Befriade sig från vidskepligheten – då kom lyftet: ”Siktar på NHL”

Det brukar heta att målvakter är ”speciella” individer. I Linus Fernströms fall brukade det vara sant, men efter att ha sanerat bort onödiga rutiner och sin vidskeplighet är han bättre än någonsin. Nu vill han använda säsongen med Frölunda som en språngbräda – till NHL.
– Det finns ingen anledning att tänka att man ska vara nöjd med att spela i SHL, säger han till hockeysverige.se.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
För att kunna prestera i det inrutade liv som atleter på hög nivå lever krävs det både målmedvetenhet och disciplin. Att skaffa sig bra rutiner brukar anges som en av de viktigaste ingredienserna i receptet på framgång, men vad händer om rutinerna tar för mycket utrymme eller blir för avancerade? Då är risken att de börjar utgöra en mental spärr i stället för att bli en nyckel till större frihet.

Foto: Bildbyrån

Frölundas målvakt Linus Fernström har upplevt båda sidorna av myntet. Som den extremt seriösa idrottsman han är har han gått in hårt för att bli så bra som möjligt på sin profession. Men i hans fall fick just rutinerna lite för stort utrymme i livet, något som i slutändan kom att hämma hans prestation på isen. Tack vare ett samarbete med en mental coach har han lyckats befria sig själv från de störande elementen.
– Förra året hade jag väldigt många rutiner och tyckte att jag band upp mig för mycket och det var nästan så att det låg prestationsångest i det. Men det är ju inte så att jag spelar bättre för att jag slår handen i väggen tre gånger, säger Linus Fernström till hockeysverige.se.

Det är till hälften sanning, till hälften glimten i ögat som man brukar säga att målvakter är ”speciella” filurer. Påståendet bygger på årtionden av knasiga historier om hur målvakter förbereder sig inför matcher och hur vidskepliga de kan vara. Linus Fernström ler igenkännande när vidskeplighet kommer på tal.
– Jag har varit det, men har tagit bort nästan allting sådant. När man väl börjar ta bort sådant tänker man att ”men jag kan inte sluta göra så här”, men för varje grej man tar bort ju mer peppad blir man på att ta bort fler saker och till slut blir det nästan en tvångstanke att ta bort grejer i stället, skrattar han.

Vad är det för grejer du har tagit bort?
– Ett exempel är att jag alltid parkerade på tredje parkeringsplatsen inför match. Det var en sådan grej jag kunde göra och det är jätteskönt att det är borta.

Och om den parkeringsplatsen var upptagen?
– Då var det fritt val, men det kändes alltid bäst om jag fick trean (skratt).

Foto: Bildbyrån/Ola Westerberg

”JAG VILL KOMMA VIDARE”

När Linus Fernström väl levde i sin bubbla av rutiner och vidskepelser kändes det helt naturligt, om än påfrestande. I dag är han lättad över att ha blivit kvitt alla ”måsten”.
– Jag tyckte inte att det var konstigt då, men det är klart att det är skönare att bara ställa bilen där man vill, gå in utan att ens tänka på det. Det har hjälpt mig eftersom det mest var jobbigt att hålla reda på allt – ”nu måste jag göra det och sedan måste jag göra det”, säger han.

Att döma av uppträdandet på isen har Fernström tjänat på att slopa många av sina rutiner. Spelet har känts stabilare än i fjol och han har fått lite mer förtroende än sin målvaktskollega Lars Johansson, som opererade höften efter förra säsongen. Efter att duon delat mer eller mindre broderligt på bördan i fjol har Fernström gjort 16 matcher mot Johanssons nio så här långt.
– Det funkar, men jag vill spela mer, säger Linus Fernström bestämt angående uppdelningen.
– Jag vill komma vidare och då tror jag att jag behöver spela fler matcher.

Vidare som att komma till NHL?
– Ja, jag siktar på det. Det tror jag att alla i vårt omklädningsrum gör. Sedan är det en sak att stå och säga det och en annan att ha en plan för det.

Och du har en plan för det?
– Ja. Det här är mitt liv, höll jag på att säga, men i alla fall det jag gör och något jag går in för till hundra procent. Det finns ingen anledning att tänka att man ska vara nöjd med att spela i SHL. Hur kul blir det? Det är klart att jag vill vidare. Om jag sedan lyckas är en annan sak, men kolla på Viktor Fasth, han var 28 när han spelade i elitserien första gången, så det går ju.

Han är osäker på om han kan ta steget utan att bli uttalad förstamålvakt i Frölunda och få det antal starter som krävs, men finner inspiration i en annan svensk målvakt som sent omsider kom till NHL efter att likt honom själv spelat i division 1 och Hockeyallsvenskan.
– Jag har tänkt mycket på det där och tittat på Henrik Karlsson. Han spelade 20-30 matcher och hade 91 i räddningsprocent och gick till NHL. Man måste träffa rätt folk, ha flyt och spela bra i rätt matcher när det är scouter och tittar. Men jag tror att om man bara jobbar för det så kommer man att förtjäna chansen.