”Fimpens” normbrytare: ”Ett bra sätt att sprida hockeyn”

Christian Eklund och Ice Academy bryter ny mark i Haninge.
Vaktmästarna och ismaskinsförarna här heter nämligen Kayla, Cathleen och Julia, och är 17 till 18 år.
– Jag tänkte att det var sådana som jag som skulle svara på ansökan. Personer med begynnande kula som kunde gå ut och skrika på folk, säger ”Fimpen” till hockeysverige.se

HANINGE (HOCKEYSVERIGE.SE)

Att vara vaktmästare i en ishall brukar, lite fördomsfullt, vara ett manligt yrke. Men Christian ”Fimpen” Eklund och Ice Academy har tänkt utanför boxen, samtidigt som det blivit av en en slump att vaktmästarna och tillika ismaskinsförarna här heter Kayla Nobel, Cathleen Strauss, Julia Saviaro och är mellan 17 och 18 år.

– Min mamma hörde först av sig till ”Fimpen” och sedan frågade hon mig om vi ville ha jobb ”Ja, varför inte”, och sedan dess har jag varit här, berättar Kayla Nobel då hockeysverige träffar henne, Strauss, Savoiaro och Christian Eklund strax innan tjejerna ska fixa till isen inför nästa is-pass på hockeyanläggningen i Haninge på vägen ut mot Dalarö.

Christian Eklund:
– Kaylas mamma och Micke är vaktmästare på Torvalla, så jag har skällt när dom öppnat dörrarna för tidigt där. Skämt åsido, vi har alltid haft en bra dialog.

Julia Saviaro:
– Kaylas mamma frågade henne om hon hade några vänner som var intresserade av att jobba hör, så jag när jag fick frågan sa jag ja.

Cathleen Strauss:
– Jag har några kompisar som brukar träna hos ”Fimpen”, så jag skrev till honom att jag sökte jobb här och så blev det. Däremot var inte hockeyintresset hos några av tjejerna speciellt stor inledningsvis.
– Nej, ingenting, skrattar Kayla Nobel och fortsätter:
– Det har funnits i familjen under åren, men det är inte något jag tagit upp eller haft intresse för, så det är ganska mycket noll.

Cathleen Strauss:
– Jag gillar däremot hockey och är uppfostrad i en hockeyfamilj. Däremot spelar jag inte hockey.

”Tänkte att det inte var ett jobb för en ung tjej”

Hur har ni upplevt att jobba i den här speciella miljön?
– Jag vill säga att det är en positiv miljö. Ganska kul, väldigt socialt och roligt folk som kommer hit. Mycket ungdomar och alla är väldigt trevliga och vi får träffa på många olika människor, berättar Kayla Nobel och fortsätter:
– Många frågar hur jag hamnat här och så vidare, men framför allt har det varit och är det väldigt kul att jobba här. 

Christian Eklund:
– Hon har verkligen stenkoll på vilka som bokar och här. Det går inte att boka i smyg här.

Cathleen Strauss:
– Jag tycker också det är väldigt kul att jobba här och jag gillar också att träffa nya människor. Dom flesta är väldigt hjälpsamma och snälla mot oss.
– När jag kollat på matcher har jag alltid önskat att få köra ismaskinen, så det är kul nu har fått testa på det.

Julia Saviaro:
– Det är jätte-annorlunda och jag har aldrig testat på något liknande. Allt är helt nytt för mig, men det är jätteroligt att få testa någonting nytt.

Kayla Nobel:
– Det har kommit fram folk och frågat ”Ni som är så unga, jobbar ni verkligen här?”
– Jag har tyckt att bemötandet varit bra och folk tycker det är kul att vi är tre unga tjejer som är här och rattar runt ismaskinen.

Christian ”Fimpen” Eklund:
– När Kaylas mamma ringde och sa att hon hittat några tjejer som kan tänka sig jobba här sa jag ”Det är att köra ismaskin”. Nu har jag själv krockat med den så jag ska inte säga så mycket, men jag tänkte att det var sådana som jag som skulle svara på ansökan. Personer med begynnande kula som kunde gå ut och skrika på folk, skrattar ”Fimpen”.
– Det har varit otroligt bra att haft tjejerna här och bemötandet har bara varit positivt. ”Fan vad trevliga och duktiga dom är”. Dessutom tror jag att det här är ett bra sätt att sprida hockeyn. Nu finns det många bra äldre vaktisar också, men jag tror att det kan bidra till någonting positivt, att flera vågar prova på det här jobbet.
– Vi har dessutom startat det här för att alla ska kunna vara en del av hockeyn.

Är det en slump att ni valde tre unga tjejer till det här jobbet?
– Ja, så är det faktiskt. Cathleen sökte först, men då svarade jag ”vi får se, vi hör av oss”. Jag tänkte nog att det här inte var ett jobb för en ung tjej.
– När sedan Julia och Kayla hörde av sig kände jag att det var självklart och det har, som jag sa, bara varit positivt att haft dom här.

Kayla, vad är det tuffaste med att jobba i en ishall?
– Jag skulle säga kylan och den fysiska ansträngningen. Det är mycket bära mål, skotta snö och öppna portar som fryst fast. (Skratt) Saker som man inte riktigt gör på andra arbetsplatser.

Cathleen Strauss:
– Jag håller med Kayla, mycket att bära tunga saker och det blir lite svårt ibland då dörrarna fryser fast så man nästan inte får upp dom.
– Då får vi ofta be dom som är på isen att hjälpa till och dom brukar få upp det utan problem.

”Tjejerna släpar målburar medan jag sitter där med en kokosboll”

Christan ”Fimpen” Eklund:
– Vi köpte en målkärra hit som jag knappt orkar dra och det är ingen som använder den. Jag får också lite dåligt samvete när jag ser tjejerna släpa målburarna av och på isen medan jag sitter där uppe med en kokosboll och kaffe. Men tjejerna är fantastiska och för oss är dom guld värda. 

Ismaskinen, som ”Fimpen” lyckats krocka, är inte lika stor som dom vi ser sladda runt på Hovet eller andra arenor runt om i Sverige.
– Den var väldigt annorlunda att köra. Nu när jag vant mig är det ingen konstigt utan ganska rolig att köra, säger Kayla Nobel varpå Cathleen Strauss fyller i:
– Jag tycker inte den är speciellt svår att köra utan ganska smidig. När man svänger får man ta ner farten lite sladdar man, skrattar Strauss.

Du har ganska hög fart då kör med andra ord?
– Mm…

Christian ”Fimpen” Eklund:
– Det är enda kritiken jag har. Att då jag kommer ut får jag visa med händerna att dom ska sänka farten.

Julia, hur ofta har ni kört in i sargen?
– Ganska många, men det blir inga märken…

Christian ”Fimpen” Eklund:
– Jaha, nu kryper det fram, men jag har stått för den värsta kraschen så jag är avstängd och får inte köra.

Ett nytt intresse: ”Satt och kollade draften mitt i natten”

Med tanke på att ni inte hade så bra koll på hockey när ni började här, hur är hockeyintresset idag?

Julia Saviaro:
– Intresset har växt. Varje gång det kommer in någon och Kayla säger ”Han har spelar i NHL” brukar jag kolla upp den så jag kan känna igen och veta vem det är.
– En kväll innan stängning gick jag och Kayla ut och körde skridskor, vilket jag inte hade gjort om jag inte jobbade här. 

Kayla Nobel:
– Intresset har växt mer och mer. Till exempel satt jag själv och kollade draften mitt i natten, skrattar Kayla Nobel och fortsätter:
– Jag har snappat upp lite och hockeyn har blivit en del av vardagen då man är här så mycket. Kanske inte något jag kommer börja med själv, men är verkligen något som har väckt ett intresse hos mig.

Cathleen, du var hockeyintresserad redan innan, är intresset ännu större idag?
– Ja, det skulle jag säga och jag känner igen många av spelarna som är här för att träna.