.
- Den största omställningen var att komma in i ett helt nytt arbetsmönster. Framför allt att domarna nu skulle dela på ett ansvar. Tidigare var det en domare. Han bestämde själv, men nu var det helt plötsligt två. Starka individer som skulle dela på ett ansvar var den stora grejen.
- Vi upptäckte också att det inte blev som vi tänkt oss inledningsvis, men över tid har det blivit bättre. En annan sak var att från det att alla domare var duktiga på att åka framlänges, men nu skulle domarna nästan inte åka någonting framåt utan nästan bara baklängesåkning. Vi fick ställa om träningen till att innefatta mycket baklängesåkning.
- Domarna vi hade då tog det här ganska bra. Internationella domarna med ”Kuben”, Christer Lärking, Uffe Rönnmark, Marcus Vinneborg och så vidare skickades iväg till Vierumäki i Finland under sju dagar. Dit kom domare från mer eller mindre hela världen för att lära sig fyradomarsystemet.
- Överlag tror jag flesta domarna tyckte det var bra, men inte alla eftersom en del levde på sin kommunikation och hantera saker när man dömde själv.
- Det var ändå bra att vi gick över till det här för tänk om vi skulle gå tillbaka till tredomarsystemet med den fart vi har. Det skulle inte gå.

Hur har acceptansen bland spelarna varit för fyradomarsystemet?
- Den har varit bra. För det första var det inte alls samma mediabevakning tidigare och det mesta löstes ute på isen. Det blev inte så mycket skriverier vid sidan av då det var tre domare.
- När det blev fyra domare, i början undrade nog spelarna vem man skulle prata med. Spelarna visste knappt vem det var som tog utvisningarna eller något annat. Nu tror jag spelarna har full acceptans för domarna. Jag har svårt att se att någon spelare skulle säga att han inte vill ha fyra domare i SHL.  

Tomas Thorsbrink.Tomas Thorsbrink.Foto: Ronnie Rönnkvist

Har det blivit mer korrekta domslut i och med det nya systemet?
- Ja, jag tror det eftersom man ser mer. Sedan är det alltid svårt att svara på vad som är korrekt. I vårt regelverk finns det om och men. Det är få regler som är svartvita i hockeyn och är fortfarande en bedömning.
- Övertid, om vi tittar på en match från 1994 kontra idag tror jag att det är fler, utifrån sättet vi vill att domarna ska döma idag, korrekta utvisningar.
- Sedan är det så att domarna som var riktigt bra förr hade det här i ryggmärgen och känslan av att nästan kunna se i nacken. Samtidigt kunde domarna komma undan med ”jag såg inte”, vilket var accepterat. Idag är det svårare att komma undan med det eftersom fyra domare ser mer än tre.

Thomas, varför ska en ung tjej eller kille börja döma hockey?
- Det är en väldigt bra skola för livet. För det första att du får hantera och jobba med ditt personliga ledarskap. Det är faktiskt vad du gör, vilket inte alla tänker på när man börjar. Oavsett hur långt du går som domare har du nytta av det både i ditt privata och arbetsliv.
- Den andra delen är en liten slant i fickan. Du behöver inte fundera på fickpengar samtidigt som det kan vara rätt trevligt att ha gjort någonting själv för pengarna. I längden, om du går in för det här, kan du bli professionell och leva på att vara domare plus att du kommer vara i en fysiskt bra form.

Intervjun hittar du även i Magasinet HOCKEY som du kan prenumerera på här: https://magasinethockey.se/prenumerera/


Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: