“Då kände jag att jag nog inte kommer kunna gå något mer”

19 år gammal var Mikael Hedlund ute och sprang med sina lagkamrater i Färjestads J20-lag. Hedlund blev yr innan det svartnade för ögonen – och Hedlund kollapsade i armarna på en lagkamrat.
Kort därefter konstaterade läkarna att han drabbats av två blodproppar i hjärnan.
– Just där och då kände jag att jag nog inte kommer kunna gå något mer, säger Hedlund till hockeysverige.se.

Mikael Hedlund vann TV-pucken med Värmland 2015. Säsongen 2017/18 debuterade han i SHL för Färjestad och såg fram emot att spela i Hockeyallsvenskan för Västervik säsongen därpå, men strax före jul 2018 förändrades mycket i hans liv.

– Jag hade haft ett riktigt bra J20 år i Färjestad. Inför sista junioråret, jag hade gjort två säsonger i J20 redan, trodde jag att jag var redo för lite större utmaningar, berättar 22-åringen för hockeysverige.se och fortsätter:
– Säsongen efter skrev jag på för Västervik. Det gick väldigt bra på försäsongen där och jag gjorde mycket poäng. Vartefter kom det in amerikanare och konkurrensen blev större. Samtidigt var jag kanske inte riktigt redo heller att bara hoppa på seniorsäsongen då.

Vi hade kommit 500 meter från ishallen. Jag kände då att jag blev yr och det började vimla i ögonen.

Mikael Hedlund  

Mikael Hedlund valde att innan jul flytta hem till Färjestad för att spela i klubbens J20-lag. 

Där föll han ihop i en lagkamrats armar under en träning.

– Jag flyttade hem den 12:e december. Den 18:e december fick jag två blodproppar i hjärnan.
– Vi hade ”HG-morgon” och var ute och sprang med laget. Även tränaren var med. Vi hade kommit 500 meter från ishallen. Jag kände då att jag blev yr och det började vimla i ögonen. En lagkamrat, Jonathan Widén, fick tag i mig just innan jag ramlade ihop.
– Det var många som sprang i grupp och dom fortsatte eftersom dom kanske trodde att det bara var något lågt socker, att jag sovit dåligt, ätit dålig frukost eller något.

"JAG KÄNDE I HELA KROPPEN ATT DEN INTE BAR MIG"  

Det blev akut transport in till sjukhuset eftersom en blodpropp kan sluta riktigt illa.

– Allt gick väldigt fort. Efter att jag blivit yr tog det nog bara fem sekunder innan jag inte längre kunde stå på benen.
– Dom ringde efter läkaren i Färjestad. Han förstod direkt att det var allvarligt och larmade ambulans.

Hann du själv tänka och reflektera över vad som hände med dig?
– Ja, jag kände i hela kroppen att den inte bar mig. Jag kunde inte ställa mig på benen, men jag var klar i huvudet hela tiden så det var lite läskigt.

Hur allvarligt hann det bli för dig med tanke på att alla inte överlever en eller två proppar i hjärnan?
– Jag vet inte om jag riktigt förstod hur farligt det kunde vara, men jag fick riktigt snabbt hjälp och blodförtunnande direkt. Nu i efterhand har jag förstått vad det innebär och hur allvarligt det var.
– Jag var egentligen ganska säker på…, Mikael Hedlund tystnar en stund innan han fortsätter:
– Just där och då kände jag att jag nog inte kommer kunna gå något mer. Framför allt var första tanken att jag inte skulle kunna spela hockey igen. Jag hann tänka väldigt mycket på den korta stunden.

Bar inte benen dig alls inledningsvis?
– Nej, det var ingenting som bar mig. Ögonen vimlade och jag kunde inte prata så det var riktigt hemskt.

Hur hanterade familj, vänner och alla runt om på det som hände dig?
– Peter Jakobsson (Färjestads general manager) följde efter mig till sjukhuset i egen bil. Det var också han som ringde till mamma och pappa. Brorsan jobbade ganska nära sjukhuset i Karlstad och han hade tagit morsans bil dit. Peter ringde även honom och frågade om han kunde komma till sjukhuset eftersom det hade hänt något allvarligt.
– Brorsan kom fram före mamma som var i Åmål. Hon fick sedan låna mormors bil och åka till sjukhuset. Farsan var i Norge och han var den som fick höra det först, men för honom tog det ett tag att ta sig till Karlstad.

SNABB RESA TILLBAKA  

Idag mår Mikael Hedlund bra och hans resa tillbaka till livet och hockeyn har gått väldigt bra.

– Det gick ändå ganska fort att komma tillbaka. Jag kunde gå lite försiktigt två dagar efter. Det var mer att jag svamlade och pratade lite dåligt. Jag kände mig helt återställd fyra, fem dagar efter det som hänt.
– Jag fick först några nätter på sjukhuset eftersom dom ville övervaka mig. Rehabben varade sedan i tre månader innan jag fick börja spela hockey igen.
– Nu har jag gått vidare och har inga men av det. Idag är det inte så ofta jag tänker på det. Det är mer när andra undrar vad som hände och oftast tycker dom att det låter helt sjukt.

Jag tänkte lite på det i början eftersom jag inte fick eller har fått reda på orsaken till att jag fick dom här blodpropparna.

Mikael Hedlund  

Redan samma säsong fick 22-åringen göra comeback på isen. Ett ögonblick han aldrig kommer att glömma.

– Det var otroligt… Jag fick dom två sista matcherna den säsongen och det var en otrolig känsla. Tyvärr förlorade vi, men jag vill nog påstå att det ändå var en vinst för mig.

Kan du känna en oro idag för att det här ska kunna hända dig igen?
– Jag tänkte lite på det i början eftersom jag inte fick eller har fått reda på orsaken till att jag fick dom här blodpropparna. Dom hittade ingenting, vilket också var det läskiga i början.

JAKOBSSON MINNS: "JOBBIGT ATT SE"  

Peter Jakobsson minns tillbaka på den här decemberdagen 2019 och gör det med blandade känslor.

– Det var ingen rolig upplevelse och verkligen en tuff situation. Jag kände Micke väl redan innan och har koll på hans mor och far.
– Jag ringde först till mamman och berättade att jag var där. Det var ett ruggigt jobbigt samtal. Då kunde jag hålla mig ifrån gråten, men när jag hade lagt på då brast det för mig och jag började gråta.
– Micke hade spytt mycket och såg nog tre, fyra av mig. Han kunde inte riktigt prata utan han sluddrade mycket och osammanhängande. Det var jobbigt att se en så ung kille på det sättet. Pelle (brorsan) och mamman kom dit efter en timme.
– Nu var det som vanligt en fantastisk personal som det är på svenska sjukhus och där kände jag mig verkligen glad för det svenska systemet och sjukvården. Det var full bemanning och dom gjorde såklart ett heroiskt arbete.
– Som jag har förstått det i efterhand var det viktigt att han kom in så pass fort som han nu gjorde.

Sportchefen i Färjestad var självklart både glad och tacksam när Mikael Hedlund kunde göra comeback senare samma säsong.

– Det var skitroligt och fantastiskt härligt. Han var väl värd det. Micke är en glad person och det lyser kring hans ögon. Det är en kille som jag vill väldigt väl och det är härligt att han har kommit tillbaka på det sättet han gjort.

HAMNADE I FBK MED HJÄLP AV POLARNA  

Mikael Hedlund kommer ursprungligen från Åmål, en ort som kanske inte gjort sig känd som främst en hockeymetropol.

– Jag körde väl alla idrotter som jag man kunde där jag kommer ifrån, men jag vill nog påstå att det inte är någon sport som är speciellt stor i Åmål. För mig blev det hockey från början tack vare mamma, pappa och storebröderna.
– När jag sedan började i Färjestad gick jag i åttonde klass. Jag pendlade till Karlstad under första året.

Hur lång tid tog den resan?
– Då tog resan en timme och tio minuter, men nu har vi fått en ny väg däremellan så det tar 45 minuter.
– Just där och då var jag bara överglad att få chansen att spela med Färjestad och såg inget problem i att åka den sträckan.

Anledningen till att Mikael Hedlund hamnade i Färjestad kan tillskrivas bland andra två av hans blivande lagkamrater.

– Jag fick lite hjälp på traven av Fabian Zetterlund och Olle Eriksson Ek som spelade där. Dom skrev något till mig och sedan var Olles pappa Clas (Eriksson) ungdomsansvarig på den tiden. Vi fick lite kontakt och sedan gick allt ganska fort.

Det måste ha varit stort för dig att få chansen att spela med Färjestad?
– Ja, men jag hade alltid sagt att jag ville dit för att spela. Jag vet inte om jag bara sa så på skoj, men så blev det i alla fall.

Och där fick han debutera i SHL mot Frölunda säsongen 2018/19.

– Jag hade varit med och tränat en hel del och sedan kom chansen, men jag spelade ingenting i första matchen. Jag var bara med på bänken. Efter det kände jag att jag var väldigt sugen och ville verkligen på största allvar försöka få chansen.
– I andra matchen (mot Karlskrona) började jag också på bänken. Sedan fick jag hoppa in efter halva matcher och spelade nästan vartannat byte.

TRIVS PÅ GOTLAND  

Det blev ingen mer matchtid i SHL med Färjestad och säsongen efter värvade alltså Västervik honom. Där svarade Hedlund för 17 matcher, men var poänglös. Säsongen efter att han haft sina två blodproppar i hjärnan valde Visby att plocka över honom till Gotland för spel i Hockeyettan.

 – Det började med Ken Eddy, vår assisterande coach här. Han var A-lagstränare i Åmål när jag var där. Han hörde av sig efter säsongen och sa att han villa ha mig och brorsan. Det lät otroligt att få komma tillbaka, spela och se hur det skulle gå. Jag tyckte att det lät bra så jag tänkte att jag kör. Dessutom fick jag med mig en kompis från Färjestad, målvakten Filip Lindblad.

Hur blev återkomsten?
– Jag tyckte att det gick väldigt bra. Förra säsongen är jag nöjd med. Den här säsongen har varit upp och ner. Tidigare har jag alltid varit en offensiv spelare. Nu kände jag att det var dags att ta tag i spelet över hela banan och det tycker jag har gått mycket bättre än tidigare säsonger.

Hur trivs du vid sidan av med att bo i Visby?
– Vi åker båt till varje bortamatch om vi inte flyger, vilket händer väldigt sällan. Många tänker att det låter jobbigt med båten, men alla vi tycker ändå att det är ”nice” att åka en stor båt i stället för att sitta på sin plats i en buss.
– På båten kan du gå runt och göra lite vad du vill. Man har åkt så mycket buss i sina dagar så det är skönt med lite omväxling. Sedan är staden Visby väldigt fin att bo i och jag trivs väldigt bra här.

Ditt kontrakt går ut efter säsongen, hur går tankarna inför nästa säsong?
– Om jag ska vara ärlig har jag faktiskt inte kommit så längt med det där och har inte heller hört någonting. Det börjar närma sig så jag får börja kolla snart.

Har du någonting emot att stanna på Gotland?
– Nej, absolut inte, avslutar Mikael Hedlund.

FOTON

Toppbild: Bildbyrån/Fredrik Karlsson & Privat
Hedlund i Färjestadströjan: Bildbyrån/Fredrik Karlsson
Peter Jakobsson: Ronnie Rönnkvist
Hedlund i Visbytröjan: Bildbyrån/Christoffer Cederberg

TV: De fem hetaste deadlinevärvningarna i SHL