KARLSSON: Det var hans ord som fastnade tydligast
De är den ständiga losergenerationen som alltid var bra men (nästan) aldrig nådde hela vägen fram. Nu är de också vinnare. Därför fastnade Mattias Ekholms ord hos mig.
Sverige är världsmästare i ishockey igen, för andra året i rad. Förutom tre spelare, Oliver Ekman-Larsson, John Klingberg och den högst otippade Dennis Everberg, är det ett helt nytt lag jämfört med förra året. Sverige har med andra ord så pass många bra spelare numera att lagledningen kan bygga två lag som är tillräckligt bra för att vinna två VM-guld. Det är häftigt.
Det som är intressant med den generation som vann igår är att nästan alla är en produkt av Sveriges galna JVM-generationer med spelare födda i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Alla spelare i truppen utom sex är födda åren 1989 till 1994. Patric Hörnqvist är född 1987. Därefter har vi Jacob de la Rose (1995) samt 98:orna Filip Gustavsson (tredjemålvakt utan speltid), Elias Pettersson och Lias Andersson. De tre sistnämnda har trots sin ringa ålder redan hunnit förlora finaler på såväl J18- som J20-nivå men fick nu vinna guld. Även om ingen av dem spelade i finalen.
SILVER, SILVER, SILVER
Något som är synonymt med de generationer svenska hockeyspelare som kommit fram sedan JVM:s genombrott för ungefär ett decennium sen är att de ofta viker ned sig när det gäller. Utöver guldet 2012, där fem från VM-laget från igår ingick, har det allt som oftast slutat med en tårfyllt avslut i en semifinal eller en förlust i finalen. Som exempel kan jag säga att jag räknade på hur många guld truppen tagit i JVM-sammanhang samt hur många övriga medaljer truppen har i J20 samt J18-VM. Svaret? Truppen hade tillsammans fem JVM-guld, 26 (!) JVM-silver och sju JVM-brons. Med andra ord är det ganska många i det där laget som vet hur det känns att förlora.
Filip Forsberg har exempelvis två silver både i U18-VM och U20-VM. Mikael Backlund, Jacob de la Rose och Magnus Pääjärvi har två silver i U20-VM. Pääjärvi hade tagit fem (!) VM-medaljer på olika nivåer innan guldet igår. Rikard Grönborg har varit delaktig i fyra silver på J20-nivå men har ju som tur är några guld längs vägen också.
HALVA LAGET HAR FÖRLORAT FINALER
Osannolikt nog har hela tolv spelare i truppen medaljer från J20-nivå utan att vinna guld. Av dessa tolv hade bara Oliver Ekman-Larsson vunnit VM-guld senare i karriären. De vet med andra ord hur det känns att nå nästan hela vägen fram – men inte få vinna pokalen. Därför var det Mattias Ekholms ord i TV3 i omklädningsrummet efter matchen igår som någonstans berörde mig mest efter guldet. Han sa något i stil med:
– Vi vet hur det är. Nästan alla har spelat i otroligt talangfulla lag som varit favorittippade, men inte nått hela vägen.
Spelarna som representerade Tre Kronor igår gjorde inte bara upp mot Schweiz i kampen om VM-guldet. De gjorde också upp med sig själva. De gjorde upp med sin egen historia. Det är en faktor som inte ska glömmas bort när vi såg den vilda glädjen efter att Anders Nilsson storspelat i straffläggningen och säkrat Sveriges guld.
SJÄTTE MEDALJEN GILLT
Det var så många år av ”nästan”-känslor som föll bort. Mattias Ekholm behöver inte tänka på de där bronsmedaljerna han har i skåpet. Och Magnus Pääjärvis övriga fem VM-medaljer betyder inte speciellt mycket längre. Lias Andersson fick inte ytterligare ett bevis för att han bara är näst bäst. Han fick äntligen en medalj att behålla. Hampus Lindholm, som skadade sig precis före ett JVM när Sverige mest troligt hade vunnit med honom i laget, har nu fått sin revansch. Långt senare.
Och för Mika Zibanejad, Rickard Rakell, Johan Larsson och Filip Forsberg blev gårdagen också ett bevis för att de kan vinna något internationellt på seniornivå också. John Klingberg fick det beskedet redan förra året.
VIKTIGT FÖR FRAMTIDEN
Mattias Ekholm var den som sa det bäst. Jag är så glad att han och alla de andra som tidigare bara varit nära, som fallit på mållinjen, nu också får känna att de är bäst. Det här blev inte en superguldfavorit som snubblade på målsnöret, som vi sett så många av dessa spelare göra förut. Det här blev superguldfavoriten som höll.
Det kan båda gott för fortsättningen. Nu lär de vilja vinna igen.
Den här artikeln handlar om:
