FUNQVIST: ”Jag vill se världen brinna”

Med 25 dagar kvar till NHL:s trade deadline är det åtminstone en på Hockeysverige-redaktionen som har tagit fram en julkalender. För de affärer vi har sett redan borde väl betyda att fler är på gång?

”Some men just wanna watch the world burn.”
Den magiska repliken från fimen ”The Dark Knight” har använts fler gånger än filmen troligen har visats på en svensk biograf. Men det är ett bra uttryck, och det passar idag.

Taylor Leier mot Justin Bailey. Cole Schneider mot Connor Brickley.
Det är inte trejder som kittlar nerverna, direkt. Sedan juluppehållet och det som kallas för ”Trade Freeze” – en paus i spelaraffärerna – har det gjorts 22 trejder i NHL. Majoriteten av dessa har varit av mindre karaktär och det är väl i sin ordning. Vi kan inte förvänta oss att stora namn flyttar hela tiden. Men det har redan hunnit ”smälla” ett par gånger. Nino Neiderreiters flytt till Carolina Hurricanes i utbyte mot Victor Rask för två veckor sedan var en affär med lite dignitet. Och i måndags small det på nytt när Toronto Maple Leafs äntligen fick sin stabile back i Jake Muzzin.
Och det är förhoppningsvis inte slut där.

Jag älskar trejdsystemet i NHL. Det finns de som argumenterar för att spelarna används som brickor och så är det ju, man om vi lägger den biten åt sidan för stunden och fokuserar på de detaljer i trupperna som kan förändras under de kommande tiden drar jag några slutsatser. Själva antalet trejder så här långt visar på att klubbarna pratar med varandra och även om det inte alltid handlar om stora namn konverserar de och samtal kan leda till affärer som kan leda till fler och större affärer. Ni ser poängen.

Den enastående Sean McIndoe, mer känd som DownGoesBrown, skrev i The Athletic förra veckan följande:

”Från trade freeze till och med 21 januari förra året hade det gjorts tre trejder. Det gjordes ytterligare två den 22 men sedan blev det tyst igen. 2016-17 gjordes fem affärer under samma period. 2015-16 bröt mönstret med elva. Men 2014-15 såg vi fyra trejder och under 2013-14 var det sex stycken.

LIGGER NÅGOT I LUFTEN

En anledning till detta går att spåra till förra säsongen: Nästan inte en enda tränare fick sparken under grundserien förra året (Alain Vigneault fick lämna Rangers på grundseriens sista dag, då laget inte spelade). I år har ligan redan avverkat fem tränare och två general managers. I Flyers, där Chuck Fletcher ersatt Ron Hextall på GM-positionen, är alla spelare tillgängliga förutom Claude Giroux. Edmonton Oilers, som ännu inte har utnämnt en permanent ersättare till sparkade Pete Chiarelli, har sagt att de vill ”förstärka laget om chansen finns”. Los Angeles Kings affär med Toronto är troligen den första ringen på vattnet i vad som kan komma att bli en plågsam renovering i Kalifornien – nu ryktas det om att flera stora namn är på väg bort.

Det här är på intet sätt överraskande. Dels måste nya ledningar hävda sig, dels måste temporära lösningar (som Fletcher) gå in och städa i den röra som finns. Och dessutom finns det flera lag som är i rafflande strider om slutspelsplatserna.

Klubbar som är borta från slutspelsfajten, Ottawa Senators och Detroit Red Wings för att nämna två, kan mycket väl skicka spetsspelare med utgående kontrakt (Gustav Nyquist, Mark Stone, Matt Duchene) mot lite draftval eller annat, till exempel. Och de klubbar som tampas om slutspel behöver all spets de kan få. Och om en klubb rustar, vem följer efter och hur blir svaret?

EPISK SOMMAR ATT VÄNTA

En mängd spelare sitter på utgående kontrakt och för att ta nyss nämnda Flyers är den, till prestation, syndigt underbetalde Wayne Simmonds troligen förlorad för Philadelphia i sommar. Simmonds, som i rykten placerats i flera topplag, är en tung pjäs – både blidligt och bokstavligt – och om han flyttar till en toppklubb borde någon svara. Och med den ökade pressen kommer fler klubbar att agera för att få sin trupp så bra som möjligt för vad som komma skall – oavsett om det är slutspel eller renovering på agendan. En snabb titt på CapFriendly.com visar att en mängd stora namn sitter på utgående kontrakt och även om en klubb sitter bra till sportsligt för att gå långt i slutspelet kanske man inte gör det ekonomiskt mot lönetaket när det gäller möjligheten att förlänga just den där stjärnan. Det talar också för att några kommer att agera.

HOPPAS PÅ MER

Jag älskar att vakna på morgonen till en pushnotis om en trejd. Direkt snurrar hjärnan igång på löneträffar, långsiktiga och kortsiktiga följder för just den affären. Jag går in på CapFriendly och kollar detaljer i kontrakten. Alla som spelat ett managementspel känner troligen igen sig här.

Jake Muzzin var den första  riktigt stora ringen på vattnet. Men efter en ring brukar fler följa. Om 25 dagar kulminerar det (förhoppningsvis) i ett crescendo av affärer. Och i sommar kan kaoset fortsätta.
Men jag blir inte förvånad om vi får se ett par ögonbrynshöjare innan dess. Och jag älskar varje sekund av det.
För ibland vill jag bara se världen brinna.