”Journalisten undrade hur det var att köra Pelles bil”

Reino Sundberg och Pelle Lindbergh var bästa vänner under uppväxten.
1985 kraschade Lindbergh sin Porsche och avled dagen därpå.
Sundberg fick reda på olyckan genom en journalist.
– Den dagen lär jag nog aldrig glömma, säger Sundberg till hockeysverige.se.

Reino Sundberg växte upp i Skuru i Nacka. Som elitseriespelare representerade han Djurgården, Hammarby och Södertälje. Han var även med vid VM i Göteborg 1981.

I en intervju till OLD SCHOOL HOCKEY som du kan läsa på hockeysverige.se under söndagen berättar han om sin relation till Pelle Lindbergh, dödsbeskedet och chansen till spel i Philadelphia, men som rann ut i sanden.

– Vi var bästa polare, säger Reino Sundberg som tystnar en stund innan han fortsätter:
– Vi spelade fotboll i Järla tillsammans. Han stod i mål i juniorlaget där. Han är 59:a så jag är två år äldre än honom. Vi möttes ofta i korridoren på Hovet då han kom upp i Hammarby och vi spelade mot varandra i juniorlaget.

Hur minns du idag 10 november 1985 då Pelle kraschade med sin Porsche vilket ledde till hans död dagen därpå?
– Den dagen lär jag nog aldrig glömma. Det började med att en journalist som ringde och frågade mig hur det var att köra Pelles bil. ”Vad menar du?”. Jag blev lite tagen på sängen och sedan avslutade journalisten med att berätta att Pelle låg i koma i Philadelphia efter att han krockat med bilen. Det var så jag fick reda på det.
– Jag spelade i Arosa då och bodde i Schweiz. Jag ringde hem till pappa och han berättade vad som hade hänt. Däremot slängde den där journalisten bara på luren.

ÅKTE ÖVER TILL NORDAMERIKA

Djurgården fick en ny tränare 1981, Leif Boork. Reino Sundberg, ”Boorken” och klubbens starke man Bengt Broberg kom inte överens om hur en fortsättning skulle se ut ekonomiskt för Sundberg (hela den historien får ni ta del av i morgon). Det innebar att Reino Sundberg i stället blev ettårsfall.

Givetvis var det Pelle Lindbergh som låg bakom att Reino Sundberg fick chansen att åka över till Philadelphia och även Toledo på försäsongen.

– Ja, så var det och det var en upplevelse. Jag spelade även två eller tre träningsmatcher med Philadelphia och Maine. Det var absolut inga vänskapsmatcher.
– Jag kommer ihåg en match då jag först stod och tittade ner i hörnet. När jag tittade upp låg tre, fyra par handskar framför målet och det var fullt slagsmål. Jag minns att bland andra Behn Wilson var inblandad.
– En grej som präntades in i huvudet efter det att jag varit där borta var att spelarna i NHL var stora. I American Hockey Leauge var spelarna kortare, men spelskickligare. När det kom till International Hockey League var det ännu kortare spelare.

Hela intervjun kan ni läsa under söndagen på hockeysverige.se.