Henrik Lundqvist om JVM och sociala medier: ”Det är tyvärr dagens samhälle”

Henrik Lundqvist fortsätter att vara kung av New York och säljer fjärde flest tröjor av alla spelare i världen.
För Hockeysverige.se funderar ikonen kring vem som egentligen köper hans tröja, känslan av att återvända till Los Angeles – och sociala mediers roll i skuggan av JVM.
– Det var skönt att slå sig fram och inte hela tiden ha det över sig, säger Lundqvist.

(ANAHEIM/Hockeysverige.se)

I ett hörn av gästomklädningsrummet i Anaheim sitter Henrik Lundqvist med Rangers-keps nedkörd i pannan och försöker förklara uttalet av Åre för ett par personer som jobbar för klubben.

– It’s like an A with one dot above it. It’s ”Åre” in Swedish but you guys would say ”Aare”.

Känslan är att de inte riktigt kommer få till det. I sakta mak plockar han av utrustningen efter ett nyligen genomfört pass, dagen innan mötet mot ligaledarna Anaheim Ducks. Det är också bara två dagar kvar tills Henrik för första gången sedan Stanley Cup-finalen återvänder till Staples Center i Los Angeles.

– Det är klart att första matchen man kommer tillbaka så kommer tankarna gå tillbaka när man går in i omklädningsrummet. Vi har alla gått vidare från det men det är klart tankarna går tillbaka ibland, på hela resan dit. Även det positiva, det var många roliga matcher och varje runda var så intensiv. Det ger inspiration.

”OKTOBER BRUKAR INTE VARA MIN MÅNAD”

Precis som förra året inledde Lundqvist och Rangers som lag säsongen något knackigt, men har sedan ryckt upp sig.

– Efter en lite skakig start som lag har vi spelat väldigt bra den senaste månaden. Vi börjar få självförtroende och gör många små detaljer på ett bra sätt, sådant man måste göra för att vinna. Personligen har det gått lite hand i hand. I början gjorde jag några mindre bra och några bra matcher, det gäller att hitta jämnheten och det tar lite tid. Men så är det nästan varje år, oktober brukar inte vara min månad, säger Lundqvist och skrattar innan han fortsätter:

– Det känns som att ju mer jag spelar, desto mer kommer jag in i det. Tajmingen sitter och man gör bättre avvägningar. Det går åt rätt håll.

Man ska inte ta ut saker i förskott, men kan man jämföra med förra året (då Rangers började svagt och sedan gick till final)?

– Det finns likheter, det gör det. Det tog lite längre tid att komma igång förra året. Nu var det inte så mycket att hitta vårt spel utan mer att uträtta det, där var vi lite ojämna i början. Förra året handlade det mer om hur vi skulle spela eftersom vi bytte system både anfalls- och försvarsmässigt.

– Jag gillar sättet vi spelar på, vi har bra fart och finess. Det är klart vi har tappat några bra spelare men jag tycker att de nya som har kommit in har gjort det bra. I och med att stommen är här och vi spelar på samma sätt är det inte långt ifrån (förra året) men jag tror det kommer bli tajt. Vi har vunnit mycket på slutet men lagen runtom oss vinner också så det blir ingen separation.

I dagarna annonserade vilka som var NHL:s bäst säljande tröjor 2014. Topp tre var Patrick Kane (Chicago), Sidney Crosby (Pittsburgh) och Jonathan Toews (Chicago). Fyra var ingen mindre än Rangers guldgosse Henrik Lundqvist. Något Lundqvist själv inte hade koll på.

– Haha, vart är detta? NHL-shoppen i New York? Det är ett fint sällskap, men jag vet inte vem som köper den tröjan?

Mamma och pappa?

– Haha, ja, dom har väl köpt hem 5000 tröjor. Nejdå, det är klart att det är kul om folk uppskattar en, det tycker jag alltid. När det går bra försöker man alltid uppskatta bra stunder, framför allt efter det man gick igenom förra hösten (då Lundqvist spelade långt under sin förmåga). Då fick man verkligen lära sig att uppskatta saker. Egentligen har jag känt så de senaste sju-åtta åren medan man som ung mer fokuserade på nästa steg hela tiden. Det har man lärt sig nu, att njuta när det går bra samtidigt som man ändå försöker ta nästa steg.

”DET SOM SLÅR MIG NU ÄR FÖRVÄNTNINGARNA PÅ DET SVENSKA JVM-LAGET”

På tal om ungdomshockey har Lundqvist hängt med i det svenska JVM-lagets äventyr i Kanada.

– Jag såg semifinalen och sedan har jag läst så klart. Det som slår mig nu är förväntningarna vi sätter på det svenska JVM-laget, jämfört med när jag spelade. Vi hade som mål att ta oss till final men det var inget krav. Nu ser man att spelarna är väldigt besvikna om de inte går till final och vinner. Det är bra att man sätter den pressen, kraven är högre i och med att utvecklingen har gått åt rätt håll. För tio år sedan var det bara Kanada, USA och ryssarna. Vi har hunnit ikapp, både i det tekniska men även i det mentala.

När du pratar om kravbilden, det har varit mycket snack i Sverige om allting spelarna har fått utstå på sociala medier. Vad har du för tankar kring det?

– Jag såg någon artikel om det. Det är tyvärr dagens samhälle, det spelar ingen roll vad det än är, om det är juniorkronor, något företag eller vi som spelar här. Du får otroligt mycket beröm på sociala medier men också väldigt mycket kritik.

– Det gäller att ta allt med en nypa salt, att ta till sig både det bra och det dåliga men att göra det av personerna man vet är insatta. På sociala medier vet du inte alltid alltid var saker kommer ifrån, det skrivs det här och det här och sedan blåses det upp i media men du vet inte bakgrunden. Det är en ny värld med sociala medier, folk kan få fram sina argument och det blåses upp i media.

Är du glad att du slapp det när du var ung?

– Ja, faktiskt. Det var skönt att slå sig fram och inte hela tiden ha det över sig. Det fanns inte för fem-tio år sedan och det var säkert enklare för folk som var i rampljuset då, nu är man mer utsatt. Så är det, på gott och ont.