Gör som pappa - flyttar till Leksand

Hans pappa Henric Björkman flyttade till Leksand i tonåren. Nu gör sonen Axel Knudsen samma sak. För hockeysverige.se berättar han om flytten – och likheterna med pappa.

– Jag är som bäst i anfallszonen, men jag har också hört att han var ganska smart i spelet och det tycker jag att jag också är, konstaterar 17-åringen.

Som 17-åring 1989 lämnade Henric Björkman Östervåla för att flytta till Leksand och utbilda sig vidare inom hockeyn. Nu skriver vi 2020 och förra elitseriespelarens son, Axel Knudsen fyllde i oktober förra året 17 år. Under hela sin uppväxt har han spelat i Västerås, men inför kommande säsong ska han göra samma resa som pappa Henric gjorde, det vill säga flytta till Leksand.

Sedan i december 2019 har hockeysverige.se träffat närmare 30 olika unga hockeytalanger och idag ska ni få möta nya Leksandsjunioren Axel Knudsen i serien.
– Efternamnet? Mamma är lite bestämd och ville att namnet Knudsen, hon har rötterna i Norge, skulle leva vidare, berättar forwarden med ett leende då vi ses hemma på familjens altan i Västerås alldeles nära Rocklundas idrottsfält.
– Pappa och mamma träffades i Leksand. Mamma gick på gymnasiet där samtidigt som pappa spelade i Leksands A-lag. Mormor, morfar och mamma bodde först i Falun, men sedan flyttade mamma till Leksand för att gå på gymnasiet där.

Knudsen har också en del minnen från det att hans pappa spelade i framförallt Västerås och Arboga.
- Jag kommer ihåg då jag var och kollade på pappa här i Västerås då jag var jätteliten. Mamma lyfte ner mig till sargkanten så jag fick slå i plexiglaset eftersom han åkte utan att satt fast remmen under hakan på hjälmen. Hon ville att han skulle sätta fast den. Det är mitt första minne från hallen.

"VILL ALLTID VARA BÄST PÅ ALLT I BÖRJAN"

Pappa Henric var också den främsta anledningen till att Axel Knudsen började med hockey.
- Ja, det var mycket för att pappa spelade. Han har pushat på positivt och har alltid sagt ”Du får göra vad du vill så länge du är glad”, säger Axel Knudsen samtidigt som pappa Henric lagar lunch i köket.
- När jag åkte skridskor första gången var jag två år. Sedan började jag på hockeyskolan var jag fyra år. Till en början var jag inte ett så jättestort fan och ville kunna allt direkt. När jag väl lärde mig att åka skridskor var hockey och att åka skridskor bästa jag visste. Då blev det mycket att jag åkte på allmänhetens.

Far och son.Bildbyrån

Inget tålamod?
- Nej, så är det (skratt). Jag vill alltid vara bäst på allt i början. Så det fortfarande. Börjar jag med en ny racketsport och jag inte är bra på det från början så kan jag pausa den i två år, skrattar Knudsen.

Vad har pappa betytt för dig som hockeyspelare?
- Jättemycket. Han har alltid funnits där och pushat på mig i alla lägen. När det gått tungt för mig har han funnits där så jag haft någon att snacka med och varit viktig som bollplank för mig.

Hur går snacket här hemma efter en viktig hockeymatch?
- Att tänka nästa match. Har jag en dålig match i bagaget gäller det att släppa den och istället tänka på vad jag har gjort bra och så vidare.

Klarar du av det?
- Till och från. Om jag gjort flera dåliga matcher kan det vara lite tungt, men efter säsongen kommer jag ändå bara ihåg dom roliga matcherna.

LIKHETEN MED PAPPA

Henric Björkman var back medan Axel Knudsen är forward, trots det har de båda en gemensam likhet som hockeyspelare.
- Av det jag hört är att han var en ganska defensiv back. Jag är som bäst i anfallszonen, men jag har också hört att han var ganska smart i spelet och det tycker jag att jag också är. Den likheten har vi ändå.

Henric Björkman kommer liksom bland andra Marcus Ragnarsson från Östervåla. Även Axel Knudsen brukar vistas på den lilla orten i Uppland.
- Ja, jag har en ganska bra kontakt med Östervåla. Farmor och farfar bor där, men även pappas syster och mina kusiner. Det har blivit än och annan julafton där. Kusinerna, Ernst och Eskil, som är sex och elva år spelar också hockey.

Du har haft pappa som tränare fram till det att du var 15 år, hur har det fungerat?
- Det har varit bra och inget dåligt alls med det och här hemma tycker jag att vi släppt träningarna så det inte blivit för mycket.

Däremot har han under åren fått höra en och annan gliring då han varit son till en tidigare spelare i klubbens A-lag.
- Det kom lite sådant ju äldre jag blivit. Jag tror också det var därför han slutade som tränare för mitt lag, för att jag fick höra att jag fick spela bara för att min pappa var tränare.
- Det var tungt, men jag fick bara släppa det eftersom jag måste jag räkna med att sådant alltid kommer att komma.

Senaste säsongen dubblerade Knudsen i Västerås J20 och J18-lag. I J20 svarade han för tre mål och totalt sju poäng på 31 matcher. I J18 var poängskörden betydligt större. Under sina 20 matcher svarade han där för åtta mål och totalt 24 poäng.
- Säsongen var lite upp och ner. Jag började i J18, men fick komma upp till J20 inför seriestart. Sedan tillhörde jag J20 under hela säsongen, men spelade även matcher med J18.
- Jag hade kanske trögt poängmässigt i J20…

Trögt poängmässigt, men spelmässigt, hur fungerade det?
- Jag tycker ändå att jag spelade bättre än vad poängen visade. Det jag tycker att jag under säsongen utvecklade lugnet med pucken. I början med J20 blev det att jag hafsade iväg pucken för att inte få en tackling och så.
- Ju längre jag spelade under säsongen desto modigare blev jag med pucken och vågade hålla i den mer.

Känner du dig mer komplett som spelare idag?
- Ja, det tycker jag. Jag har också lagt på mig några kilo nu, blivit starkare i hela kroppen och blivit mer rejäl.

DÄRFÖR VALDE HAN LEKSAND

Inför kommande säsong har alltså Axel Knudsen valt att byta hockeygymnasium från Västerås till Leksands.
- Jag har haft lite tankar på den mot slutet och pratat med några klubbar. Leksand gav mig ett erbjudande och jag tyckte att det verkade bra.
- Jag kände att jag inte riktigt fick förtroende i Västerås samtidigt som jag är en spelare som vill hålla i pucken lite mer, vilket Leksand kan erbjuda eftersom det är en sådan hockey som dom spelar. Axel Knudsen.Bildbyrån

Valet av klubb påverkades såklart av att pappa Henric Björkman spelade i klubben mellan 1989 och 1993.
- Det påverkade en del. Han har kontakter och känner folk där uppe så det blir inte som jag flyttar till en helt ny ort. Det finns redan folk som jag känner igen där.
- Mormor och hennes sambo bor i Leksand (Norr Bergsäng) nu. Vi är ofta där på sommaren, men vi kollar också på SHL-matcher då vi är där uppe på vintern. På så vis har jag ändå ett speciellt band till Leksand.
- Sedan tycker jag Leksand är en häftig klubb och ärorik. Det är en gammal klubb med supportrar över hela Sverige.

Vilka förväntningar har du på flytten och kommande säsong?
- Jag tror att det kommer bli jättekul. Det blir att jag får ta lite mer ansvar när jag flyttar hemifrån, men framförallt spela lite mer en hockey som jag gillar.

Du är ”bara” 17 år, finns ändå tankarna på att kanske få chansen att träna eller spela med A-laget redan kommande säsong?
- Ja, såklart att jag har den tanken eller som mål, att få går upp och spela så högt som möjligt, avslutar Axel Knudsen som flyttar upp till Leksand runt 1: a augusti.