Svensken dominerar – i Slovakien: ”Varför drog jag inte tidigare?”

Den annorlunda vägen har tagit Carl Ackered långt. Just nu toppar han den interna poängligan i HK Dukla Trencin och går som tåget.
Vägen till toppen har däremot inte varit spikrak. När han inte fick sitt stora genombrott i Sverige vände Ackered blicken och flyttade utomlands.
– Jag kände bara; vad gör jag här? Säger den 30-årige poängplockaren till Hockeysverige.se.

Vad krävs det egentligen för att skapa den framgångsrika ishockeyspelaren? Föds du inom Örnsköldsviks gränser har du väll egentligen kommit halvvägs. Detsamma gäller den slovakiska staden Trencin. Det kanske är något i kranvattnet, men att kunna husera med namn som Zdeno Chára och Marián Gáborík är inte illa pinkat.

För tillfället är den lokala stjärnan varken från Örnsköldsvik eller Trencin utan en stockholmare som med sina 48 poäng på 46 matcher toppar den interna poängligan i stadens lag. Den svenske backen Carl Ackered imponerar just nu stort i den slovakiska högstaligan.

– Här är det tydligt att man måste leverera direkt. I Slovakien kan du bara ”dressa” sju importspelare så kommer du hit måste du leverera. Den motiverande sparken i röven man fick här kändes som en jag behövde och jag har hanterat pressen bra, säger Carl Ackered till HockeySverige.se.

"VAD GÖR JAG HÄR?"  

Med mängder av poäng under seniorkarriären har Ackered tydligt visat att han har en näsa för mål, men det har förblivit en näsa som hållits dold för den breda massan i Sverige. Med flera fina säsonger i HockeyEttan blev det 19 matcher utan poäng i HockeyAllsvenskan.

– Jag måste försvara mig här. Jag förstår att när man kollar min statistik på Eliteprospects kan se så ut. Men under min tid i allsvenskan fick jag inte spela i powerplay och hade inte jättemycket istid. Jag fick inte med mig mitt självförtroende från "ettan" och det är viktigt med bra självförtroende i hockey. Istället för att göra min grej i ”ettan” var jag tvungen att spela enkelt, säger han om tiden i klubben och fortsätter:

– Niklas Czarnecki var där då och han ville att jag skulle spela enkelt och köra på sarg ut. Jag hade gjort många poäng i HockeyEttan och kände bara; vad gör jag här? Jag vet att folk i Sverige kollar mycket på siffrorna men jag startade inte matcherna. Jag var mest sjunde back och satt där på bänken och kollade på min knopp, säger Ackered med ett skratt.

Carl Ackered dirigerar laget från blålinjen. Foto: Olly Birth

"VARFÖR DROG JAG INTE TIDIGARE?"  

Efter tiden i HockeyAllsvenskan väntade två säsonger i Ettan där det återigen blev succé. På 75 matcher sprutade backen in 73 poäng innan det stora utlandsäventyret tog sin start. Genom den tidigare spelaren Markus Kristoffersson valde Ackered att nästa steg i karriären fick bli Storbritannien.

– Han hade tidigare spelat i Guildford så han berättade mycket om sin upplevelse. Jag stod och valde mellan att åka och spela i Norge eller åka över till England och spela. Jag var lite rädd för att kasta mig ut men valde att jag ville ha ett större äventyr. Det var även bättre pröjs, säger den poängstarke backen och tillägger:

– I England finns det egentligen bara en bra liga. De bra lagen i EIHL håller allsvenskan-nivå de andra ligorna håller samma nivå som division 2 nedåt. När man har hört med kompisar tänker de att det bara är en massa slagsmål, säger han med ett skratt samtidigt som han bekräftar sina kompisars fördomar om ligan:

– Det är delvis så, alla lag har en fighter och det är väldigt fysiskt. Det påminner om den amerikanska hockeyn där du bara får fem minuter för ett slagsmål.

I den engelska ligan EIHL blev det stor succé redan första året för svensken både socialt och spelmässigt.

– Direkt när jag kom dit hjälpte de mig med allt så man växte in i det snabbt. Majoriteten av spelarna var kanadensare så vi hjälpte varandra väldigt mycket, säger han och fortsätter:

– När jag väl hade varit där ett tag tänkte jag bara; varför drog jag inte tidigare? I England är det verkligen så att de som gillar hockey är fanatiska. Vi hade ofta fullt hus på matcherna och intresset blev bara större under tiden som jag var där. Vi hade en stor ”Award Dinner” där de röstade fram publikens favorit. Jag tror att vi sålde en tröja för 20 000 kronor under galan, säger Ackered som tidigt förvånades över intresset för hockey i landet.

Utöver att Ackered trivdes i sin nya tillvaro trivdes även laget med hans närvaro och efter den första säsongen skrev svensken ett två års kontrakt med laget.

– Det gick väldigt bra för mig den första säsongen och det var många som stannade kvar. Då kände jag att jag också ville stanna. Klubben hade bra ekonomi och jag kunde få löneökning så jag skrev på ett två års kontrakt. Det är alltid speciellt att spela i en högstaliga, är du bra så blir du verkligen en stjärna. Sen är pengarna i England bättre än i HockeyAllsvenskan, man kan nästan tjäna dubbelt så mycket, säger han.

Carl Ackered laddar upp för skott. Foto: Olly Birth

"VAD FAN ÄR DET SOM HÄNDER?"  

Flytten till England innebar även en del nyheter för Ackered som aldrig tidigare hade besökt landet. Med tanke på närheten till huvudstaden fanns det ett stort utbud av nöjen.

– Guildford ligger bara en halvtimmes tågresa från London så det var nära. Man kunde gå och kolla på Premier League-fotboll och det var många kompisar som ville komma och hälsa på, skrattar han.

Det är inte särskilt underligt att kompisarna från Sverige ville komma på besök under tiden i Guildford då en ny bekantskap även öppnade några extra dörrar.

– Den föredetta fotbollsmålvakten Petr Cech kom och tränade med oss och han fixade gratisplåtar till hans loge när han var i Chelsea och Arsenal. När man kom dit var kylen full av bärs och man satt bredvid de andra spelarnas familjer, jag tänkte verkligen: Vad fan är det som händer? Säger svensken som var glad över de nya möjligheterna som hade öppnat sig och tillägger:

– Man var lite starstruck första gången han klev in i omklädningsrummet men han var verkligen den där goda glada gubben som kom in och snackade mest av alla. Han är extremt ödmjuk och när träningarna avslutades var han svettigast av alla. Efter träningarna ville han alltid stanna kvar och då fick vi stå och skjuta stenhårda one-timers på honom. 

Allting gott tar däremot förr eller senare slut. Detta gäller även svenskens tid i den engelska klubben. Trots att han ville stanna kom en pandemi i vägen och flytten blev ett faktum.

– Efter mitt tredje år kände jag att jag kunde stanna men vi visste inte om vi skulle kunna starta säsongen. Det tog tid för ligan att sätta några datum så jag tog kontakt med en agent, men det var ingenting jag fastnade för. Det var något erbjudande från AlpLiga men det var inget som intresserade mig. Sen hörde en slovakisk-tränare som jag hade i Guildford av sig och sa att laget i Trencin var intresserade. Han pratade väldigt gott om att spela i Slovakien och ligan var både högre rankad än den engelska samt att jag visste att den skulle starta i tid. Allting var lite tydligare där. Sen kände jag bara att nu kör jag på det här det var dags för att prova någonting nytt, säger Ackered om flytten till den slovakiska klubben HK Dukla Trencin.

Carl Ackered driver genom försvaret i en match för HK Dukla Trencin. Foto: Vlad Kolácêk

"VISA ATT JAG ÄR DEN BÄSTE SVENSKEN"  

Med pressen på sina axlar har 30-åringen levererat mycket starka siffror i Slovakien. Han har även upptäckt hur stor hockeyn är i landet.

– Trencin är enormt. De har en otrolig hockeykultur. Zdeno Chara, Marian Gaborik och Marián Hossa bor ju grannar här uppe på höjden. De kommer och kollar när de är hemma och stöttar klubben, säger han och tillägger:

– Det är synd att det inte är några fans på läktarna. I vanliga fall är det bra tryck, vår hemma arena tar 6000 personer och det brukar vara runt 4000 personer på matcherna.

Hockeykulturen i landet är även en annan än den svensken hade vant sig vid i England.

