LISTA: De var blågula pionjärer i NHL-klubbarna
Säsongen som var firade NHL 100 år och ligan har ett digert arkiv av skön hockeyhistoria att ösa ur. Men vilka svenskar var egentligen först i respektive NHL-klubb? Hockeysverige tog eliteprospects till hjälp för att reda ut detta.
Mikael Andersson och Inge Hammarström är unika på så sätt att de är de enda svenskar som varit först i sina NHL-klubbar två gånger. Andersson var första blågula inslag i Buffalo när han kom dit 1985 och blev detsamma i Tampa Bay sju år senare. Likadant var det för Inge Hammarström som åkte över Atlanten tillsammans med Börje Salming 1973, för att i början på säsongen 1977/1978 trejdas vidare till St.Louis och bli den förste svensken där.
Sammanställningen gäller endast nuvarande NHL-klubbar och hänsyn tas bara till spel i ligan. Exempelvis är Juha Widing förste svensk i Edmonton Oilers, men då spelade klubben i piratligan WHA och inte i NHL.
Gällande klubbar som har sålts är det de svenskar som följt med i flytten som räknas. Till exempel blev Thommy Abrahamsson Hartfords förste svensk 1980, men det kan han inte tillgodoräkna sig här eftersom klubben såldes vidare och blev Carolina Hurricanes 1997.
Samma sak gäller Winnipeg Jets som blev Phoenix Coyotes (numera Arizona), men som återigen deltar i ligan under samma namn, dock annan organisation (såldes från Atlanta) och därför räknas inte de svenskar som var där på 80- och 90-talen in.
I fallet Ottawa Senators finns det faktiskt en svensk spelare vid namn Gus Forslund som gjorde en säsong för klubben i NHL på 30-talet. Men han flyttade till Nordamerika så pass ung, klubben hette delvis ett annat namn, plus att organisationen låg i dvala i närmare 60 år innan de återkom 1992 att vi väljer att räkna en annan svensk som först.
Vegas är inte med i sammanställningen, då de svenskar som just nu är kontrakterade faktiskt ännu inte spelat i NHL för klubben.
Anaheim: Patrik Carnbäck, 1993
Arizona: Mikael Renberg, 1999
Boston: Mats Thelin, 1984
Buffalo: Mikael Andersson, 1985
Calgary: Dan Labraaten och Kent Nilsson, 1980 (Kent Nilsson hängde med till Calgary efter att klubben sålts från Atlanta)
Carolina: Tommy Westlund, 1999
Chicago: Roger Johansson, 1994
Colorado: Peter Forsberg, 1995 (”Foppa” hängde med efter att klubben sålts från Quebec)
Columbus: Mattias Timander, 2000
Dallas: Ulf Dahlén och Tommy Sjödin, 1993 (Bägge hängde med i flytten från Minnesota)
Detroit: Thommie Bergman, 1972
Edmonton: Willy Lindström, 1983
Florida: Peter Andersson, 1994
Los Angeles: Juha Widing, 1970
Minnesota: Rickard Wallin, 2002
Montreal: Mats Näslund, 1982
Nashville: Patric Kjellberg, 1998
New Jersey: Anders Carlsson, 1986
New York Islanders: Stefan Persson, 1977
New York Rangers: Ulf Sterner, 1964
Ottawa: Robert Burakovsky, 1993
Philadelphia: Thomas Eriksson, 1980
Pittsburgh: Anders Håkansson, 1982
San José: Johan Garpenlöv, 1991
St.Louis: Inge Hammarström, 1977
Tampa Bay: Mikael Andersson, 1992
Toronto: Börje Salming och Inge Hammarström, 1973
Vancouver: Roland Eriksson, Thomas Gradin, Lars Lindgren och Lars Zetterström, 1978
Washington: Rolf Edberg och Leif Svensson, 1978
Winnipeg: Tobias Enström, Carl Klingberg och Johnny Oduya, 2011
Den här artikeln handlar om: