”Kändes som cement i handskarna”

Johan Larsson om NHL-debut och AHL-liv

För ett år sedan hjälpte han Brynäs mot sin väg till SM-guld. Nu kämpar Johan Larsson för att få ett erkännande i Nordamerika. En NHL-match har det hunnit bli för Larsson. Nu vill han ha mer.
– När man väl får chansen går det väldigt fort. Det gäller att vara redo, men det är jag så klart, säger han till hockeysverige.se.

I fjol var gotlänningen Johan Larsson en av Brynäs viktigaste spelare i resan mot SM-guldet. Efter säsongen, där han även hann göra VM-debut för Tre Kronor, reste han över till USA och Minnesota för att prova på lyckan i NHL. Som alla vet blev det ingen vanlig säsong i och med lockouten som gjorde att det inte blev något spel före jul. För Johan Larsson blev det i stället spel i AHL och Houston Aeros.

Även om Johan Larsson fortfarande spelar i Houston så har han fått chansen till spel med Minnesota Wild i NHL. Det var i februari som Minnesota mötte Detroit och Larsson fick 14 minuters speltid.
– Det var riktigt kul när jag fick reda på att jag skulle till Minnesota och spela. Det gick rätt så fort när jag skulle dit och det var så klart rätt häftigt att få göra NHL-debuten där, berättar Johan Larsson för hockeysverige.se.

Hann du bli nervös?
– Jo, jag måste nog säga att jag var lite nervös. Jag var nervös redan på värmningen. Det kändes som jag hade cement i handskarna på värmningen och kunde nästa inte slå ett pass, skrattar Larsson.
– Ju längre matchen gick så gick det bättre.

Du gjorde väl ändå en godkänd NHL-debut?
– Det kändes bra. Första perioden är alltid första perioden liksom. Man åkte och kände lite och ville se hur det är där ute, men som jag sa så kändes det bättre ju längre matchen gick. Jag fick ganska bra med förtroende så jag är ganska nöjd med min insats även om man alltid vill vara bättre.

”Gäller att vara redo”
Trots det blev Johan Larsson efter att ha följt några av Minnesotas följande matcher från läktaren nedflyttad till Houston igen.
– Klart att man är lite besviken eftersom det gick bra. Jag kan inte göra så mycket utan det är så här det är.

Har du fått någon indikation på om du ska tillbaka upp till Minnesota inom en snar framtid?
– Nej, jag har inte fått någon indikation alls. Det är bara att köra på här i Houston så får vi se hur det går. När man väl får chansen går det väldigt fort. Det gäller att vara redo, men det är jag så klart.

Foto: Minnesota Wild

Hur har det fungerat socialt att flytta från Sverige till USA?
– Klart att det varit lite annorlunda, men annars tycker jag att det gått ganska smidigt. Först flyttade jag hit med Jonas Brodin, så då bodde jag med honom vilket gick rätt smidigt.
– Nu är jag själv här i Houston så man får ta hand om allting själv, men det känns bra.

Vad säger du om Jonas Brodins framfart i först AHL och nu i NHL?
– Han har självklart gjort det väldigt bra. Samtidigt har jag sett Jonas och dessutom spelat med honom mycket så jag är inte överraskad.
– Visserligen är han en ganska ny spelare och han spelade i Färjestad som är ett väldigt bra lag. Det gjorde att han kanske inte stack ut så mycket just där. Men här har han gjort det riktigt bra och fått mycket förtroende.

Kan du spela ungefär på samma sätt i AHL som du gjorde med Brynäs i elitserien?
– Jo, det tycker jag. Jag får mycket förtroende av tränarna och spelar i varje situation, bland annat i både powerplay och boxplay. Det är vad man vill som hockeyspelare så jag tycker att det känns bra.
– Det är en annan typ av hockey här och det tog ett tag att vänja sig med den och för att komma in i den. Man skulle lära sig ett nytt system och allt det där, men efter jul tycker jag att det har gått bättre.

På 55 matcher har du svarat för 15 mål och 19 assists, alltså 34 poäng. Sett över hela säsongen, är du nöjd så här långt?
– Jo, men det är klart jag är nöjd eftersom det är första året som jag är här borta och trots allt tycker jag att det har gått bra. Som jag sa så var det en omställning hockeymässigt. Det tar nästan en halv säsong att komma in i allting. Allt det där med resor, träningar och matcher.
– Det har känts bättre för varje vecka. Sedan har man ju så klart upp och nedgångar under en hel säsong.

Hyllar Joakim Andersson
Coach för Houston är John Torchetti, en rutinerad 48-åring som gör sitt andra år i klubben och som har varit assisterande coach i bland annat Tampa Bay, Florida, Los Angeles, Chicago och Atlanta. Trots olika sätt att leda laget så kan Johan Larsson se likheter mellan honom och Tommy Jonsson som han hade som coach i Brynäs förra säsongen.
– Det är alltid svårt att svara på det, men det finns det väl. Båda är bland annat väldigt bra på att kommunicera med spelarna.
– Sedan är det skillnad på coachning och sådant här borta jämfört med i Sverige. Här är det mer matchning och på så sett mer annorlunda.

Har det varit en rörig säsong med tanke på lockouten som gjort att alla lagen i AHL har haft en mycket stor omsättning på spelare?
– Nej, det vet jag inte. Det har gått rätt smidigt ändå. Vi har haft mycket skador och så där vilket gjort att vi haft många East Coast- spelare i laget. På så vis har det varit mycket spelare i omsättning. Trots det tycker jag att det gått bra.

Houston Aeros ligger i dag sexa i Western Conference, tio poäng efter ledande Texas Stars. Väl i ett slutspel tror dock Johan Larsson att man kan höja sig ytterligare ett par nivåer och bli riktigt farliga i jakten på att vinna Calder Cup.
– Vi har en bra grupp nu med en bra mix av lite äldre och lite yngre spelare. Jag tror att vi kan gå riktigt långt om vi fortsätter så här.
– Om ni har sett tabellen förstår man att det kommer att bli ganska jämt hela vägen in. Vi har allt i laget så vi kan säkert gå riktigt långt. Samtidigt är det många bra lag som är med och slåss om det.

Vilken svensk spelare upplever du som den mest underskattade i AHL?
– Jag tycker att när vi mött Grand Rapids var Joakim Andersson bra. Han har varit bra både defensiv och offensivt. Grand Rapids är ett bra lag också.
– Cristopher Nihlstorp har varit bra i Texas när vi mött dom. Det är också ett lag som varit bra, men det finns en hel del svenska spelare som spelar bra. Sedan har man lite olika rollfördelningar.

Spelade du mot Jakob Silfverberg innan han reste tillbaka till Ottawa?
– Nej, han var i Eastern Conference och jag spelar ju i Western Conference så vi möttes aldrig eftersom vi bara möter lag från vår Conference.

Håkan Loob var första gotlänning i NHL. Hans bror Peter Loob den andra. Johan Larsson var den tredje, men vem som blir nästa från Gotland att spela i NHL kan inte Johan Larsson svara på.
– Det har jag ingen aning om, men det finns säker någon där som kommer att spela här om några år, skrattar Larsson.
– Nu har vi match i morgon (läs idag) och sedan har vi mycket hemmamatcher framöver. Under nästan hela februari var vi ute på roadtrip, men nu är vi tillbaka hemma.

Text: Ronnie Rönnkvist