SOLLENTUNA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Efter att ha debuterat i SHL med Örebro Hockey säsongen 2021/22 valde Marcus Limpar Lantz att lämna Sverige för att testa på spel i Sarnia Sting. Det blev bara en hel säsong i Nordamerika och sedan 2023 är han tillbaka i Sverige. Förra säsongen var han en av de framstående spelarna i Vimmerby HC, men till kommande säsong kommer han att spela för ”raketlaget” Kalmar HC.
– Jag kände att det skulle vara roligt att testa lite nya äventyr, svarar 23-åringen när vi träffar honom för en intervju i föräldrahemmet i Sollentuna och frågar varför han valde att lämna Örebro just när han fått chansen till spel i SHL.
SHL-debuterade - med Leo Carlsson
Marcus Limpar Lantz fortsätter:
– Jag snackade med agenten och han tyckte att det var ett bra alternativ. Jag hade lite olika alternativ att välja på, men det slutade med OHL.
Hade du möjligheten att stanna i Örebro?
– Ja, det hade jag. Jag hade ett år kvar på J20.
Varför valde du inte att stanna?
– Det lät spännande med Kanada och en bra juniorliga. Jag trivdes grymt bra i Örebro. Riktigt bra klubb och stad.
– När jag var där tänkte jag att det var jobbigt med plugg och allt det där, men när jag ser tillbaka på det hade jag kunnat betala mycket pengar för att göra om det. Det var roliga år.
Du gjorde SHL-debut i Örebrotröjan, hur ser du tillbaka på den?
– Ett byte. Med Leo Carlsson faktiskt, men det var såklart inte jättemycket att hänga i granen. Det var ändå väldigt coolt att, så ung, få vara med runt SHL-spelarna.
Marcus Limpar Lantz är också imponerad över den resa Leo Carlsson gjort och är inne på.
– Det är coolt. Jag kommer ihåg när han kom till HG (Hockeygymnasiet), ganska tanig. Från ett år till det andra så small det bara. Vi hörs inte varje vecka, men ibland i alla fall, och vi firade förra midsommaren ihop.
"Övade på hur jag skulle säga 'My name is Marcus'"
Säsongen 2022/23 tillbringade Limpar Lantz alltså i Sarnia Sting i OHL. Där svarade han för 16 mål och totalt 43 poäng på 65 matcher.
– När jag kom dit var jag riktigt dålig på engelska, så jag kände att det skulle bli tufft. Jag och min faster åkte dit för att vara med mig under första veckan. Då satt vi på en uppfart och övade på hur jag skulle säga hej och ”my name is Marcus”, säger han med ett skratt. Jag var riktigt nervös.
– Det var tufft fram till jul. I första matchen slängde folk handskarna och började slåss blodiga. Då tänkte jag: ”Vad är det här för något?”
Hamnade du själv i någon fight?
– Jag hade en fight. Inte så tidigt dock, men det var speciellt där. Bra hockey, men sedan var det nytt med att bo hos en värdfamilj och bara snacka engelska. Jag hade inte heller någon mer svensk i laget. Efter jul gick det mycket bättre. Jag kom in i det, blev mer bekväm i laget och så vidare.
Hur ser du på din prestation på isen?
– Den skulle jag ändå säga var bra. Jag gjorde helt okej med poäng. Ändå en bra prestation för att vara första året.
– Jag tror att det hade blivit bra om jag stannat där. Man får ha tre överåriga och två utlänningar. Då hade jag tagit upp två platser, så då ville man inte ha kvar mig. Antagligen hade jag gjort det väldigt bra år två, för när jag spelat en säsong i en klubb och är inne i det brukar jag alltid prestera som bäst.
Vad utvecklade du mest under den här tiden?
– Jag skulle säga att jag utvecklades mest som människa. Man blir lite själv där, svårt med engelskan och ingen mer svensk, men jag kom in i det snabbt. Som människa fick jag uppleva hur det är.
Tuffa tiden i USHL - efter trejden
I stället inledde han nästa säsong i Sioux Falls Stampede, men där blev det bara två matcher innan han flyttade hem till Sverige.
– Det blev USHL säsongen efter Sarnia. Ska jag vara ärlig visste jag inte vad det var. Jag skulle börja i Dubuque och var där under uppstarten. Precis efter campen blev jag trejdad. När jag kom in i tränarrummet sa de att jag blivit trejdad till Sioux Falls. Det ligger åtta timmar med bil därifrån.
– Tränarna i Sioux Falls åkte och hämtade upp mig. Då hade jag redan bott hos två familjer i det första laget. I Sioux Falls kom jag till en tredje familj som bara skulle ha mig en vecka. När jag kom till laget kände alla varandra redan, så det var tufft.
– Jag körde två matcher där jag inte fick spela speciellt mycket. Det var ingen bra start och jag kände inte för att vara kvar där. Då ringde jag mamma och pappa: ”Jag måste hem. Jag tror inte det här är något för mig.”
I stället blev det spel i Hockeyettan med Hudiksvalls HC.
– Det var agenten som fixade ”Hudik”, så jag kom dit i september.
Efter två säsonger i Hudiksvall tog han chansen att spela med Vimmerby i Hockeyallsvenskan.
– ”Hudik” är grymt. Jag hade lätt kunnat stanna där, för det är en riktigt bra organisation och ett bra ställe där jag trivdes jättebra. Jag fick erbjudande från Hockeyallsvenskan. Då ville jag ta det för att få spela med bättre spelare och synas lite mer. Jag visste att jag skulle göra det bra.
Blev det en stor hockeymässig omställning att gå från Hockeyettan till Hockeyallsvenskan?
– Nej, det skulle jag inte säga. Lite såklart. När man möter topplagen där är det skillnad mot att möta Örnsköldsvik. Det är ändå bara att lira och man vänjer sig.
Tiden i Vimmerby
Hur upplevde du säsongen i Vimmerby?
– Jag skulle säga att det var en bra första säsong i Hockeyallsvenskan. Vi var ett bottenlag, så man hade inte överdrivet mycket puck i varje match.
– Jag försökte spela mitt spel, att vara en bra tvåvägscenter. Bra defensiv och gillar att tacklas. Jag fick ändå ut några poäng (9+10) också. Däremot fick jag inte spela något PP (powerplay) efter jul, men det kändes ändå bra.
Mycket boxplay?
– Ja, det blev en del boxplay.
Trivs du även i den egna zonen?
– Ja, det tycker jag. Om man inte har 190 i puls och syra trivs jag där, skrattar Limpar Lantz.
Dessutom fick han chansen till en match i SHL förra säsongen.
– Jag blev utlånad till HV71. Antagligen hörde de av sig till vår sportchef. I alla fall ringde sportchefen mig efter att vi hade spelat mot Oskarshamn och frågade om jag ville lira med HV71 i morgon. ”Absolut!” Jag drog dit och var med på morgonvärmningen, käkade lite lunch och sedan drog vi till Ängelholm. Det var jävligt ballt och man har en väldigt hög volym där.
– Det blev åtta minuter och tre tek, så det var ändå en rolig upplevelse.
Därför valde han Kalmar
Ny klubbadress inför kommande säsong blir Kalmar.
– Kalmar hörde av sig rätt tidigt. Innan jul tror jag att det var. Det kändes direkt som en riktigt bra organisation. En up-and-coming-klubb och en fin stad. Klubben är väldigt bra på att värva grymma personer. Det ska bli svinroligt.
Du spelade mot Kalmar förra säsongen, hur upplevde du det?
– Det var alltid väldigt svårt att lira mot Kalmar borta. Alltid bra tryck i hallen och ett svårt lag att möta.
Vad räknar du med att få för roll i Kalmar?
– Det är en bra fråga…
Vilka förväntningar har du?
– Jag kommer att försöka göra det väldigt bra. Höga förväntningar, grym klubb och bra spelare. Det gäller bara att visa på isen att jag vill lira.
Hur långt kan det här laget räcka?
– Jag tror att vi kan gå riktigt långt. Det känns som att Kalmar tagit in lite tyngre och elakare spelare än vad de haft tidigare.
Räknar du dig till de elakare?
– Lite kanske. Jag gillar att tacklas, men man behöver inte vara ful i spelet för det. Får jag chansen att tacklas är jag inte den som viker undan. Jag får också energi av det och kommer in i matchen på ett annat sätt, avslutar Marcus Limpar Lantz med ett leende.
