Framtidens Damkronor: Jennifer Carlsson
Hon har hunnit med ett ungdoms-OS och ett junior-VM. Nu är siktet inställt på nästa mål för Göteborgs 19-åriga forwardslöfte Jennifer Carlsson: Spel i Damkronorna.
– Det är bara för mig att träna och jobba på för att bli bättre hela tiden, säger hon till hockeysverige.se.
ANGERED/GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Idag rullar serien med Framtidens Damkronor vidare. Nionde tjej ut är Jennifer Carlsson som inledde sin hockeybana i Hisingen, Göteborg där hon, som så
många andra, spelade med killar.
– Det var en bra tid och roligt att få spela med killar. När jag var yngre var
det en tjej till med i det laget, men sedan slutade hon, berättar
Carlsson då hockeysverige.se träffar henne för en intervju på Angered
Arena.
– Det var tuffare att spela med killar och det blev att jag givetvis fick byta
om i ett eget omklädningsrum, men jag tycker att det fungerade bra och jag fick
en bra respekt hos killarna
Som ung tjej från Hisingen, lockade det inte mer att spela
Gothia Cup i fotboll med BK Häcken?
– Jag spelade fotboll, men hockeyn var roligare så jag fastnade för det. Jag
gillar farten i hockeyn, att allt kan hända, om det är tio sekunder kvar kan du
fortfarande avgöra en match, säger Jennifer Carlsson som har en av sina styrkor
i skridskoåkningen.
– Vi åkte ganska mycket skridskor på Hisingen och hade bra träningar där. Det
är väl anledningen och sedan har vi nu haft träningspass med en skridskocoach
här, men även ute på Hisingen
Vad betydde det för dig att få komma till Göteborgs HC och
spela med tjejer?
– Det var en väldig skillnad. Inte bara på isen utan även utanför, jag kände
mig mer som en del av laget och kunde nu sitta med i omklädningsrummet. Det här
gjorde att jag kände att det var väldigt kul att få komma hit och spela med
tjejer.
– Jag tycker också att det var en ganska stor skillnad hockeymässigt. När du
spelar med killar kan du egentligen få en tackling när som helst. Med tjejerna
är det inte riktigt så även om du självklart måste ha koll.
– Samtidigt, om vi nu vill tacklas lika mycket som man gör i herrhockeyn så
tycker jag att vi ska få göra det.
UTVECKLATS FÖR VARJE SÄSONG
Göteborg är både en bredd och elitklubb samtidigt som man
jobbar hårt med integrationsfrågor i framförallt områden kring Angered. Det här
är något som Jennifer Carlsson uppskattar.
– Jag tycker att det här är jättebra. När jag är här är det samtidigt väldigt
mycket barn här. Man ser hur roligt dom har det och att tjejerna mår bra av att
vara här, vilket är jättekul.
– På onsdagar är det hockeyskola här för barnen, men själv har jag ännu inte
varit med där så jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag vet att det brukar
vara med spelare där från vårt division 1-lag och hjälpa till.
Jennifer Carlsson har nu spelat två säsonger i SDHL och
steget in i vår högsta liga.
– Jag har utvecklats för varje säsong. I början var det en jättestor skillnad
på fart, men nu har jag kommit mer in i det och det har blivit som min vardag.
Nu är det mer tekniska delarna som jag håller på att utveckla.
Ni har ofta fått spela väldigt defensivt i Göteborg eftersom
ni i många matcher blir ganska tillbakapressade, har det påverkat din
utveckling?
– Ja, så är det. Jag har haft den rollen även i U18-landslaget där jag bland
annat spelade boxplay. Det har gjort att jag är ganska van att spela defensivt.
Jag tycker också att den rollen passar mig bra.
Ser du dig själv som en utpräglad defensiv spelare?
– Jag skulle nog säga både och. När vi möter lag i SDHL blir det att jag får
spela defensivt, men självklart försöker jag även vara offensiv. Om jag hade spelat
i ett annat lag hade jag antagligen haft en mer offensiv roll.
Jennifer Carlsson.Daniel Stiller/Bildbyrån
“NÄRMAR OSS TOPPLAGEN”
Vad skiljer mellan Göteborg och svenska mästarna Luleå som
hockeylag när ni möts?
– Det känns som allting kring laget hur dom som lag presterar är väldigt
proffsigt. Dom har bra förutsättningar, men samtidigt har vi det med.
– Sedan har Luleå jätteskickliga spelare. Förra säsongen tänkte jag en del på
hur många enskilt duktiga spelare dom har, men Luleå som helhet är verkligen
ett lag där alla kämpar för varandra.
– Jag skulle ändå säga att vi närmar oss topplagen och utvecklas hela tiden.
Det är mycket runtomkring som blir bättre hela tiden. Till den här säsongen har
vi bland annat fått in en bra fystränare som det känns bra med. Det känns som
vi är förberedda på ett annat sätt den här säsongen.
Har du själv aldrig funderat på att flytta vidare till något
av topplagen för möjligheten har väl ändå funnits för dig?
– Ja, jag är absolut öppen för att göra någon gång. I samband med studenten och
allt det här så visste jag inte om jag ville fortsätta plugga. Om jag hade
velat plugga så skulle det vara ganska bra att göra det i Göteborg.
– Det här året kommer jag jobba eftersom jag inte var helt säker på om jag
ville plugga samtidigt som jag trivs väldigt bra här i Göteborg, men det är klart att det hade varit kul och en erfarenhet.
“STÖRSTA UPPLEVELSE JAG VARIT MED OM”
Säsongen 2016/17 var första gången 19-åringen från Hisingen
fick dra på sig landslagströjan. Först var det spel i ungdoms-OS, där Sverige
vann, och sedan väntade junior-VM.
– Det var jättekul att få spela landslaget. Jag var frisk under junior-VM, men
i slutet av turneringen blev nästan hela laget sjuka, säger Jennifer Carlsson
med ett leende och fortsätter:
– Inför sista matchen, istället för att gå runt och dela ut bananer i
omklädningsrummet delades det ut halstabletter.
– I Lillehammer (UOS) var det första gången jag hade någonting med landslaget
att göra. Det var jättecoolt, men jag hade nog inte fattat allt just då
eftersom jag blev inringd till turneringen en vecka innan. Det här var nog
ändå den största upplevelse jag varit med om. Allt, även det runtomkring, var
verkligen jättecoolt, OS-byn och så vidare. Bara det är där vi åt var coolt och
det här med att vi fick chansen att träffa andra från alla olika sporter.
Höll ni i hockeylaget ihop med aktiva från andra grenarna
också?
– Vi bodde med alla från Sverige. Sedan gjorde vi så att hade exempelvis
curlingen match så gick vi och hejade på dom och när vi hade match kom dom och
hejade på oss. På så vis blev det en bra sammanhållning.
Du är även historisk eftersom du var med i Junior-VM laget
som vann silver efter att bland annat ha tagit poäng av ”omöjliga” USA, hur ser
du tillbaka på den turneringen?
– Det var en jättekul turnering och vi hade ett jättebra lag. Det är ändå lite
svårt att förstå att vi har tagit silver.
– Jag tror anledningen till att vi tog oss till final var att alla i laget
jobbade för varandra och jag kände verkligen den här lagkänslan. Det är inte
säker att när det kommer in spelare från många olika lag att man får ihop det,
men nu blev det verkligen jättebra.
Det var över 2000 åskådare på läktaren när ni mötte
Ryssland, blev du nervös eller blev du mest triggad?
– Jag blev inte mer nervös än vad man ska vara inför en match utan jag blev
mest taggad.
Du har spelat i Juniorlandslaget och då är nästa steg
Damkronorna, hur tänker du kring det?
– Jag vill verkligen komma till Damkronorna. Det är bara för mig att träna och
jobba på för att bli bättre hela tiden, avslutar Jennifer Carlsson.
Den här artikeln handlar om: