“Ett jätteäventyr jag kommer att ha med mig hela livet”

LEKSAND/ULLVI (HOCKEYSVERIGE.SE)

Tanken var att Axel Bergkvist skulle vara en av backarna i Leksands SHL–lag den här säsongen. Nu fick han istället chansen i OHL för Kitchener Rangers. Där har det blivit succé. På 32 matcher har masen från Insjön svarat för tre mål och totalt 23 poäng.
– När jag blev draftad av Arizona i mitten av juni hade jag inte sett min hockeyutrustning sedan sjätte april. Allt gick så fort. Jag blev uppringd på kvällen och skulle åka över dit morgonen efter så jag behövde mina grejer. Jag fick ringa till materialaren i Leksand, (Jesper) Korning, eftersom jag behövde min utrustning, berättar 18-åringen då han är hemma i Sverige över några dagar för att fira jul med familjen.
– Då var tanken att jag skulle vara kvar i Leksand. Jag hade skrivit på ett tvåårsavtal under våren. Jag hade också en ”out” i mitt kontrakt för OHL. Om ett OHL-lag skulle drafta mig fick jag gå dit om jag ville. Jag hade då också pratat lite med Kitchener, men visste också att det fanns något lag ytterligare som var intresserade.
– Efter NHL-draften åkte jag över och var där i två veckor. Några dagar senare var CHL-draften. Klubbarna vill gärna att man säger ”ja”, att man är beredd att åka, eftersom dom inte bara vill kasta borta ett ”importval”. Jag gav då också klartecken till min agent och Kitchener att om dom draftar mig kommer jag åka. 

Foto: Ronnie Rönnkvist

“INGA HARD FEELINGS”

Det var under lite annorlunda former som Axel Bergqvist fick beskedet att det blev klart att han skulle spela i OHL kommande säsong.
– Under en träning med Arizona kom det fram en kille och sa ”Grattis, du är draftad för Kitchener Rangers”. Det var så jag fick reda på det.

Förra Leksandsbacken inledde sommaren på Arizonas development camp där det också gick väldigt bra för honom.
– Det är den campen alla deras draftade spelare får åka till på somrarna. Det var jättehäftigt och en superrolig upplevelse, men också något som är bra att ha med sig senare i livet.
– Från Sverige var det jag, Victor (Söderström), Erik Källgren, (Erik) Walli Walterholm från Djurgården och Filip Westerlund. Det var jätteskönt att ha några svenskar på plats och vi hängde en del där borta. Bra killar allihop. 

Hur reagerade Leksand och sportchefen Thomas Johansson när du hade bestämt dig för att åka över till Kanada?
– Han tyckte såklart det var tråkigt att jag inte skulle vara kvar i Leksand, men han önskade mig all lycka till framöver. Samtidigt tyckte han att det var ett moget och modigt beslut och att det skulle bli bra för mig. Han var bara positiv.
– Det finns inga hard feelings med Leksand, vilket jag var väldigt noga med innan. Att jag ville ha den här ”outen” men inte spränga några broar. ”Är det problem för er så backar vi”. Det var helt okej, vilket jag tackar mycket för. 

FÖLJDE KVALDRAMAT FRÅN LÄKTAREN

Axel Bergqvist spelade 36 matcher i Hockeyallsvenskan för Leksand förra säsongen, men när det skulle avgöras mot Mora fick han följa matcherna från läktarplats.
– Man vill alltid spela. Framförallt i ett sådant läge, självklart. När nu allt gick så bra som det gick kände jag att jag inte hade några problem med att inte få spela. 

Kunde du glädjas lika mycket med lagkompisarna som var på isen då det stod klart att ni tagit steget upp i SHL?
– O ja. Absolut…

Hur gick tankarna när August Berg satte pucken bakom Christian Engstrand i Mora-målet?
– Det var en upplevelse som jag Calle Själin och Mattias Nilsson aldrig kommer att glömma eftersom det var vi tre och ”Ritto” (Mattias Ritola) som inte var med i den matchen. ”Ritto” satt i bussen eller omklädningsrummet och kollade matchen på sin telefon. Han vågade i alla fall inte kolla i hallen.
– Vi såg inte målet live, men vi hörde det. Efter det hände lite roliga grejer, säger 18–åringen med ett leende och fortsätter:
– Det var någon vakt som inte ville släppa ner oss i omklädningsrummet eftersom han inte trodde att vi var spelare. Vi fick lov att ”deala” med honom lite, men det gick bra. Allt var otroligt roligt. 

Axel Bergkvist fick fira Leksands SHL-avancemang i våras.Foto: Daniel Eriksson/Bildbyrån

"KUL ATT FÅ PROVA NÅGOT NYTT"

När och varför tackade du sedan ja till Kitchener?
– Som jag sa tackade jag ja egentligen redan när dom draftade mig. Varför? Dels är det ett jätteäventyr för mig som både person och hockeyspelare som jag kommer att ha med mig hela livet. Sedan kändes det kul att få prova på något nytt.
– Det är många aspekter som faller in på en sådan stor grej, men framförallt sökte jag istid. Jag tror att om jag hade spelat kvar i Leksand hade jag nog fått sparsamt med istid. Samtidigt visste jag att där borta skulle jag nog få spela lite mer, spela på liten rink och så vidare. 

Visste du någon om klubben och organisationen innan?
– Jättelite, men jag hade pratat med Rickard Hugg under våren och sommaren. Han sa bara bra saker om klubben. Jag gick lite på magkänsla och lite på vad andra hade sagt och tyckt, vilket kom att visa sig sluta i ett helt rätt beslut för mig. 

Kitchener ligger i Ontario, Kanada. Staden hette faktiskt Berlin fram till 1916, men eftersom Kanada låg i krig med Tyskland bytte man namn till Kitchener efter en av landets stora fältmarskalkar. Idag är det en typisk kanadensisk hockeystad.
– Hockeyintresset där är jättestort. I taket hänger Bill Barber, Paul Coffey, Al MacInnis, Larry Robinson och Scott Stevens. Vi har 6 500 åskådare på varje hemmamatch och intresset för juniorerna som är 16 till 20 år är jättestort, vilket är helt fantastiskt. Vi är deras lag och man håller verkligen på oss.
– Lite grann känner man sig som ett proffs. Många säger att det är som lilla NHL och det kan jag faktiskt hålla med om, allt med klubben, fansen, proffsigheten… 

Foto: Ronnie Rönnkvist

PAPPA VAR RUMSKAMRAT MED TRÄNAREN

Axel Bergqvist stortrivs också med det sociala livet i sin nya hemstad.
– Ja, jag trivs jättebra. Idag bor jag inneboende hos en familj tillsammans med en import från Finland, Ville Ottavainen, en 02:a. Familjen vi bor hos är hur bra som helst.
– Staden som sådan är ganska utspridd. Kitchener och en annan stad, Waterloo, går ihop och bildar tillsammans en lite större stad. Det finns ingen ”down town” och är som ett större Leksand kan man väl säga. 

En av tränarna för Kitchener är förra NHL-spelaren, som tidigare spelat i bland annat Leksand tillsammans med Axel Bergqvist pappa Per-Ragnar, Andreas "Pastorn" Karlsson.
– Att han är där är betyder såklart jättemycket. Det är otroligt skönt att få komma till hallen och snacka lite svenska, säger Axel Bergqvist med ett leende och fortsätter:
– Han är dessutom härifrån (Leksand) och vi känner gemensamt en hel del folk. Pappa och Andreas var till och med rumskamrater då dom spelade tillsammans i Leksand och är fortfarande jättebra kompisar. 

Påverkade det något att det gick till just Kitchener?
– Egentligen inte. Det var bara en tillfällighet. Sedan påverkade det kanske lite grann i och med kontakten med Leksand och så vidare, men det var inte just därför jag gick dit. Jag hade spelat i Kitchener oavsett om han varit där eller inte. 

Du spelade i J20 här i Sverige förra säsongen och nu spelar du i juniorligan i Kanada, är det stor skillnad hockeymässigt?
– Ja, så är det. Allting går väldigt mycket fortare där borta. Det har dels att göra med att rinken är mindre, men sedan är även ligan mycket bättre än exempelvis J20 här hemma.
– Jag hade dålig koll, men ligan är mycket bättre än jag trodde innan. Lagen är bättre, men framförallt finns det väldigt många skickliga spelare i varje lag. Man har mycket mindre tid med pucken, motståndarna forecheckar hårt, åker mycket skridskor och tacklar hela tiden. Det går till och med fortare, tycker jag, än vad det gjorde i Hockeyallsvenskan förra säsongen.
– I Sverige är det ett mycket mer strukturerat spel medan det i OHL är mer tuta och kör, vilket jag tycker är något jag måste lära mig bättre, att bli snabbare i fötterna, leverera snabbare pass… Allt det där hänger i varandra.

DRILLAS AV TIDIGARE NHL-BACKEN  

Hur låter din egen sammanfattning av säsongen för egen del?
– Jag är nöjd fram till jul. Jag hade en lite tyngre start och gjorde bara fyra poäng på första 14 matcherna eller liknande. Jag visste inte hur spelet såg ut och det tog tid att anpassa mig.
– På något vis trillade sedan polletten ner och poängen började rulla in. Det var också, precis som alla – coacherna, agenten, farsan – sa, att det kommer ta tid. ”Fortsätt gör det du gör så kommer det lossna”, vilket det också gjorde.
– Jag är också imponerad av proffsigheten i Kitchener där backcoachen, Dennis Wideman, betytt mycket för mig. Han utvecklar oss backar väldigt mycket varje dag. Jag trodde inte att det skulle vara så proffsigt som det är och dom behandlar oss som NHL–spelare. Tränarna och lagkamraterna har en stor del i när det gått bra för mig innan jul. 

Hur har det fungerat socialt att komma in i laget?
– Jättebra. Det är otroligt roligt att vara tillbaka i juniorhockeyn. Det är en jätterolig tid i livet. Alla är i ungefär samma ålder, man får hänga i omklädningsrummet och allt det där. Det anpassningen gick jättefort och bara efter någon dag var jag inne i det, berättar Axel Bergqvist som också är en social och utåtriktad person.

Under hela säsongen har också Arizona, som draftat Axel Bergqvist, haft bra koll på hans framfart i OHL.
– Vi har haft ganska mycket kontakt. Både med skridskocoachen och development-coachen. Dom har varit och tittat på många matcher, vi har lite SMS-kontakt och så vidare.
– Dom är nöjda och vill jobba med förbättringar hela tiden. Dom tycker också att jag höjt med spel senaste tiden, vilket också tränarna i Kitchener tycker. Bitarna har börjat falla på plats senaste 15 matcherna. 

"MÅSTE HÖRA VAD ARIZONA TYCKER"

Vad som händer för 18-åringen från Insjön kommande säsong är fortfarande oklart.
– Där borta är det en säsong i taget. Klart att jag funderat litegrann på vad jag vill göra. Mycket spelar det roll vad Arizona tycker, vad dom tror är bäst för mig, men framförallt handlar det om vad jag vill. 

Vad vill du?
– (Skratt) Jag vet inte ännu. Klart att det snurrar lite tankar, men det är väldigt löst ännu. Jag måste ta kontakt med mina agenter. Sedan måste jag höra vad Arizona tycker. 

Är du främmande för exempelvis AHL?
– Nej, jag är inte främmande för någonting…

Inte Leksand heller?
– Nej, jag är helt öppen. Jag måste såklart fundera mycket mer på det där eftersom jag egentligen inte tänkt något alls utan bara försökt fått ordning på mitt eget spel. Jag trivs otroligt bra i Kitchener och tiden får helt enkelt utvisa vart jag ska spela.