"Då ringde "Masken" och berättade vilka planer man hade"

Niklas Eriksson har Västervik som moderklubb. Christer Olsson har Arboga och Hans Lodin hars Kramfors-Alliansen. Alla tre kom att göra ett starkt avtryck under sin tid i Leksand, men hur kom trion att hamna i klubben? I serien med ”Stickan” Kennes bilder berättar dom om resan till dalaklubben.

Niklas Eriksson:

– Jag och tre andra killar från Västervik hade första året sökt hockeygymnasiet i Jönköping. Vi kom inte in där utan blev kvar i Västervik. Den säsongen spelade jag i division 3 (motsvarande division 2 idag) med klubben där hemma. Något som blev väldigt lyckat och bra för min utveckling som spelare.
– Mitt favoritlag allt sedan jag kan minnas har alltid varit Leksand. Då jag växte upp fanns det bara två lag man kunde hålla på och det var Brynäs och Leksand. Visst fanns det någon hemma i Västervik som höll på Djurgården och någon på Färjestad, men jag fastnade för Leksand efter VM 1977 då Sverige vann silver och man hade en massa killar med från Leksand, Göran Högosta, Hans Jax, Mats Åhlberg, ”Djura” Olsson och så vidare.
– Jag och två andra killar från Västervik, Mikael von der Geest och Glenn Pettersson, sökte sedan gymnasiet i Leksand och kom in. Vi var uppe och provtränade och allt kändes bra redan från första dagen. Visst var det ett stort steg att flytta hemifrån och upp till Leksand, men jag trivdes jättebra både på och vid sidan av isen samtidigt som åren som junior var roliga och väldigt speciella. Man blir tajta och beroende av varandra då man hela tiden måste hjälpas år med matlagning, tvätt och så vidare. Det här är en tid som jag har haft mycket nytta av både som människa och spelare.

“Kände tacksamhetsskuld till Brynäs”

Christer Olsson kom att spela två säsonger i Klagenfurt innan han återvände till Sverige. Klubbadress då blev Brynäs.

Där stannade han två säsonger innan han flyttade vidare till Leksand 2002.

– När vi var på väg hem från spel i Österrike ringde (Anders) “Masken” Carlsson, som då var sportchef i Leksand, och frågade om jag ville spela där, men jag kände tacksamhetsskuld till Brynäs eftersom de hade gett mig chansen till spel i NHL.
– Då mitt kontrakt med Brynäs gick ut efter två säsonger ringde ”Masken” igen och berättade vilka planer man hade för mig i Leksand. Jag var tänkt som lagkapten och en viktig kugge i laget. Leksand hade då just tagit sig tillbaka till Elitserien och redan första säsongen tar vi oss till playoff.

“En bra nystart”

Hans Lodin:

– Efter sju år i MoDos a-lagsverksamhet kom förfrågan från Leksand. Det här var 1993 och kändes som en bra nystart för min egen karriär.
– Vi startade med ett 1-års avtal där både parter ville känna sig för, det resulterade i ytterligare sju säsonger för Leksand, där vi hade många framgångsrika laginsatser. Så 30 år senare är vi fortsatt bosatta i Leksand, där jag har ett uppdrag inom SDHL-laget i Leksands IF.