ENGLUND: Jag känner igen mig i Deilerts situation
“Det är det smutsiga spelet som måste bort från rinkarna, inte nord/syd-tacklingar med ärliga intentioner”. Det skriver Joakim Englund som den uppmärksammade avstängningen på Alexander Deilert.
Jag har, precis som många andra, inte kunnat undgå Alexander Deilerts straff efter huvudtacklingen på Västeråsspelaren Marcus Bergman Efterspelet har heller inte passerat obemärkt förbi. Har ni missat det kan ni läsa det här – och tacklingen kan ni se här.
Jag känner igen mig väldigt mycket i Deilerts situation där han tycker sig bli väldigt hårt straffad för en tackling som hade bra och ärliga intentioner men som kanske tog lite olyckligt. Liknande situation hamnade nämligen jag i säsongen 16/17 efter en tackling på Martin Fehérváry som då spelade i Oskarshamn. Fyra matcher fick jag där en omvandlades till böter.
Att Alexander skulle få en avstängning var nog de flesta överens om, även han själv. Att det skulle bli hela NIO matcher varav tre omvandlades till böter var det nog få som trodde. Det hårdaste straffet utdömt i Sverige den här säsongen.
Ett kännbart straff på många sätt där Alexander tvingas böta hela 25 875:-. Enligt Johan ”MrMadhawk” Svensson tjänar Deilert 60 000:- vilket innebär att nästan en skattad månadslön måste betalas in.
"GÅR IN FÖR ATT KOMMA FÖRST TILL PUCKEN"
Inte nog med det, avstängningen på hela sex matcher innebar förmodligen att Björklöven var tvungen att handla tidigare än man kanske ville eller faktiskt var i behov av. Då klubben tappat Hjelm till SSK samt har Hellström långtidsskadad skyndade avstängningen av Deilert förmodligen på rekryteringen av säsongslånet från Färjestad, Gustav Bouramman.
Jag ska återkomma till varför jag tycker straffet är hårt dömt men först och främst måste man skilja på smällar med goda intentioner och smällar med onda eller elaka avsikter.
Deilert går in i situationen för att initialt komma först till pucken. När han, kanske någon millisekund innan han är framme vid pucken, upptäcker att motståndaren Marcus Bergman kommer hinna först så har han ett enda mål med situationen. Målet är då att inte bli ”slagen” av sin motståndare. För att inte riskera att Bergman petar pucken och ”hoppar” förbi Deilert så sitter det liksom i ryggmärgen att en tackling i det läget är bästa sättet att inte förlora situationen mot sin motståndare. Dessa instruktioner har han fått av tränare Fagervall, det är jag fullständigt övertygad om.
Bergman å sin sida har också tydliga instruktioner från tränare Paananen. Hans mål är att pucken ska ut ur den egna zonen till nästan vilket pris som helst. Svaret på om agerandet är dumdristigt, modigt eller laglojalt skiljer sig förmodligen på vem man frågar. Men att sträcka sig så för att få träff på pucken samtidigt som han bromsar innebär att huvudet försätts i en väldigt sårbar situation. Det är en nord-syd situation där Bergman är fullt medveten om att Deilert kommer. Han bromsar in och sträcker sig för att hugga ut pucken ur zonen, om det inte funnits någon motståndare där hade han agerat annorlunda och istället tagit med sig farten.
"MÅSTE FÅ LEVA KVAR"
Jag tror det är svårt att förekomma alla typer av huvudsmällar inom hockeyn, åtminstone så länge tacklingar är tillåtna. Det går inte att värja sig för allt och är det några tacklingar som måste få leva kvar så är det nord-syd tacklingarna där både spelarna är medveten om den andra.
I mitt tycke är det inte den typen av tacklingar vi vill ha bort från hockeyn utan det finns betydligt värre tilltag som inte finner något annat syfte än att skada/göra illa sin motståndare.
Alexander Deilert stängdes av.
Exempelvis tycker jag både tacklingen från MoDos Adam Tambellini och den tackling från AIK-kaptenen Jacob Dahlström delade ut på försäsongen är ett större problem inom hockeyn. Båda dessa tacklingar kommer från den blinda sidan vilket gör att mottagaren omöjligt kan försvara sig. Eller varför inte exemplet med Högström/Everberg-gate i SHL.
Så kallade ”sucker punch” eller tacklingar där motståndare inte alls är beredda eller ens kan se att smällen är på väg är i min värld betydligt mycket skadligare för sporten än en nord/syd-tackling där både tacklaren och mottagaren har ett ansvar.
"FÖRSTÅR DEILERTS FRUSTRATION"
Jag förstår Deilerts frustration över straffet och jag lider med honom. Oavsett vad han säger eller gör så kommer straffet med största sannolikhet att bestå. Det hade varit intressant att höra hur Fagervall ser på situationen. Jag tror att han innerst inne är nöjd med sin adepts agerande men tycker konsekvenserna och efterspelet blev tråkigt och olyckligt. På frågan om han ville att sin adept skulle agerat annorlunda tror jag svaret skulle låta något i stil med; med tanke på att laget blir enormt drabbad av frånvaron på hela sex matcher på vår skickligaste back så, ja absolut. Men min filosofi över hur hockey ska spelas så måste han fullfölja situationen och sätta stopp för spelaren.
Att sedan en av seriens skickligaste backar nu dessutom blir stämplad som en återfallsförbrytare i ämnet känns bara fel. Det är ingen spelare som spelar fult eller som jagar tacklingar á la Robin Jacobsso 2008/09 eller Oscar Engsund som för fem säsonger sedan var rejält oslipad och jagade tacklingar i stort sett varje byte.
"KÄNNS SÅ FEL"
Därför känns det bara så fel att proportionerna av straffet blir så enormt uppförstorade. Visst, han träffar huvudet och enligt gällande praxis skulle det kunna räcka med matchstraff och avstängning, fine. Men att dela ut säsongens största straff på en tackling som har goda intentioner är helt fel om ni frågar mig.
Det är det smutsiga spelet som måste bort från rinkarna, inte nord/syd-tacklingar med ärliga intentioner.
Den här artikeln handlar om: