"Går det tyngre brukar jag tänka att 'jag får ju lira hockey i alla fall'"

För många unga talanger är J20 Nationell inte nog. De vill uppåt, framåt och framför allt därifrån så fort det bara går. Frölundas center Theodor Niederbach har ett annat perspektiv på den saken. En allvarlig knäskada tidigt i karriären har gett honom insikten att tålamod är en dygd.
– Kan du lära dig spela en stor roll på den nivån du är kommer nästa steg att komma automatiskt, resonerar han i en intervju med hockeysverige.se.

MALMÖ (HOCKEYSVERIGE.SE)

– Det har gått hyfsat bra nu i början.

“Hyfsat”… Theodor Niederbach har varit en av J20 Nationells mest framstående spelare under hösten med 35 poäng (13+22) på 19 matcher. Näst flest av alla i den högsta svenska juniorserien. Frölundacentern har även hunnit debutera i SHL och bli draftad av Detroit Red Wings.

“Hyfsat” låter som lite av en underdrift för att beskriva de senaste månaderna, men Niederbach är inte heller någon som använder stora ord.

– Jag kan väl inte säga att allt har gått rätt, men jag känner ju att jag kunnat träna på bra i sommar, att jag kunnat jobba på de delar jag behövt utveckla till den här säsongen. Det har gett resultat. Jag är nöjd med starten, fortsätter han när vi ses i Malmö inför Juniorkronornas JVM-genrep mot Finland – som ställs in mindre än ett dygn efter att intervjun ägt rum.

18-åringens chans att debutera för Juniorkronorna uteblev därmed.

Ska man snacka debut får man i stället fokusera på de fyra SHL-matcher han har varit ombytt i. Visserligen med försvinnande lite istid – i snitt 1.20 minuter per match – men ändå tillräckligt för att ha fått en känsla av vad det handlar om.

– Det har varit lite på slutet när det har saknats gubbar. Det blir inte jättemånga byten, men det gäller att ta vara på chanserna man får, säger han.
– Det är så klart stor skillnad jämfört med J20. Spelet är helt annorlunda och så möter man mycket starkare och skickligare spelare. Men jag tycker ändå att i de byten jag har fått har det känts hanterbart och jag tycker att jag rent taktiskt har gjort rätt bra ifrån mig. Sedan vill man ju såklart att det ska hända någonting med puck och så, men man får nästan räkna med att det inte blir så mycket av det när man får lite färre byten på en högre nivå.

"LÄTTAD" ÖVER ATT DRAFTEN ÄR AVKLARAD

Att drömma om JVM-spel kan kännas avlägset för en underårig kille med begränsad SHL-erfarenhet som på grund av rådande omständigheter inte spelat matcher under förbundskapten Tomas Monténs ledning. När Juniorkronorna skulle samlas i Malmö förra veckan kom Theodor Niederbach med först efter att en rad andra spelare lämnat återbud. Någon besvikelse över att ha utelämnats från den ursprungliga truppen har han inte.

– Det är många bra spelare som blir uttagna. Jag räknar med att man ibland kan bli åsidosatt eller petad. Det är någonting man får ta. Det är precis som med A-laget, det gäller att göra avtryck när chansen kommer. Men det är inte så att jag blivit arg eller så för att jag inte blivit uttagen från början, säger Niederbach som härstammar från Näske utanför Örnsköldsvik.

Detroit Red Wings draftade Theodor Niederbach som 51:a spelare i andra rundan för ganska precis en månad sedan. Det blev slutet på en utdragen process som innebar att han blev scoutad och intervjuad av NHL-klubbar i nästan ett och ett halvt år

– Det startade redan i början av förra säsongen. Då hade man räknat med att draften skulle bli av vid midsommar. Sedan var det intervjuer fram till det blev allvarligt med corona, då gick de över till videomöten. Tanken var att jag skulle ha åkt över på en combine, för då brukar de ha de här samtalen också. Men det blev via videolänk och så flyttades draften till oktober. Det drog ut lite på hela processen, så man fick ta några samtal även efter sommaren. När det väl var dags fick man följa det via tv, men det var ändå en rolig upplevelse. Sjukt roligt och samtidigt lite lättnad över att hela processen var över.

Kändes draften som ett störande moment nu när den genomfördes efter att säsongen hade startat?
– Nej, själva draften är ingenting du tänker på när du spelar, men sedan blir du såklart påmind om det i och med alla samtal. För min del har det inte varit något som har stört mig under säsongen. Jag har kunnat fokusera på mitt spel.

"När han har spelat J20 har han haft en mycket bättre speed än han hade i fjol. Det är det som har varit nyckeln till hans spel."

Tomas Montén om Theodor Niederbach.

"KUNNAT KÖRA UTAN SPÖKEN I HUVUDET"

I våras berättade Theodor Niederbach om sina tidigare knäproblem i en intervju med hockeysverige.se. Kortfattat kan man sammanfatta det med att ynglingen missade hela säsongen 2018/19 efter att ha drabbats av osteokondrit, en åkomma som medför att brosk- och benbitar lossnar från knäleden. Det här åtgärdades med en operation.

Givetvis var NHL-klubbarna väldigt intresserade av att veta mer om skadan inför draften.

– Jag skulle nästan säga att alla hade någon fråga om skadan. Det är såklart förståeligt eftersom de vill veta vad som hände och hur det har skötts.

Fick du skicka in sjukhusjournaler och röntgenplåtar till klubbarna?
– Nu vet jag inte om alla jag snackade med ville ha dem, men jag vet att några ville åt röntgenbilder och så där. Det fixade läkaren som opererade mig det med hjälp av Frölunda. Så det var schysst av dem.

Är du helt återställd från problemen i dag?
– Ja, jag kan göra allt på fysen och så där. Jag kör som alla andra och gör alla övningar utan problem. Det var i början, innan jag kunde gå för fullt, som det var lite oklart vad jag skulle kunna göra off ice. Men till den här sommaren har jag kunnat köra på bra utan att ha några spöken i huvudet som stör mig.

Det bekräftas av hans prestation på isen. Förbundskapten Tomas Montén har framför allt lagt märke till en betydande skillnad.

– Jag tror att han är en av de här spelarna som mått bra av att ha en lång sommar och kunnat träna mycket. När han har spelat J20 har han haft en mycket bättre speed än han hade i fjol. Det är det som har varit nyckeln till hans spel. Sedan tycker jag att han för varje omgång han har spelat bara har blivit bättre, bättre och bättre. Han fortsätter att stiga och får inga riktiga dippar, berömmer Montén.

"INGET PROBLEM ATT SPELA I J20"

Vad blir nästa steg för Theodor Niederbach då?

Med tanke på att Frölunda nyligen gjorde klart med Christoffer Ehn blir det ännu svårare för centertalangen att få speltid i SHL.

Skulle en utlåning till Hockeyallsvenskan i så fall vara ett alternativ?

Nja, det visar sig att han känner någon större brådska att lämna J20-hockeyn.

– Det har inte varit jättemycket snack om allsvenskan. Det är såklart något jag har tänkt lite på själv, men samtidigt känner jag inte att det är något problem att spela J20. Jag får den roll jag vill ha och får lära mig att ta en ledande roll i ett lag också. För min del har det inte varit så mycket tankar på att bli utlånad, men sedan vet man aldrig. (Frölundas sportchef Fredrik) Sjöström och de andra kanske har andra tankar, men det har inte varit något snack med mig om det.

Så du känner ingen stress över att "bara" spela i J20?
– Absolut inte. Jag känner att J20 funkar för min del. Kan man fortsätta spela det spelet man vill är det bara bra. Jag känner att i J20 kan jag spela mitt spel, och visst, man kanske vill bli utlånad och testa på en högre nivå på sikt, men för mig är det ingenting som måste tvingas fram.

Det låter som du har en del tålamod.
– Ja, jag känner det, att man inte ska tvinga fram saker. Man vill såklart framåt hela tiden, men kan du lära dig spela en stor roll på den nivån du är kommer nästa steg att komma automatiskt.

Det du gick igenom med skadan för två år sedan, vad har det gett dig för perspektiv på hockeyn?
– Jag har stärkts mentalt av allt det här. När jag väl kom tillbaka till hockeyn uppskattade jag den på ett helt annat sätt. Man hade liksom fått lära sig att man inte kunde ta något för givet, utan man var bara glad och tacksam över att kunna spela hockey över huvud taget. Man behövde inte spela på någon viss nivå eller så. Jag kan ju ta hjälp av det fortfarande. Går det lite tyngre spelmässigt kan jag titta tillbaka till den tiden och få den känslan att "jag får ju lira hockey i alla fall". Det är det jag har tagit med mig av den här skadan.

"När jag väl kom tillbaka till hockeyn uppskattade jag den på ett helt annat sätt. Man hade liksom fått lära sig att man inte kunde ta något för givet, utan man var bara glad över att kunna spela hockey över huvud taget. Man behövde inte spela på någon viss nivå eller så"

Theodor Niederbach är tacksam för att kunna spela hockey.

BRÖDERNA HERKULES & MARKOOLIO

Slutligen är jag väldigt nyfiken på att få svar på en rätt udda fråga.

Det är nämligen så att Theodor och hans tvillingbror Adam Niederbach, back i Frölundas J20-lag, båda har mellannamn som sticker ut.

Theodor har Herkules som mellannamn – Adam har Markoolio.

Hur kommer det sig?
– (Skratt) Precis innan vi skulle födas var vår storebrorsa irriterad över någonting. Då ville våra föräldrar vara snälla och låta honom vara delaktig, så de frågade honom vad vi skulle heta i mellannamn. Han var väl sex år då och måste ha tagit Herkules efter Disneyfilmen och Markoolio efter artisten. Det var på den vägen, att storebrorsan fick välja, förklarar Theodor Niederbach.

Men du måste vara rätt tacksam att du fick Herkules i stället för Markoolio?
– (Skratt) Ja, men det där är ju bara en rolig grej egentligen. Det är bara skoj att kunna berätta var det kommer ifrån.

Har du ställt storebrorsan till svars för det här någon gång?
– Nej, och jag vet inte om jag vill göra det. Han är lite större än jag. Jag får nog vänta med det.

Ja, för här kan man verkligen snacka om storebror.

Sju år äldre Ludwig Niederbach, lagkapten för Örnsköldsviks Hockey i Hockeyettan, är 192 centimeter, väger uppåt hundra pannor och beskrivs som en rätt fysisk forward.

– Han spelade nere i Hanhals i Kungsbacka utanför Göteborg förra året. Hade vi en ledig helg brukade vi åka dit och hälsa på honom. Den här säsongen valde han att flytta hem igen och nu trivs han väldigt bra därhemma.

Men trots att storebror återvänt hem och stora delar av resten av släkten också är belägen utanför Ö-vik har "minstingarna" Theodor och Adam ett nytt vakande öga på plats i Göteborg.

– Förra säsongen hade vi brorsan här och nu har vi syrran (Emilia) där. Hon flyttade ned för att plugga så nu har vi henne på plats för att hålla koll på oss. Det känns bra.

FOTON:

Bildbyrån via Michael Erichsen, Pelle Börjesson & Peter Holgersson