Chicago Blackhawks: En påskyndad återuppbyggnad
Två raka säsonger utan slutspel – men också hopp om en snabbare generationsväxling än väntat. Chicago Blackhawks fjolårssäsong skapade stora förhoppningar om att vinden är på väg att vända i “Windy City”. Mycket tack vare mannen i båset, tycker Uffe Bodin.
Storhetstiden var över. Och det tycktes som att vägen tillbaka mot toppen skulle vara lika snårig som svårforcerad. Det var ungefär så man kunde sammanfatta bilden av Chicago Blackhawks när klubben missade slutspel för första gången på tio år 2018.
Fjolåret bjöd inte heller på någon slutspelshockey. Blackhawks släppte in näst flest mål (292) av alla NHL-lag och såg ofta otroligt sårbara ut i egen zon. Det positiva var att bara sju lag i hela ligan sköt fler mål än Chicagos 270. Och att laget avslutade säsongen på ett synnerligen positivt sätt med fler segrar än förluster.
Att Patrick Kane och Jonathan Toews levererade hockey på högsta nivå i kombination med att Alex DeBrincat fick sitt stora genombrott som målskytt i ligan bådar gott. Blackhawks har en hel del unga, spännande spelare som står på kö för att göra intryck i NHL. Det i kombination med förstärkningar på både målvakts- och backsidan gör att laget ser spännande ut inför säsongen 2019/20.
Kan det räcka hela vägen till slutspel?
Erik Gustafsson.Foto: Perry Nelson-USA TODAY Sports
POÄNGKUNGEN
Snart 31 år gammal är Patrick Kane fortfarande en av de bästa spelarna i ligan – och kanske till och med bättre än någonsin. Under fjolåret satte han personbästa med 110 poäng och slutade trea i NHL:s poängliga efter Nikita Kutjerov och Connor McDavid. Hade Chicago tagit sig till slutspel hade det inte varit långsökt att tro att Kane hade kunnat vinna Hart Trophy. Tillsammans med kaptenen Jonathan Toews är den amerikanske stjärnforwarden den som lotsar Blackhawks generationsväxling framåt.
MÅLVAKTSETTAN
Att Lehner inte vaktar New York Islanders kasse den här säsongen får ses som anmärkningsvärt. Han hade karriärens bästa säsong i fjol och bidrog starkt till att Islanders reste sig efter förlusten av John Tavares. Long Island-klubben valde emellertid att släppa Vezina-kandidaten och i stället satsa på ryssen Semjon Varlamov. Det kan bli Blackhawks stora lycka. De sajnade Lehner till ett ettårskontrakt och säkrar därmed up målvaktsposten, som var en av lagets akilleshälar i fjol. Det är oklart var Corey Crawford står hälsomässigt efter ett par tuffa år, men sett till dagsform borde Lehner vara det givna alternativet mellan stolparna.
BACKESSET
Duncan Keith får ursäkta. I fjol blev det väldigt tydligt att det numera är Erik Gustafsson som är Blackhawks offensiva toppback. 27-åringen stod för 60 poäng och var med det med i toppskiktet av backarnas poängliga. Med ett år kvar på kontraktet finns det ingen anledning att misstro att han ska kunna fortsätta växa i Jeremy Collitons spelsystem. Kemin han har byggt med framför allt Patrick Kane i powerplay är briljant.
GENOMBROTTSMANNEN
Blackhawks har gjort det till en vana att fynda på den europeiska free agent-marknaden. Efter spelare som Artemij Panarin, Dominik Kahun och Erik Gustafsson kan Kubalik bli nästa hit. Tjecken draftades av Los Angeles Kings, men Blackhawks lyckades fånga upp rättigheterna i utbyte för ett femteval i draften i januari. Senaste säsongen vann han poängligan i schweiziska ligan och stod för en produktiv VM-turnering i Slovakien. Det finns många om budet att ta en plats i Blackhawks högre hierarki, men sett till meriter och rutin skulle jag säga att Dominik Kubalik är den som har bäst chans att lyckas.
SVENSKARNA
Se målvaktsettan
Se backesset
24-åringen från Järfälla har knegat på i AHL i väntan på sin chans och under förra säsongen kom den slutligen då han spelade till sin en ordinarie plats under slutet av säsongen. Sett till de förstärkningar som Blackhawks har gjort på backsidan med två nya vänsterfattade försvarare i Calvin de Haan och Olli Määttä är Dahlström inte självskriven i laguppställningen. Men i och med att han måste passera waivers för att skickas till AHL är det svårt att se att han inte skulle vara en NHL-back när säsongen startar.
Nu är det upp till bevis. Chicago Blackhawks gjorde en rejäl investering i Nylander då man släppte ifrån sig den skicklige finske backen Henri Jokiharju till Buffalo för att få svensken i utbyte. 21-åringen har redan tre säsonger bakom sig på seniornivå, men har inte lyft till de höjder man förväntade sig efter att han valts som åttonde spelare i draften 2016. Chicago kommer att ge honom en ärlig chans. Nu är det upp till honom att ta den.
Vilken skillnad ett år kan göra. Inför förra säsongen var Wedin en allsvensk spelare av gott snitt, men kanske inte så mycket mer. Efter en stark säsong i SHL med Timrå – och 27 poäng på 32 matcher – fick han kontrakt med Chicago Blackhawks. Vid 26 års ålder känns det faktiskt om att han har en ganska bra chans att spela till sig en NHL-tröja. Mycket tack vare sin mångsidighet. Wedin är antagligen ingen topp sex-forward på NHL-nivå, men han kan mycket väl ta en plats i en av de lägre kedjorna.
Övriga svenskar i organisationen:
Philip Holm, b
Adam Boqvist, b
Lucas Carlsson, b
Jacob Nilsson, fw
Tim Söderlund, fw
DRAFTVALET
Många blev förvånade när Chicago Blackhawks använde tredjevalet i draften till att plocka den storvuxne centern från WHL. Inte för att Dach saknar potential, snarare för att det fanns andra centrar tillgängliga som ansågs mer intressanta. 18-åringen svarade för 73 poäng på 62 matcher för Saskatoon Blades förra säsongen. Mycket tyder på att det är där han kommer att spela även den här säsongen. Dach är en gänglig spelare med en bra kombination av spelsinne och kraft. Trots sin storlek har han bra koordination och god kontroll över sin kropp. Det är en kombination som kan komma att göra honom svårstoppad. Även i NHL.
COACHEN
Det går undan i hockey. För två år sedan lämnade Jeremy Colliton Sverige och Mora för att bli coach för Rockford Icehogs i AHL. Bara ett drygt år in på det jobbet hade han blivit utsedd till NHL:s yngsta coach – och ersatt självaste Joel Quenneville i Blackhawks bås. Det blev en skakig start för Colliton på nya jobbet, men så fort han fick implementera sina idéer och började lämna sina egna avtryck på lagets spel kom det vinster på löpande band. Blackhawks var ett av NHL:s bättre lag efter nyår. Då var man redan så långt efter att slutspel ändå var en utopi, men lagets framsteg skapar ändå hopp för framtiden. Det gör även Collitons progressiva coachning och hans förmåga att lyfta individer.
PROGNOSEN
Det var en generationsväxling som jag förväntade mig skulle ta tid. Men nu står jag här inför säsongen 2019/20 med en positiv känsla kring var Chicago Blackhawks är på väg.
General managern Stan Bowman kan inte applåderas för alla sina aktioner genom åren – Brent Seabrook kan exempelvis anses ha det värsta kontraktet i hela ligan – men hans mod att göra förändringar måste hyllas. Oavsett om det handlar om att sparka en ikon som Joel Quenneville och ersätta honom med en i Nordamerika oprövad Jeremy Colliton till att våga plocka in stukad talang som Dylan Strome och ge honom förtroendet att lyckas i NHL.
Det lag som Chicago Blackhawks ställer på isen inför den stundande säsongen känns som det har kapaciteten att gå till slutspel. Offensivt sett har de allt man kan begära. Det är i försvars- och målvaktsspelet som bristerna har funnits. Där kan värvningarna av Robin Lehner och Calvin de Haan hjälpa till att skapa stabilitet om allt faller väl ut.
Det är emellertid i båset som jag tror att Blackhawks har sin största tillgång just nu. Jeremy Colliton är måhända den kanske minst rutinerade coachen i hela NHL, men han kompletterar det med sin progressiva sin på hockey. Till skillnad från många av old school-coacherna i NHL har han förmågan att kommunicera med sina spelare, få dem att växa som spelare och individer som får honom att sticka ut.
Det finns fortfarande brister i det här lagbygget, men med Collitons stabila ledarskap och en Patrick Kane i förarsätet tror jag att det här räcker till slutspel. Chicago Blackhawks är på väg uppåt igen.
Jeremy Colliton.
Foto: USA Today Sports
IN OCH UT
Nyförvärv: Robin Lehner, mv, N Y Islanders, Calvin de Haan, b, Carolina, Olli Määttä, b, Pittsburgh, Philip Holm, b, Torpedo Niznij Novgorod, Tim Söderlund, fw, Skellefteå, Anton Wedin, fw, Timrå, Dominik Kubalik, fw, Ambri-Piotta, John Quenneville, fw, New Jersey, Aleksi Saarela, fw, Carolina, Andrew Shaw, fw, Montréal, Ryan Carpenter, fw, Vegas, Zack Smith, fw, Ottawa, Alexander Nylander, Buffalo.
Förluster: Cam Ward, mv, slutat, Anton Forsberg, mv, Carolina, Gustav Forsling, b, Carolina, Brandon Davidson, b, Calgary, Henri Jokiharju, b, Buffalo, Dominik Kahun, fw, Pittsburgh, John Hayden, fw, New Jersey, Luke Johnson, fw, Minnesota, Marcus Krüger, fw, Zürich, Andreas Martinsen, fw, Anaheim, Artion Anisimov, fw, Ottawa, Chris Kunitz, fw, slutat.
CHICAGO BLACKHAWKS TRUPP 2019/20
Den här artikeln handlar om: