MJÖRNBERG: Kan man känna något annat än uppgivenhet?

Trots att det väntar en vecka med väldigt viktiga matcher i Allettorna har både HC Dalen och Brödernas/Väsby valt att låna ut nyckelspelare för spel i Hockeyallsvenskans bottenlag.
Att det är så det förväntas gå till i svensk hockey 2025 är bara deppigt. Så deppigt.

Den initiala reaktionen är att bli arg, men vad tjänar det till egentligen? Besviken är väl inte heller rätt ord…det handlar nog snarare om uppgivenhet. En uppgivenhet över tillståndet i svensk hockey.

För nu står vi där igen. Där klubbar som påstår sig ha ambitioner med sin verksamhet lånar ut spelare till allsvenska klubbar trots att de själva har match. Och att det förväntas vara en premiss man bara ska köpa.

För några veckor sedan förfasades jag över att lilla Sollentuna lånade ut backen Elias Ek till ett skadedrabbat AIK trots att de själva spelade viktig match mot Surahammar. Nu upprepas historien, fast av andra klubbar och med ännu större magnitud.

Brödernas/Väsby lånar ut backen Arvid Henrikson till Almtuna i veckan trots att det väntar viktiga matcher mot Lindlöven, Boden och Piteå.

HC Dalen i den södra Allettan vill inte vara sämre och lånar ut den interne poängkungen Nils Juntorp, som skjutit viktiga mål i fem raka matcher, till Västerås under veckan trots att det egna schemat bjuder nyckelmatcher på bortaplan mot Västervik och Tranås.

Ifjol lånade Dalen ut först Kalle Holm och sedan även Erik Thorwalls till allsvenska klubbar trots att den egna Allettan pågick för fullt. Då kröp det fram att det hade ekonomiska anledningar. Man kände sig tvungna att agera på det sättet för att säkra att man skulle klara vårens elitlicensprövning.

Det är väl bara att ”hoppas” att det är ekonomin som kommit ikapp på nytt. För nu upprepar sig historien.

Allettan södra är snortight, alla slår alla och varje poäng kommer bli oerhört viktig när tabellen summeras. Västervik och Tranås är dessutom två lag som HC Dalen med ganska stor sannolikhet kommer tampas med på tabellens nedre halva och poängen man tar mot dessa kan vara skillnaden mellan slutspel eller inte när allt ska summeras.

Att en av lagets bästa och definitivt hetaste spelare då ska agera utfyllnad i den allsvenska bottnen istället för att vara med och driva de egna styrkorna är obegripligt.

Man måste nog ha väldigt goda argument för att med rak rygg kunna förklara den utlåningen för fans, sponsorer och inte minst lagkamrater. För vad finns det för anledning för någon av grupperna att brinna för HC Dalen och lägga ner själ, hjärta och pengar om det är så här det ska gå till?

I fallet Brödernas/Väsby vet jag inte vad jag ska säga. Att en välfinansierad storsatsning där man öppet pratar om att det är avancemang till Hockeyallsvenskan som gäller väljer att låna ut en av sina backar trots att en vecka med toppmatcher ligger framför dem är bortom ord.

Jesper Kemis pressmeddelande-klyscha ”Vi ser det positivt att Arvid får mer istid på en nivå högre upp, vilket är bra för alla parter” framstår som säsongens mest översminkade frustration. Visst har Henrikson bitvis varit sjundeback, men det är inte direkt så att Brödernas har en särskilt djup backsida och en tränare vill förstås alltid ha tillgång till HELA sin trupp.

Man kan tycka vad man vill om klubbarna som gör på det här sättet. För mig är det bortom all rim och reson att låna ut sina spelare när man själva har viktiga matcher. Men tyvärr är det väl framförallt en temperaturmätare på hur det är ställt med svensk hockey. Det verkar vara många som tycker att det är helt normalt och rimligt att det går till så här.

Det är sorgligt att självkänslan i Hockeyettan är så låg att till och med klubbarna i spetsserien Allettan, de som ska föreställa gräddan av ligan ställer upp på charaden att det är bättre att deras spelare spelar någon annanstans när serierna brinner till på riktigt.

Den egna verksamheten kommer i andra hand och i slutändan blir klubbarna, ligan, rent av hockeyn knappast något annat än irrelevant för fansen och oss andra vid sidan av.

Jösses så deppigt.