”Har jag två ben och två armar så kan jag spela”

Han spelade kvartsfinalen. Nu ger Lias Andersson besked om att han även kommer spela torsdagens semifinal mot USA. Ingenting verkar kunna stoppa lagkaptenens medverkan.
– Det kanske är sista gången man får dra på sig en landslagströja, säger han till hockeysverige.se. 

BUFFALO (HOCKEYSVERIGE.SE)
Kvartsfinalen blev en tuff resa, men Sverige är som bekant klara för semifinal. Lias Andersson spelade matchen mot Slovakien, men skadan och fortsättningen av turneringen har varit fortsatt osäker för lagkaptenen. Han medverkade heller inte på Sveriges träning under onsdagen. Men efteråt träffade han media och meddelade att han tänker spela semifinalen.
– Jag tränade inte för jag är lite förkyld. Jag hoppade över det men är redo för semifinalen.

Helt redo?
– Jajemän. jag ska spela och försöka hjälpa laget att vinna.

Hur mår kroppen?
– Den är inte helt hundra. Det ska jag inte stå här och ljuga om. Men vi krigar på.

”HAR JAG TVÅ BEN OCH TVÅ ARMAR SÅ KAN JAG SPELA”

Krigar på verkar vara rätta ordet. Ingenting verkar kunna stoppa Lias från spel i JVM.

Hur viktigt var det att spela kvarten mot Slovakien?
– Jätteviktigt såklart. Det går inte att säga till en 19-åring i sitt sista JVM att inte spela en kvartsfinal. Det är helt omöjligt. Jag hade spelat även om jag bara hade haft ett ben kvar.

Då kan ni nog räkna ut att i princip ingenting kan stoppa honom från att spela en semifinal.
– Det skulle väl vara om någon kapar en arm på mig eller liknande. Det är väl det. Men så länge har jag två ben och två armar så kan jag spela, berättar han för hockeysverige.se.

Lias Andersson. Foto: Joel Marklund / Bildbyrån

”DET KANSKE ÄR SISTA GÅNGEN MAN FÅR DRA PÅ SIG EN LANDSLAGSTRÖJA”

Det känns som att landslagsspel inte direkt ökar i betydelse för hockeyspelare. Men för Lias är det ingen tveksamheter.

Hur viktigt är det för dig att spela i landslaget? 
– Jätteviktigt. Alla är olika i hur mycket de prioriterar landslaget. Men det är jätteviktigt för mig och det är något som jag har drömt om väldigt länge och någonting som jag kommer att fortsätta att drömma om. Man vet aldrig, det kanske är sista gången man får dra på sig en landslagströja. Nej, jag spelar.

Pappa Niklas Andersson vann bland annat tre VM-silver med Tre Kronor. Kan uppväxten  ha gett sonen en extra vilja att spela för landets färger?
– Det är svårt att säga. Jag tycker i alla fall att det är fruktansvärt kul att spela i landslaget. Det vet jag att fler också tycker, sedan kanske andra tycker det är mindre kul men jag tycker att det är det bästa som finns.

Lagkamraterna är givetvis glada över att Lias både vill och kan spela.
– Om han kan spela så är det asbra. Men om han inte spelar måste vi fokusera på vårt ändå, säger Jacob Moverare.