KARLSSON: Doldisens genombrott
* Äntligen backmål.
Den på förhand så uppsnackade svenska backsidan har kanske inte riktigt motsvarat förväntningarna. Å andra sidan har motståndet i tre av fyra matcher varit så svagt att de inte ens ställts inför något som kan liknas vid ett prov.
I powerplay har vi under stundom fått se ett fint spel från framför allt Nils Lundkvist och Victor Söderström men målen har låtit vänta på sig till idag. Och då var det någon helt annan som gjorde det: Philip Broberg.
Förra säsongen väntade vi på att få igång någon mer svensk forward vid sidan av Emil Bemström. Den här gången har det varit backmålen vi väntat på. Kanske kan Philip Broberg på allvar ha inlett backarnas leverans?
* Svar på tal...
I samband med gårdagens match skrev jag att jag gärna hade sett Mattias Norlinder spela mer, och menade att det framför allt fanns en lucka i backparet med Tobias Björnfot och Philip Broberg som i vissa moment haft det ganska tufft.
Idag gav framför allt Broberg svar på tal. Inte bara tack vare sitt mål, utan för sitt spel överlag. Det känns som att det var idag han kom in i den här turneringen på allvar. Ett efterlängtat svar.
* Doldisens genombrott!
En bit in på den här säsongen hade jag ingen som helst koll på Linus Öberg Men efter att ha sett hans senaste månad i Örebro, och hans JVM, måste jag säga att jag är riktigt imponerad. Jag tycker att han överlag har varit bra i den här turneringen. Han har gjort mål, och idag gjorde han ett riktigt snyggt mål som dömdes bort efter att det visat sig att den hårdjobbande forwarden var offside.
Men oj, vilket coolt genombrott han fått. Från att inte ha varit med alls i landslagssammanhang känns han nu så självklar i det här laget. En perfekt rollspelare, som kommer bli viktig längre fram i turneringen.
* Tempot?
Matchen idag var ganska bra genomförd från Sverige. Utan att glänsa spelade de stabilt och de släppte till väldigt få målchanser. Men när ett lag är så överlägset som Sverige är, är det otroligt svårt att få igång ett vettigt tempo i matcherna.
Oavsett om det blir Tjeckien, Ryssland eller Kanada i kvarten kommer matchen spelas i ett extremt högt tempo och frågan är om Sverige, som kunnat glida på en skridsko ända sedan premiären mot Finland, klarar av att ställa om på det sätt de behöver. Det blir en riktig tuff uppgift.
För tyvärr för Juniorkronornas del kommer det spel de visat upp hittills inte räcka till, även om de varit helt okej eller till och med ganska bra. I samtliga tredjeperioder i de tre avslutande gruppmatcherna har Sverige snarare spelat för att inte bli svettiga. Det har de lyckats bra med.
Men vi kan i alla fall summera ett 13:e (!) rakt JVM-gruppspel där Sverige vinner alla matcher.
* En död hockeynation.
Det är ganska svindlande att Slovakien en gång i tiden räknades som en av de sju stora hockeynationerna. De sju stora har sen blivit sex stora (till och med fem, på juniornivå) och slovakerna har fått se land efter land passera dem. Det är knappt en större hockeynation än Norge och Danmark numera.
Det är tragiskt att de år efter år har svaga lag i JVM och knappt längre producerar några NHL-spelare. I årets JVM-lag har de en (1) draftad spelare, det är den delvis Malmöfostrade Maxim Cajkovic. Det säger en del.
Igår förlorade de med 7-2 mot Schweiz - och man höjde inte ens på ögonbrynen. Det är den statusen Slovakien har i hockeyvärlden numera. Det är en totaldöd hockeynation. Det är i alla fall något jag sörjer.
JVM-MINNEN: Joel Eriksson Ek och Emil Bemström
Den här artikeln handlar om: