Den osannolika Bustersagan som tagit honom till OS
För tre år sedan spelade han hockey i allsvenskan och den stora scenen låg långt borta. Men efter det har karriären tagit raketfart för Alexander Bergström som öser in poäng i KHL för Novosibirsk. Inom kort ska han dra på sig den blågula dressen för att jaga guld i Sydkorea.
BROMMA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Buster. Det är nästan så att KHL-klubben Sibirs succéforward Alexander Bergström borde gå under det smeknamnet. Hans karriär är anmärkningsvärd. För elva säsonger sedan blev han petad från Rögle och fick istället leta hockeyjobb i Olofström. För två säsonger sedan debuterade han som 30-åring i Tre Kronor och som 32-åring får han nu chansen till OS-spel i Sydkorea. Med andra ord är det som en historia ur klassiska tidningen Buster.
DEBUTERADE SOM 16-ÅRING
Debuten på seniornivå gjorde han redan som 16-åring, säsongen 2002/03, i Rögle.
— Klart att det var spännande att debutera. Jag kom från Osbys J18 säsongen innan. Allt gick väldigt snabbt, kanske lite för snabbt, berättar Alexander Bergström när hockeysverige.se träffar honom för en intervju på SM-finalarenan från förra säsongen Stora Mossens IP.
— Det var roligt, men jag hoppade nog över en nivå i utvecklingen där. Jag skulle behövt grunda kunskapen lite mer på varje nivå.
Varför blev det så?
— Om vi ska vara ärliga så tror jag att ungdoms och juniorsidan I Rögle inte såg speciellt bra ut då. Dom låg efter lite i den utvecklingen.
— Jag hoppade över J18 och hade en ganska bra första säsong i J20. Eftersom det inte fanns något bra underlag bland 17, 18 och 19-åringarna så ville dom istället satsa på mig.
ÅNGRAR INTE SITT VAL
Efter Rögle fick Alexander Bergström se sig om efter klubbar i Division 1. Valet föll på Olofström, ett val han inte ångrar.
— Jag hade superkul i Olofström, säger Alexander Bergström och spricker upp i ett stort leende.
— Det var en riktig höjdare. Jag kom dit, det var ett jättegott gäng, jag fick känna att jag var en del av ett seniorlag och kompisskap. Dessutom fick jag spela mycket och känna det här förtroendet.
— Jag har bara goda minnen därifrån och blev bra kompis med lagledaren, Pierre Thörnqvist, där som nästan är i min ålder. Vi är fortfarande nära vänner och, som sagt var, jag gillade verkligen tiden i Olofström även om jag inte var så lång tid där.
Som tränare i Olofström fick Bergström Charles Franzén som säsongen efter plockar med sig honom till Oskarshamn i Hockeyallsvenskan.
— ”Challe” är en profil. Det var han som tog mig till Olofström. Efter Rögle var det några andra lag som hörde av sig, men ”Challe” hade varit i HV71:s J20 innan och var en tränare på väg upp. Han ville ha det här seriösa och utveckla. Jag kände att det kunde bli en språngbräda för mig.
— Han gav mig förtroende, men körde även rätt hårt med oss. Det var perfekt för mig för när jag studsade upp i Hockeyallsvenskan kände jag mig redo för att spela där.
— Det blev ganska naturligt för mig att ta klivet upp i Hockeyallsvenskan efter säsongen i Olofström Det gick ändå ganska hyfsat direkt i Hockeyallsvenskan från det att inte ha platsat och fått spela Division 1 säsongen innan.
— ”Challe” gjorde mig klar för den nivån och lyfte upp mig till Hockeyallsvenskan. Jag hade honom två säsonger där.
Har ni fortfarande kontakt?
— Lite grann. Vi skriver och gratulerar varandra och så där. Jag har dessutom spelat med hans son (Robin Gartner) då han var i SHL med Karlskrona.
— Vi springer på varandra då och då och har behållit kontakten. ”Challe” är en jättebra kille.
FRUSTRERANDE TID
Oskarshamn, Borås, Rögle, Malmö och Karlskrona. Du gör åtta säsonger i Hockeyallsvenskan innan du får chansen med Karlskrona i SHL. Detta trots att du hela tiden gör mycket poäng, var det här en frustrerande tid?
— Ja, så var det absolut. Det var många spelare i SHL (elitserien) som jag upplevde att jag var lika bra som. Jag tänkte att skulle jag bara få chansen så skulle jag ta den.
— Det tog några år, men till slut fick jag chansen och då tog jag den, säger 32-åringen med ett leende.
Var du på väg att ge upp vid något tillfälle?
— Ge upp och ge upp… Inte efter att jag kommit till Olofström. Det var vid något tillfälle under juniortiden som jag tyckte att det var tråkigt, men jag visste inom mig att i grunden tyckte jag att hockey var roligt.
— Efter tiden i Division 1 var jag aldrig nära att sluta och dessutom hade jag en fantastisk tid i Borås också. Men att jag var kvar åtta säsonger i Hockeyallsvenskan var på grund av att jag upplevde att det var för svenska spelare närmsta vägen till SHL. Annars hade jag kanske hellre lirat i någon liga ute i Europa.
Hade du möjligheten till det?
— Jag utforskade aldrig den möjligheten fullt ut för jag var fast besluten att få chansen i SHL. Men hade vi inte gått upp med Karlskrona så vet jag inte hur länge jag hade spelat kvar i Hockeyallsvenskan.
VIKTIGT STEG
Alexander Bergström går till Karlskrona inför säsongen 2013/14. Då var inte blekingeklubben i någon storklubb på något vis. Det blir ett viktigt steg i hans utveckling där han bland annat fick chansen att dra nytta av fys-tränaren Miro Zalars kunskaper.
— Jag upplevde att allt som låg inom mig fick mer möjligheter att utvecklas i Karlskrona. Dels då den fysiska biten med Miro. I stället för att fysiskt trycka ner kroppen så jobbade han mer med den här explosiviteten, få ut det som finns i kroppen och spetsa till snabbheten. Det är också vad hockey handlar om nu för tiden. Det spelar ingen roll om du tar 250 kilo i ben-böj om du är långsam på isen.
— Jag fick en skjuts fysisk för varje säsong som jag var där och jag nyttjar Miro och hans sommarträning fortfarande för jag tycker att den är så bra.
Var det den här träningen som gjorde dig redo för SHL?
— Fysiskt sett, absolut. Det var också vad som gjorde att flera klubbar fick upp ögonen för mig, men vi gick upp med Karlskrona och då löste allt sig själv.
Hur var känslan att gå upp med Karlskrona?
— Det var en riktig höjdare. Det var ingen som direkt trodde på oss och vi hade inte heller några stjärnor med Hockeyallsvenskan mått mätt. Känslan var att vi var ett gäng kompisar från ungdomsåren. Nu var det inte så, men vi var ett gäng som lyckades få ihop det väldigt bra.
I mitten av mars kommer beskedet att Alexander Bergström lämnar svensk hockey för spel i KHL för Sibir Novisibirsk.
— Jag vet att Sibir var och tittade på Sweden Hockey Games i Göteborg och jag träffade dom där då. Dom var sugna redan från början. Det hade varit många svenskar där innan så jag ringde runt och lyssnade lite. Det var många som hade mycket bra att säga om Sibir och så här i efterhand förstår jag varför. Det var egentligen en ”no brainer” att skriva på där.
ÖSER IN POÄNG I SIBIRIEN
Det har varit en succésäsong för honom i KHL där han på 53 matcher svarat för 21 mål och totalt 41 poäng, men själv är han inte nöjd med sin inledning av säsongen.
— Första halvan var ganska trög. Det gick okej, men inte mer än så. Dessutom hade laget lite jobbigt och så vidare. Senaste halvan av säsongen har flutit på riktigt bra. Jag har kommit in lite mer i spelet och systemet. Därefter har både jag och (Patrik) Zackrisson klarat oss bra.
Du har haft en galet bra poängproduktion…
— Ja, andra halvan.
… vad ligger bakom den framgången?
— Ibland är det stolpe in och ibland stolpe ut, men jag tycker att vi förstod efter halva säsongen vad som gjorde oss framgångsrika samtidigt som vi var bekväma i situationen som var där. Då kändes det varje kväll att vi skulle kunna hjälpa laget med den offensiva biten.
Om du blickar tillbaka till tiden i Olofström för tolv säsonger sedan, kunde du då drömma om att du skulle vara med i OS 2018?
— Nej, inte ens då jag var i Hockeyallsvenskan med Karlskrona, som inte var för så många år sedan, så låg inte OS så nära till hands. Nu med förutsättningarna som blev där inga NHL-spelare skulle vara med och att jag fick debutera i landslaget redan förra säsongen så blev det ganska bra och det ska verkligen bli superkul att åka till OS.
Den här artikeln handlar om: