Selander gör sig redo för USA-flytt: ”Hockeyn är större där borta”

En av Sveriges största målvaktstalanger på damsidan, Lovisa Selander, vaktar nu kassen för SDE Hockey i Riksserien. Nästa år väntar dock en flytt till USA för 18-åringen.
– Det är väldigt häftigt att se att det är en väldigt liten skillnad på satsningen mellan killarna och tjejerna där borta, säger Selander till hockeysverige.se.

ENEBYBERG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Lovisa Selander, 18, är en av Sveriges mest lovande målvakter. Hon spelar för nykomlingen i Riksserien, SDE Hockey (Stocksund, Danderyd, Enebyberg), och har spelat sex av lagets 13 matcher i inledningen av serien.

Nu talar allt för att Lovisa Selander är förlorad för Riksserien efter den här säsongen. Hon, liksom många andra, har valt att vidareutbilda sig inom både skola och hockey i USA. Från och med nästa höst kommer hon att gå på RPI.
– Det är för skolan och för hockeyn som jag åker dit, men det kommer också bli ett äventyr samtidigt som jag får ta hockeyn till nästa steg, berättar Lovisa Selander för hockeysverige.se när vi träffar henne på fredagskvällen i Enebybergs Ishall norr om Stockholm.
– Hockeyn är lite större där borta jämfört med vad den är här. Jag var över och kollade för några veckor sedan och även i februari förra året. Det är väldigt häftigt att se att det är en väldigt liten skillnad på satsningen mellan killarna och tjejerna. Alla får en lika stor möjlighet att utvecklas samtidigt som det är en fantastisk skola.
– Det är ganska svårt här hemma att plugga heltid och samtidigt träna varje dag.

Pluggar du här hemma i dag?
– Jag tog studenten innan sommaren. Nu går jag en kurs i kemi på Stockholms Universitet.

Är det kemi du ska plugga på RPI också?
– Ja, jag tror att jag ska göra det. I alla fall tycker jag att det låter roligast nu.

Vilka förväntningar har du på din utveckling som målvakt i USA?
– Jag hoppas att kunna bli en lite mer aggressiv målvakt. Man kör en lite mer aggressiv spelstil, men sedan har man ett högre tempo vilket man ser då exempelvis Sverige och USA möts. Att få kunna spela i det höga tempot och i en miljö där verkligen alla satsar på att bli bäst, det ser jag som en bra utvecklingsmiljö.
– Det är ingen svensk tjej som spelar på RPI i dag, men det är en svensk kille som går där och som jag träffade när jag var över dit senast. Han har faktiskt spelat med mina gamla lagkompisar, vilket var lite kul att höra. Viktor Liljegren heter han.
– Sedan går det en finsk tjej där, men det skulle även börja en dansk tjej samtidigt som jag börjar. Så det blir i alla fall lite Norden där borta också.

”VISSA TJEJER ÄR RÄDDA ATT STÅ FRAMFÖR MÅL”

Det är inte bara hockey som gäller för Lovisa Selander. Även golfen har en stor plats i hennes och framförallt familjens liv.
– Golfen är inte jätteviktig för mig, men det är väl familjesporten. Pappa och min äldsta brorsa är väldigt bra i golf. Även mamma började spela när vi var små, så det har blivit så att även jag går ut några rundor på sommaren.
– Pappa (Johan Selander) spelade på svenska touren ett litet tag och min bror Jacob är i USA nu och spelar. Han går sitt sista år på college där borta.

Foto: Ronnie Rönnkvist

Åter till hockeyn, Lovisa Selander har spelat större delen av sitt hockeyliv med killar i Sollentuna och beskriver sina fördelar som målvakt med kroppsstorleken, 179 centimeter och 69 kilo.
– Jag är rätt lugn i målet och har väl mina styrkor i spelsinnet och storleken. Jag tror att det är många som underskattar storleken. Det är jag och någon till målvakt i Riksserien som är så pass stora.
– Jag spelade med killar fram till U16. Det som utvecklade mig som målvakt då var att spela med farten och sedan skotten. Där var det en väldigt stor skillnad att gå från tonårskillar till damer. Killarna kunde verkligen trycka på bra skott.

Har det här underlättat för dig då du nu spelar med damer i Riksserien?
– Ja, men jag tror ändå att det är farten och att spela i ett lag med så många spelare, alltså en bred trupp, som betytt mest för mig. Det är aldrig för få killar i ett lag, men det var även kul och viktigt att få spela med spelare i samma ålder.
– Växer man upp enbart i tjejhockeyn kanske man får spela med tjejer som är både fyra år äldre och yngre.

Är det även stor skillnad i trafiken framför mål om man jämför dam- och herrhockey?
– Ja, så är det ju. Ibland kan det kännas som att vissa tjejer är lite rädda för att ställa sig framför mål. Nyligen mötte vi Modo och då var det en tjej som var jättestor och hela tiden ställde sig framför mål, vilket var ovanligt.
– Det är inte alltid att det är så att det är någon som är riktigt bra på att stå i vägen och ta returer.

Ger du spelarna som står och skymmer framför mål stryk när du får chansen?
– Ja, kanske. Så länge inte domaren ser så, skrattar Lovisa Selander.

”NÄSTAN ALLA MÅLVAKTER SPELAR SAMMA STIL”

Lovisa Selander fostrades alltså i Sollentuna, men då det blev aktuellt för damhockey valde hon att byta klubb till SDE Hockey.
– Det var Helene (mamma till collegespelaren Hanna Åström) som kontaktade mig på ett regionsläger för tre eller fyra år sedan. SDE hade gått upp i Riksserien och behövde en till målvakt.
– Jag skulle då börja spela B-J i Sollentuna och vi var sex, sju målvakter där. Då kände jag att det var en bättre möjlighet att vara en av två målvakter i Riksserien i stället för en som kanske inte skulle platsa i B-J.

Så här långt har Lovisa Selander spelat sex matcher i Riksserien och har en räddningsprocent på 88.43. Målvaktskollega till Selander är Lovisa Berndtsson som har spelat sju matcher och har räddningsprocenten 90.29.
– Mitt spel har blivit bättre mot slutet samtidigt som laget blivit mycket bättre. Det är en väldigt stor skillnad mot förra säsongen (SDE Hockey spelade då i ettan). Samtidigt är det kul att spela matcher, då det är väldigt mycket skott och mycket spel mot mig. Det är också så som man förbättras som målvakt, alltså att alltid få tuffa matcher.

Ser du likheter i spelstilen mellan dig och Lovisa Berndtsson?
– Ja, det tycker jag nog. Det känns som att alla målvakter kör ungefär med samma stil, att försöka gå ner och blockera mer än att spela lite vildare som man gjorde förr. Det är inte många målvakter som har kvar den här stilen med att sprinta ut och hoppa hit och dit. Alla spelar i stället väldigt samlat i målgården.

SDE Hockey har Riksseriens två yngsta spelare i Agnes och Ethel Wilhelmsson, som båda är födda år 2000, men man har även seriens näst äldsta spelare i form av Emeli O’Konor född 1983. Äldst i serien är AIK:s Emelie Berggren.
– Veteranen, gamla gumman (skratt). Hon är väldigt viktig och spelar med en bra fart och har ett fantastiskt spelsinne. Hon lyfter upp dom som hon spelar med eftersom hon har rutin och vet hur man ska göra för att gå på mål och så vidare. Sedan är det kul att hon hänger med på det sätt som hon gör, trots att hon är en av dom äldsta spelarna i serien.

DANIJELA RUNDQVIST – EN FÖREBILD

Trots att Lovisa Selander ofta får beröm för sitt spel och utveckling som målvakt så har hon aldrig fått chansen till spel i juniorlandslaget.
– Vi är fem målvakter födda 1996 i Riksserien (Denise Ruterström, Julia Åberg, Vendela Jonsson, Sarah Berglind och Lovisa Selander), vilket är ovanligt många för att vara från samma årskull.
– Självklart hade det varit en rolig upplevelse att fått vara med i juniorlandslaget, men jag känner att det inte spelar så  stor roll för mig. Jag känner egentligen ingen större besvikelse eftersom jag fick göra lite annat roligt förra säsongen.

Som?
– Vara med och gå upp i Riksserien. Det var ett rätt häftigt kval.

Hur minns du i dag tillbaka på kvalet?
– Det var riktigt roligt och alla hade en så sjuk formtopp, samtidigt som det var tre riktigt tuffa matcher. Jag fyllde arton mitt i kvalet, vilket också gjorde allt lite extra roligt.

Danijela Rundqvist. Foto: Ronnie Rönnkvist

Hur viktig var Danijela Rundqvist för avancemanget?
– Hon var verkligen viktig och hon är en person som får alla i laget att lyfta sig och göra sitt bästa. Jag tror att alla blir motiverade av att se henne spela.

Det är många målvakter från samma årskull i Riksserien, men hur mycket kontakt har du med dom andra lagens målvakter i ligan?
– Lite kontakt har jag med några av tjejerna. Jag känner Vendela från Linköping och hennes tvillingsyrra (Linnéa Jonsson) eftersom jag varit på hockeyläger med dom. Sedan har jag tränat med Julia Åberg på några distriktsläger när vi var yngre, men jag kan inte säga att jag har jättemycket kontakt med dom. Det blir lite snapchats till Vendela då och då, skrattar Lovisa Selander.

Målvaktstränare för SDE Hockey är Carl-Johan Klint, som bland annat vaktat målet i både Hammarby och Skellefteå.
– Han försöker fokusera på detaljer och ge mig lite tips. Han har varit med en del på träningarna och kanske inte då bara gett mig tips utan även utespelarna.
– Jag har ändå växt upp med ganska mycket målvaktsträning eftersom jag hade Stefan Persson i Sollentuna. Det känns som att både han och Klint kör ungefär samma stil, att lära sig vinklarna och komma rätt i målet och sedan kommer räddningarna från att man alltid ska vara rätt placerad. Det här har egentligen byggts på sedan jag var riktigt liten, avslutar Lovisa Selander innan det är dags för fredagens fyspass.