– I England delade vi vår rink vilket betydde att det ibland kunde bli eftermiddagsträningar. Här i Slovakien är det precis som i SHL vi har vår egen hall och vi tränar på morgonen. Vi har tillskillnad från i Sverige inte särskilt många lediga dagar, de gillar verkligen att träna här, men idag är vi lediga, säger Ackered.

Så imorgon blir det hård träning?

– Lite kanske. Det blir nog lite skridskor imorgon, skrattar han och tillägger glatt:

– Om vi går direkt till kvartsfinalerna i ligan kanske vi kan få lite mer ledigt innan slutspelet.

I den slovakiska-ligan stundar snart ett slutspel där tanken är att försöka gå hela vägen, trots hård konkurrens. Dukla Trencin placerar sig just nu på en sjätteplats i ligan och om formen håller i sig kommer de att ta sig direkt till kvartsfinalerna.

– Om vi går till slutspel så gör vi det för att gå långt. Det finns inget som är lika härligt som att spela hockey och att det bra väder utanför, säger svensken som flera gånger under säsongen har ställts mot svenska motståndare i liga spelet.

– Robin Rahm har jag gjort några mål på när vi mötte de för någon vecka sedan. Då kunde man snacka lite med honom i spelartunneln efter matchen. Vi spelade även mot svenskarna i DVTK och vann så det är skönt att visa att jag är den bäste svensken, säger Ackered glatt och fortsätter:

– Det är alltid kul att spela mot svenskar med tanke på att det är väldigt många finnar i ligan. Jag tycker däremot att det har blivit allt vanligare att svenskar tar steget ut. Det känns som man ser någon ny  som lämnar hela tiden. För att vara importspelare i den här ligan behöver man verkligen ha lite skinn på näsan och leverera.

Carl Ackered firar ett mål i HK Dukla Trencin-tröjan. Foto: Vlad Kolácêk

"INTRESSE UTIFRÅN"

Inför alla utlandsäventyr har Ackered konsulterat andra svenskar och hört sig för innan han har valt den nya destinationen.

– Man får göra lite research själv innan man lämnar Sverige, och inte bara lita på agentens ord. Jag kollade med andra svenskar innan jag flyttade, men är man lat kan det vara så att agenten går på pengarna. Skulle någon ringa till mig hade jag varit helt öppen att ge tips och förklara hur jag har upplevt mina erfarenheter utomlands, säger han.

Hur framtiden kommer att se ut för 30-åringen är ännu inte helt klart men fokuset ligger fortsatt på spel i Slovakien, trots att det har visats intresse från andra klubbar.

– Jag vill vara den backen som levererar, det är klart man kollar mot bättre rankade ligor, men jag vet inte det känns rätt bra här. Det vore såklart kul att se hur långt man kan gå som spelare, säger han och fortsätter:

– Jag har ett års kontrakt och vill fokusera på min tid här, men det har funnits intresse utifrån. Jag sitter i en ganska bra sits just nu, men det betyder inte att jag kan ta semester utan jag ska fortsätta kämpa.

Med den trivsamma situationen på utlandsäventyret har blicken ännu inte vänts tillbaka till Sverige, trots att Ackered själv hörde sig för inför säsongen.

– Här har jag snart spelat en hel grundserie och det har gått bra. Jag är väldigt glad och trivs i Slovakien. Jag vill vara den backen som levererar, det är klart man kollar mot bättre rankade ligor, men jag vet inte det känns rätt bra här. Det vore såklart kul att se hur långt man kan gå som spelare. Jag har inte haft jättemycket kontakt med de svenska klubbarna. Jag hörde mig för lite inför säsongen och kontaktade Fredrik Glader i MODO och Per Kenttä i Björklöven. Jag känner väl att ska jag vända tillbaka så är det till ett topplag i HockeyAllsvenskan. Det är inte många lag som kan matcha de europeiska lagen ekonomiskt.

Var nästa steg i karriären tar svensken är oklart, men än så länge har han hittat helt rätt sedan han lämnade den svenska ishockeyn.

– När jag var yngre tänkte jag: Slovakien? Där kommer jag nog aldrig spela, säger svensken avslutningsvis med ett skratt och tillägger:

– Nu när jag har varit här ett tag så trivs jag väldigt bra och det är en väldigt bra liga att spela i.